EKONOMI: Jättebakslag för Riksbanken

2023 01 11

Riksbanken väntas gå med brakförlust när resultaten från föregående år ska redovisas.

En direkt åtgärd blir att återföra tidigare avsatta medel för finansiella risker på 5 miljarder kronor till resultatet för räkenskapsåret 2022, meddelar Riksbanken i ett pressmeddelande på onsdagen.

Totalt väntas därefter resultatet visa en förlust på 81 miljarder kronor.

– Den orealiserade förlusten beror främst på att marknadsräntorna stigit världen över vilket försämrar marknadsvärdet på Riksbankens tillgångar, framhåller Riksbanken.

– Trots återföringen förväntas resultatet bli negativt och Riksbankens egna kapital mycket lågt.

Började med pandemin

I pressmeddelandet hänvisar myndigheten till en händelsekedja som inleddes under coronapandemin. 

Då köpte centralbanker över hela världen stora volymer av värdepapper för att förebygga ekonomisk kris och för att stötta samhällsekonomin.

– Detta har inneburit att de nu har stora innehav av värdepapper i inhemsk valuta, förklarar Riksbanken, som menar att det i deras fall i synnerhet handlar om stats- och bostadsobligationer.

När sedan inflationen slagit till 2022 har ränteläget ökat snabbt – vilket har fått marknadsvärdet på Riksbankens värdepapper att minska.

Riksdagen kan tvingas ingripa

Enligt en ny lag som infördes i november förra året måste Riksbanken göra en framställan till riksdagen i händelse av att kapitalet blir alldeles för lågt. 

En sådan framställan ska i så fall ha syftet att återställa kapitalet för att täcka upp förlusten.

Lagen möjliggör alltså ett sådant scenario, men det är ännu inte beslutat om Riksbanken kommer varse riksdagen med en sådan vädjan.

– En framställning bör baseras på en bred bedömning av Riksbankens finansiella ställning och framtida intjäningsförmåga vid det aktuella tillfället, skriver Riksbanken på sin hemsida och tillägger:

– Det är därmed osäkert hur stort belopp framställningen kan komma att omfatta och Riksbanken behöver återkomma med mer analys och information om detta framöver.

Ökad insyn

Den nya riksbankslagen innebär också att riskdagen får ökad insyn och bättre förutsättningar för att granska Riksbankens verksamhet.

Lagen uttrycker även att myndigheten ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

– Det är viktigt att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig rättslig reglering, sade tidigare finansmarkandsminister Åsa Lindhagen (MP) när den dåvarande S-MP-regeringen lade fram propositionen i oktober 2021.

Lagen har kritiserats av tidigare riksbankschef Stefan Ingves.

– Dels snävar man in definitionen av vad som är penningpolitik jämfört med idag, dels begränsar man Riksbankens befogenheter att använda olika penningpolitiska instrument, har han sagt enligt nyhetsajten Finansliv som hänvisar till ett uttalande på Riksbankens hemsida.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


USA varnar för jätteattack – ”kan förändra allt”

2025 02 14

Israel planerar en storskalig attack mot iranska kärnanläggningar.

Det framgår av amerikanska underrättelseuppgifter som The Washington Post har tagit del av.

– USA:s underrättelsetjänst varnar för att Israel sannolikt kommer att inleda en förebyggande attack mot Irans kärnenergiprogram i mitten av året, rapporterar tidningen.

Enligt underrättelserapporten vill Israel försena det iranska arbetet med landets kärntekniska program. En israelisk attack mot anläggningarna bedöms kunna försena utvecklingen av programmet med flera veckor eller månader.  

Israel har länge anklagat Iran för att hemlighet försöka ta fram kärnvapen.  

”Kan förändra hela Mellanöstern”

Den amerikanska underrättelsetjänsten varnar för att en israelisk attack mot kärnanläggningarna kan eskalera spänningen i Mellanöstern och leda till en större konflikt.

Säkerhetsanalytikern Alireza Taghavinia, som är baserad i Irans huvudstad Teheran, delar oron. Han tror att ett israeliskt anfall skulle kunna leda till ett storkrig som involverar USA och flera länder i Mellanöstern.

– En israelisk attack skulle kunna förändra Mellanöstern för alltid, säger han till Newsweek.

Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern och Nordafrika-programmet vid Utrikespolitiska institutet, gör en liknande bedömning.  

– Jag har svårt att se att iranierna kan låtsas som ingenting, har han sagt till Yle.

– Dels för att kärnteknikprogrammet är en sådan statussak och för att det kostat så mycket pengar. Skulle israelerna lyckas förstöra någonting substantiellt, så skulle det inte kunna gå förbi inrikespolitiskt i Iran och då kommer de behöva hitta något de kan attackera.

Vita huset kommenterar

Brian Hughes, talesman för Vita husets nationella säkerhetsråd, har kommenterat underrättelseuppgifterna.

– President Trump kommer inte tillåta att Iran skaffar kärnvapen, säger han till Washington Post.

Hughes vill dock inte kommentera detaljerna i underrättelserapporten.

– Även om han (Trump) föredrar förhandlingar och en fredlig lösning på USA:s långvariga problem med den iranska regimen, kommer han inte vänta hur länge som helst om Iran inte är villigt att förhandla. Det måste ske snart, säger talesmannen om eventuella samtal mellan USA och Iran.

President Trump har tidigare framhållit att han skulle föredra att ingå ett avtal med Iran för att förhindra att diktaturen skaffar kärnvapen. Presidenten har också sagt att han tror att Iran föredrar ett avtal framför en väpnad konflikt.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen


Dråpslag för hushållen – måste betala dubbla priset

2025 02 14

För en månad sedan förutspådde Bixia att årets elpriser kan bli historiskt låga.

Samtidigt flaggade elbolaget för att vädret är en omständighet som påverkar prislappen.

Och när veckans iskyla nu dragit in över Sverige stiger elkostnaderna nästa vecka. 

Kraftigt.

– Köldknäppen gör att elförbrukningen skjuter i höjden, vilket driver upp elpriset till de högsta nivåerna på ett år. Dåligt med vind, vilket ger låg vindkraftsproduktion både i Norden och Tyskland, bidrar också till prisökningen, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Dubbla priset

Prisnivåerna som väntas nästa vecka är en dubblering av snittpriset hittills i år, som legat mellan 30 och 50 öre per kilowattimme (kWh).

Men under veckan som kommer väntas systempriset landa på en krona per kWh – och i södra Sverige fem gånger så mycket.

– När industrin drar i gång på måndag morgon kan elpriserna nå upp mot 4–5 kronor per kWh i södra Sverige. De som har timprisavtal bör ha lite extra koll på när de lägger sin förbrukning, säger Johan Sigvardsson.

Tyska priser spiller över

De höga priserna i söder beror också på att höga elpriser i Tyskland “spiller över” till elområde SE4. Under fredag och måndag väntas ett dygnsnitt på två kronor per kWh. Ovanligt höga priser kommer att vara fallet även till helgen, men dämpas något då förbrukningen går ner.

Och det är inte bara SE4 som drabbas. Även SE3 dras med höga elpriser, medan de som tillhör områden i norr kan sitta lugnare i båten.

– El har varit nästan gratis, runt 15 öre per kWh, i norra Sverige de senaste åtta månaderna. Den inkommande kylan kan höja priset något, men det stora vattenkraftsöverskottet håller fortfarande priserna på betydligt lägre nivåer jämfört med södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Hushållen förvarnas – chockräkning på väg

Bättre till våren

Först i slutet av nästa vecka förmodas högtrycket lätta. Det öppnar för att vädret svänger tillbaka och blir både mildare och blötare, vilket leder till lägre elpriser.

– Vårens elpris ser fortfarande ut att bli väldigt lågt, även om det kraftigt ökande gaspriset de senaste månaderna har pressat upp förväntningarna något, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Historiskt besked om elpriset – har nästan aldrig hänt

Foto MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen