Jättebesked för kronan

2025 12 15

Under sista halvåret av 2025 har kronan nått nivåer som inte setts på flera år. Positionen har stärkts gentemot både dollarn och euron. Uppgången mot dollarn ligger på 19,2 procent, vilket markerar den starkaste utvecklingen bland G10-valutorna – det vill säga de tio mest omsatta valutorna i världen.

Nu kommer nästa styrkebesked.

Kronans enorma uppsving beräknas fortsätta under 2026, rapporterar Bloomberg med hänvisning till flera prognoser från internationella storbanker.

Enligt prognoserna kommer kronan stärkas med omkring 4 procent mot euron. Vid slutet av nästa år kan en euro kosta 10.50 kronor jämfört med dagens nivå på 10.91 kronor.

Flera orsaker

Prognoserna baseras på flera faktorer, bland annat:

- En BNP-tillväxt på 2,6 procent, nya finanspolitiska stimulanser och en normalisering av Riksbankens penningpolitik väntas stärka kronan under 2026.

- Riksbanken väntas låta styrräntan ligga kvar på 1,75 procent trots fallande inflation, vilket står i kontrast till USA:s centralbank Fed som väntas sänka räntan nästa år.

- Minskande ränteskillnader samt Sveriges låga statsskuld talar för att kronan kan utvecklas bättre än andra G10-valutor mot dollarn.

LÄS MER: Drämmer till – storbank höjer räntan

”Vill inte missa tåget”

Amanda Sundström, valutastrateg på SEB, pekar också ut förklaringar till kronans uppgång.

– Det finns flera ekonomiska skäl, såsom en förväntad uppväxling i svensk ekonomi, Sveriges stabila statsfinanser och ett ökat intresse för vår försvarsindustri bland investerare, i ett Europa som ska rusta upp, säger hon.

– Med det sagt handlar kronförstärkningen troligen också om spekulativa faktorer. När kronan väl har börjat stärkas lockar den till sig investerare som följer trenden och inte vill ”missa tåget”.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen