Jättebesked om solceller – första gången någonsin

2025 01 24

EU fortsätter att ersätta fossila bränslen med förnybar energi.

Nu kommer nya uppgifter som tyder på att övergången går bättre än väntat.

Under 2024 gick gröna energikällor om kol för första gången.

Framför allt ökade användningen av solenergi, enligt en rapport från den gröna tankesmedjan Ember.

Under fjolåret stod solenergi för 11 procent av EU:s elektricitet. Siffran innebär att solenergi för första gången är en större energikälla än kol.

Elproduktionen från kol sjönk till 10 procent och EU:s gasproduktion minskad för femte året i rad. Totalt sjönk användningen av fossila bränslen till en historiskt låg nivå (29 procent).

Förnybara energikällor stod i sin tur för 47 procent av elproduktionen under 2024 – den högsta noteringen någonsin.

– Fossila bränslen håller på att förlora sitt grepp om EU:s energi, säger Chris Rosslowe, senioranalytiker och huvudförfattare till rapporten.

– När den gröna omställningen i Europa inleddes 2019 var det få som trodde att EU:s energiomställning skulle kunna vara där den är i dag. Vind och sol pressar kol till marginalerna och tvingar gasen till strukturell nedgång.

Pekar ut solceller 

Ett energislag pekas ut i rapporten.

– Solenergi blev EU:s snabbast växande energikälla 2024 och gick för första gången om kol, framhåller Ember i sin slutsats.

Ember-chefen Dave Jones har tidigare uttalat sig  om energislagets framfart.

Under 2023 stod solenergi för en betydande andel av världens elproduktion, vilket fick Dave Jones att jubla. 

– Särskilt solenergi accelererar snabbare än någon trodde var möjligt. Solceller var den viktigaste källan för förnybar el under 2023. Solenergi  stod för mer än dubbelt så mycket el som kol, sade Ember-chefen i april 2024.

Största energislagen

Kärnkraft är fortfarande EU:s största energikälla och står för över 20 procent av elproduktionen.

Vindkraft är för andra året i rad den näst största energikällan. Vindkraften står för 17 procent av elproduktionen i EU.  

Foto: Andreas160578

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 25

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ny butik öppnar – men alla får inte handla där

2025 05 25

En ny klädbutik öppnar i Göteborg – men bara för folk med en viss inkomst.

I Rannebergen i de nordöstra delarna av Göteborg öppnar nu en ny klädbutik.

Butiken säljer kläder från märken som Didrikson, Nudie och Maxomorra – men alla får inte handla där.

Köp i butiken kräver medlemskap – och medlemskap är bara till för personer som har en viss inkomst.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Tydlig målgrupp

Butiken KlädRätt finns för medlemmar som lever i ekonomisk utsatthet och deras primära målgrupp är barnhushåll i ekonomisk utsatthet.

– Men alla som uppfyller kriterierna för medlemskap är välkomna att handla hos oss, framgår via butikens webbsida.

Den vars inkomst är lägre än 14 100 kr i månaden efter skatt kan bli medlem.

Aldrig mer än en tredjedel

Priset på kläderna varierar men ett plagg kostar aldrig mer än en tredjedel av Konsumentverkets snittpris för normala kostnader för kläder och skor. 

På vissa plagg kan det förekomma små defekter, “men alla plagg som säljs är nya och användbara”. 

– Vårt mål är att ha ett brett och varierat utbud, men eftersom kläderna har donerats till oss kan sortimentet se olika ut från dag till dag.  

Ökar i Sverige

I Sverige levde 6 procent av befolkningen i materiell och social fattigdom under 2023. 

Det motsvarar drygt en halv miljon personer. 

Andelen som är den näst lägsta i hela EU har ökat med 2 procentenheter mellan 2021 och 2023.

Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast i Sverige att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift.

Det konstaterade Statistiska centralbyrån i en rapport från slutet av 2024.

Så ser det ut i EU

EU-landet med lägst andel i materiell och social fattigdom är Slovenien, 5 procent av befolkningen. 

Högst är andelen i Rumänien, Bulgarien och Grekland, cirka en tredjedel av befolkningen. 

– Jämfört med 2021 har andelen i dessa tre länder minskat något, dock har den ökat i de flesta andra EU-länder, förklarar Statistiska centralbyrån i rapporten.

– Den största procentuella ökningen av materiell och social fattigdom skedde i Finland och Österrike.

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen