EKONOMI: Jättebakslag för Riksbanken

2023 01 11

Riksbanken väntas gå med brakförlust när resultaten från föregående år ska redovisas.

En direkt åtgärd blir att återföra tidigare avsatta medel för finansiella risker på 5 miljarder kronor till resultatet för räkenskapsåret 2022, meddelar Riksbanken i ett pressmeddelande på onsdagen.

Totalt väntas därefter resultatet visa en förlust på 81 miljarder kronor.

– Den orealiserade förlusten beror främst på att marknadsräntorna stigit världen över vilket försämrar marknadsvärdet på Riksbankens tillgångar, framhåller Riksbanken.

– Trots återföringen förväntas resultatet bli negativt och Riksbankens egna kapital mycket lågt.

Började med pandemin

I pressmeddelandet hänvisar myndigheten till en händelsekedja som inleddes under coronapandemin. 

Då köpte centralbanker över hela världen stora volymer av värdepapper för att förebygga ekonomisk kris och för att stötta samhällsekonomin.

– Detta har inneburit att de nu har stora innehav av värdepapper i inhemsk valuta, förklarar Riksbanken, som menar att det i deras fall i synnerhet handlar om stats- och bostadsobligationer.

När sedan inflationen slagit till 2022 har ränteläget ökat snabbt – vilket har fått marknadsvärdet på Riksbankens värdepapper att minska.

Riksdagen kan tvingas ingripa

Enligt en ny lag som infördes i november förra året måste Riksbanken göra en framställan till riksdagen i händelse av att kapitalet blir alldeles för lågt. 

En sådan framställan ska i så fall ha syftet att återställa kapitalet för att täcka upp förlusten.

Lagen möjliggör alltså ett sådant scenario, men det är ännu inte beslutat om Riksbanken kommer varse riksdagen med en sådan vädjan.

– En framställning bör baseras på en bred bedömning av Riksbankens finansiella ställning och framtida intjäningsförmåga vid det aktuella tillfället, skriver Riksbanken på sin hemsida och tillägger:

– Det är därmed osäkert hur stort belopp framställningen kan komma att omfatta och Riksbanken behöver återkomma med mer analys och information om detta framöver.

Ökad insyn

Den nya riksbankslagen innebär också att riskdagen får ökad insyn och bättre förutsättningar för att granska Riksbankens verksamhet.

Lagen uttrycker även att myndigheten ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

– Det är viktigt att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig rättslig reglering, sade tidigare finansmarkandsminister Åsa Lindhagen (MP) när den dåvarande S-MP-regeringen lade fram propositionen i oktober 2021.

Lagen har kritiserats av tidigare riksbankschef Stefan Ingves.

– Dels snävar man in definitionen av vad som är penningpolitik jämfört med idag, dels begränsar man Riksbankens befogenheter att använda olika penningpolitiska instrument, har han sagt enligt nyhetsajten Finansliv som hänvisar till ett uttalande på Riksbankens hemsida.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen