Jättebesked för Sveriges Natoansökan

2023 05 26

Sverige kommer snart att ta ett jättekliv framåt i Natoprocessen.

Det hävdar den amerikanske toppolitikern Michael McCaul.

Republikanen, som är ordförande i det amerikanska parlamentets utrikesutskott, berättar att han fått en försäkran av Turkiet om att landet kommer att säga ja till Sverige.

Och beskedet kommer snart, enlig McCaul.

– Vi har försäkrats om att Sverige kommer att godkännas som en Nato-allierad efter valet i Turkiet – oavsett vem som vinner, säger politikern till Politico.

Valet i Turkiet avgörs på söndag.

Öppnar för att sälja stridsflyg

McCauls uttalande om Sverige sker i samband med att han tvärvänder i frågan huruvida USA ska sälja F-16-stridsflyg till Turkiet.

Republikanen har tidigare varit emot en sådan affär.

Men nu har han ändrat uppfattning, rapporterar Politico.

McCauls åsikt väger tungt.

– Hans skifte från ett ”nej” till ett ”ja” innebär att affären ser ut bli verklighet, framhåller Politico.

Måste godkänna Sverige

Enligt McCaul kommer affären dock inte att ske innan Turkiet har godkänt Sveriges Natoansökan.

Det är ett viktigt kriterium för USA, framhåller toppolitikern.

I nuläget säger alltså USA nej till en försäljning av F-16 till Turkiet. 

Det bekräftar även John Kirby, det amerikanska säkerhetsrådets talesperson.

– Jag är inte medveten om att några förändringar har skett gällande försäljning av F-16 till Turkiet, sa han på en pressträff under onsdagen.

Vill förbättra relationen

En amerikansk försäljning av stridsflygplanen kommer inte bara att användas som ett lockbete för ett turkiskt ja till Sverige. Affären kommer även förbättra den frostiga relationen mellan Washington och Ankara.

Det är något som är viktigt för USA, uppger en källa med insyn för Politico.

– Biden-administrationen vill behaga Erdogan på något sätt för att försöka återställa den dåliga relationen. F-16 skulle kunna vara ett sätt för att göra just detta, säger källan till nyhetssajten.

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen 


Nya regler när du går på restaurang – ska gälla i hela landet

2024 04 20

Ett nytt krav kommer att ställas på Sveriges restauranger.

Det meddelar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Kullgren har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll måste informera gäster om ursprungsland för kött.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, säger ministern.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.        

Så kan gäster informeras  

Livsmedelsverket ska redovisa sitt uppdrag 15 december.

De nya kraven ska gälla i hela landet och berör färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i måltider som serveras på restauranger och i storhushåll.

–  Detta är en angelägen fråga för såväl konsumenter som för svenska lantbrukare, framhåller regeringen i ett uttalande.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Nya regler för hämtmat

Sedan tidigare har nya krav för restaurangers hantering av hämtmat införts. 

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. 

LÄS MER HÄR:

Nya regler för hämtmat – det här gäller

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen


Oväntat besked om Sveriges valuta – direkt från Swedbank

2024 04 20

Riksbanken har vid upprepade tillfällen betonat att en svagare kronkurs riskerar att leda till att inflationen återigen tickar uppåt, vilket i sin tur kan påverka kommande räntesänkningar.

– Vi ser att den amerikanska ekonomin fortsätter att överraska på uppsidan och att det kan påverka inflationsnedgången även i Sverige.

– I den miljön blir en liten valuta som kronan extra sårbar och en svagare växelkurs är en klar risk uppåt för den svenska inflationen, sa vice riksbankschef Aino Bunge när hon under torsdagen talade om det ekonomiska läget hos Handelsbanken i Stockholm.

Swedbank: Kan behöva försvagas

Storbanken Swedbank är dock inte orolig, trots Riksbankens många varningar.

Banken ser inte en svagare krona som någon risk mot kommande räntesänkningar.

I sitt senaste marknadsbrev konstaterar Swedbank att kronan  förvisso har försvagats kontinuerligt sedan årsskiftet, men att andra, "prispressande krafter tycks dominera växelkursgenomslaget på inflationen".  Banken nämner exempelvis låga energipriser, fraktrater och svag efterfrågan.

– Vi bedömer att dessa krafter fortsätter att dämpa inflationen framöver, framhåller Swedbank enligt Di.

Storbanken anser till och med att en svagare krona kan vara viktigt och nödvändigt i framtiden.

– En svagare krona kan rentav bli nödvändig för att nå upp till inflationsmålet på sikt. Enligt våra beräkningar skulle EURSEK på ca 11,85 ge i genomsnitt 2 procent KPIF-inflation till december 2025, skriver Swedbank enligt tidningen.  

”Återhämtningen är i sikte”

På fredagsförmiddagen handlas en euro för 11,67 kronor. Enligt Swedbanks prognos kan alltså kronan behöva försvagas ytterligare om inflationsmålet ska uppnås i framtiden.

Banken förutspår dock att kronan kommer att stärkas den kommande tiden.

–  Återhämtningen är i sikte för svensk ekonomi och när den ekonomiska politiken svänger om, med en penningpolitik som blir mindre åtstramande och en finanspolitik som blir expansiv, tar tillväxten i Sverige ordentlig fart och placerar sig i topp i Europa. Detta talar också för att den svenska kronan ska stärkas, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson i ett uttalande.

Foto: Riksbanken resp Swedbank

Text: Redaktionen