Jättebesked för Sveriges Natoansökan

2023 05 26

Sverige kommer snart att ta ett jättekliv framåt i Natoprocessen.

Det hävdar den amerikanske toppolitikern Michael McCaul.

Republikanen, som är ordförande i det amerikanska parlamentets utrikesutskott, berättar att han fått en försäkran av Turkiet om att landet kommer att säga ja till Sverige.

Och beskedet kommer snart, enlig McCaul.

– Vi har försäkrats om att Sverige kommer att godkännas som en Nato-allierad efter valet i Turkiet – oavsett vem som vinner, säger politikern till Politico.

Valet i Turkiet avgörs på söndag.

Öppnar för att sälja stridsflyg

McCauls uttalande om Sverige sker i samband med att han tvärvänder i frågan huruvida USA ska sälja F-16-stridsflyg till Turkiet.

Republikanen har tidigare varit emot en sådan affär.

Men nu har han ändrat uppfattning, rapporterar Politico.

McCauls åsikt väger tungt.

– Hans skifte från ett ”nej” till ett ”ja” innebär att affären ser ut bli verklighet, framhåller Politico.

Måste godkänna Sverige

Enligt McCaul kommer affären dock inte att ske innan Turkiet har godkänt Sveriges Natoansökan.

Det är ett viktigt kriterium för USA, framhåller toppolitikern.

I nuläget säger alltså USA nej till en försäljning av F-16 till Turkiet. 

Det bekräftar även John Kirby, det amerikanska säkerhetsrådets talesperson.

– Jag är inte medveten om att några förändringar har skett gällande försäljning av F-16 till Turkiet, sa han på en pressträff under onsdagen.

Vill förbättra relationen

En amerikansk försäljning av stridsflygplanen kommer inte bara att användas som ett lockbete för ett turkiskt ja till Sverige. Affären kommer även förbättra den frostiga relationen mellan Washington och Ankara.

Det är något som är viktigt för USA, uppger en källa med insyn för Politico.

– Biden-administrationen vill behaga Erdogan på något sätt för att försöka återställa den dåliga relationen. F-16 skulle kunna vara ett sätt för att göra just detta, säger källan till nyhetssajten.

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen 


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen