Jättebesked för Ukraina – påverkar hela Europa

2023 11 07

Ukraina kommer allt närmare ett EU-medlemskap.

De intensiva striderna fortlöper alltjämt i Ukraina och i de södra och östra delarna av landet växlas ryska attacker med ukrainska motattacker.

Samtidigt som striderna fortsätter på slagfältet gör Ukraina fortsatta insatser för att närma sig västvärlden politiskt och ekonomiskt.

Bland annat handlar det om att fortsätta trycka på mot ett EU-medlemskap, någonting som tycks komma allt närmare.

Det rapporterar Financial Times.

Kommer att rekommendera

Efter att tidigare ha bekräftat Ukrainas kandidatstatus kommer nu den Europeiska kommissionen att rekommendera att EU:s medlemsländer inleder officiella samtal om ett ukrainskt medlemskap.

Ukraina har satsat hårt på medlemskap i såväl EU som Nato, och har genomfört ett reformprogram för att ställa sig i linje med EU:s byråkratiska och politiska förutsättningar.

– Kommissionen anser att Ukraina har uppfyllt kriterierna i tillräcklig utsträckning, förutsatt att de fortsätter sitt reformarbete och uppfyller de återstående kraven i de sju etapperna, framgår i kommissionens rapport.

Några steg kvar

Inom kort väntas en officiell rekommendation till medlemsländernas ledare om att föra samtal om ett ukrainskt medlemskap.

Däremot finns det några punkter kvar som Ukraina behöver lösa, som bland annat handlar om anti-oligark åtgärder, lobbyverksamhet och nationella minoriteter.

Om Ukraina får grönt ljus av alla medlemsländer innebär det att EU snart kan utgöras av 28 europeiska stater.

Omfattande samarbete

EU har ett omfattande samarbete inom en mängd områden, bland annat ekonomi, säkerhet och försvar.

Att Ukraina kan komma att bli nästa medlemsland innebär en stor förändring, där landet kan ansluta till en mängd gemensamma samarbeten.

– EU har sedan 2003 lanserat över 30 uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken GSFP. För närvarande pågår 12 civila uppdrag och 9 militära uppdrag/insatser i Europa, Afrika och Mellanöstern, framhåller Europeiska rådet.

Stor försvarsfond

EU har även en stor försvarsfond som går till olika satsningar.

– Europeiska försvarsfonden har en budget på 8 miljarder euro för 2021–2027. 2,7 miljarder euro går till forskningssamarbete på försvarsområdet och 5,3 miljarder euro till samarbetsprojekt för förmågeutveckling som kompletterar nationella bidrag.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Katastrofprognos för Sverige – ”Värsta sedan 90-talet”

2023 12 01

Sverige befinner sig i en recession.

Det visade nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, i onsdags.

Sveriges BNP sjönk med 0,3 procent under tredje kvartalet. Eftersom BNP även minskade under andra kvartalet har Sverige därmed uppfyllt kriterierna för recession.

Larmet: "Värsta sedan 90-talet" 

Nu kommer ett nytt larm om den svenska ekonomin.

Antalet konkurser fortsätter att öka från redan rekordhöga nivåer.

Det uppger kreditupplysningsföretaget UC i en ny rapport.  

I november ökade antalet konkurser med 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol. På årsbasis har antalet konkurser ökat med 29 procent.

Nu slår UC larm.

–  Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhåller företaget.

UC hänvisar till att byggindustrin driver på de höga nivåerna.

Under november månad ökade konkurserna med hela 24 procent i byggbranschen.

”Tickande bomb”

– Trots att Riksbankens räntebesked gynnar både marknaden och hushållen är lågkonjunkturen och den recession Sverige befinner sig i något vi behöver leva med ett bra tag framöver.

– Vi vet heller inte än exakt vilka effekterna blir framöver till följd av ökande arbetslöshet och en fortsatt osäkerhet kring den svenska kronan, samtidigt som skatteanstånden som ska återbetalas är en tickande bomb, säger UC:s vd Gabriella Göransson i ett uttalande.

Den ”tickande bomb” som Göransson pekar på är det tillfälliga skattestånd som många företag tog del av under coronapandemin.

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

– Får vi en högt tilltagande arbetslöshet är detta inte bara något som fördjupar och förlänger lågkonjunkturen ytterligare, utan som också kommer öka på antalet konkurser, säger Gabriella Göransson.

Foto: Scott Graham

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen