EKONOMI: Jättebakslag för Riksbanken

2023 01 11

Riksbanken väntas gå med brakförlust när resultaten från föregående år ska redovisas.

En direkt åtgärd blir att återföra tidigare avsatta medel för finansiella risker på 5 miljarder kronor till resultatet för räkenskapsåret 2022, meddelar Riksbanken i ett pressmeddelande på onsdagen.

Totalt väntas därefter resultatet visa en förlust på 81 miljarder kronor.

– Den orealiserade förlusten beror främst på att marknadsräntorna stigit världen över vilket försämrar marknadsvärdet på Riksbankens tillgångar, framhåller Riksbanken.

– Trots återföringen förväntas resultatet bli negativt och Riksbankens egna kapital mycket lågt.

Började med pandemin

I pressmeddelandet hänvisar myndigheten till en händelsekedja som inleddes under coronapandemin. 

Då köpte centralbanker över hela världen stora volymer av värdepapper för att förebygga ekonomisk kris och för att stötta samhällsekonomin.

– Detta har inneburit att de nu har stora innehav av värdepapper i inhemsk valuta, förklarar Riksbanken, som menar att det i deras fall i synnerhet handlar om stats- och bostadsobligationer.

När sedan inflationen slagit till 2022 har ränteläget ökat snabbt – vilket har fått marknadsvärdet på Riksbankens värdepapper att minska.

Riksdagen kan tvingas ingripa

Enligt en ny lag som infördes i november förra året måste Riksbanken göra en framställan till riksdagen i händelse av att kapitalet blir alldeles för lågt. 

En sådan framställan ska i så fall ha syftet att återställa kapitalet för att täcka upp förlusten.

Lagen möjliggör alltså ett sådant scenario, men det är ännu inte beslutat om Riksbanken kommer varse riksdagen med en sådan vädjan.

– En framställning bör baseras på en bred bedömning av Riksbankens finansiella ställning och framtida intjäningsförmåga vid det aktuella tillfället, skriver Riksbanken på sin hemsida och tillägger:

– Det är därmed osäkert hur stort belopp framställningen kan komma att omfatta och Riksbanken behöver återkomma med mer analys och information om detta framöver.

Ökad insyn

Den nya riksbankslagen innebär också att riskdagen får ökad insyn och bättre förutsättningar för att granska Riksbankens verksamhet.

Lagen uttrycker även att myndigheten ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

– Det är viktigt att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig rättslig reglering, sade tidigare finansmarkandsminister Åsa Lindhagen (MP) när den dåvarande S-MP-regeringen lade fram propositionen i oktober 2021.

Lagen har kritiserats av tidigare riksbankschef Stefan Ingves.

– Dels snävar man in definitionen av vad som är penningpolitik jämfört med idag, dels begränsar man Riksbankens befogenheter att använda olika penningpolitiska instrument, har han sagt enligt nyhetsajten Finansliv som hänvisar till ett uttalande på Riksbankens hemsida.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Swedbank: Stor grupp blivande pensionärer riskerar kalldusch

2024 02 27

En större del av svenskarna riskerar att få en obehaglig överraskning när pensionsåldern börjar närma sig.

Det larmet kommer från Swedbank på måndagen.

Storbanken har uppmärksammat att kunskapen om hur pensionssystemet fungerar är oroväckande låg bland svenska folket – vilket innebär att en stor grupp omedvetet kan begå misstag som blir direkt avgörande för den blivande pensionen.

Hela 60 procent av befolkningen har liten eller ingen kunskap om pensionssystemets innebörd, visar bankens undersökning som beställts från Kantar Medias Sifopanel.

– De som saknar kunskap om pensionssystemet tror i mindre utsträckning än andra att de kommer få en rimlig pension. Utan koll är det svårt att göra medvetna val om sådant som påverkar pensionen, säger Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom. 

Upptäcker för sent

De flesta får behålla minst 70 procent av sin lön när man går i pension. Men faktorer som många år i deltid eller sent inträde i arbetslivet kan kapa ersättningen rejält – samtidigt som ett par extra år i arbetet kan höja den kraftigt.

Enligt Swedbank är det dock faktorer som många upptäcker för sent.

Istället kommer det som en kalldusch när man väl kommer till insikt om vilka val som hade kunnat göras för att påverka pensionen till det bättre.

– Ju tidigare du vet vad som påverkar pensionen, desto större möjlighet har du att påverka den. Var femte över 55 år önskar att de hade haft koll på sin pension tidigare, säger Madelén Falkenhäll. 

Högre tjänstepension

En väg till högre pension är enligt Swedbank att avsätta mer till tjänstepensionen.

Banken har tidigare uppskattat att bara ett par procent högre tjänstepensionen skulle kunna motsvara drygt 2 000 kronor mer i pension varje månad för vanliga kvinnoyrken – som ofta har lägre lön än mansdominerade yrken.

– En höjd avsättning till tjänstepension skulle innebära en högre pension för många. Det har redan gjorts inom några kollektivavtal, men det skulle kunna tas ytterligare steg och kan vara värt att titta vidare på för arbetsmarknadens parter, säger Madelén Falkenhäll. 

LÄS MER: Swedbank slår larm: blivande pensionärer illa ute

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Natoledare går ut med sensationellt utspel

2024 02 26

Flera Natoländer överväger att skicka militära trupper till Ukraina.

Det hävdar Slovakiens kontroversielle premiärminister Robert Fico, rapporterar Reuters. 

– Jag kommer att begränsa mig till att säga att mina uppgifter antyder att ett antal Nato- och EU-medlemmar överväger att skicka trupper till Ukraina på bilateral basis, säger Fico efter ett möte med Slovakiens säkerhetsråd.

– Jag kan inte säga i vilket syfte och vad de kommer att göra där, fortsätter premiärministern enligt nyhetsbyrån.

Vidare varnar Fico för en ”eskalering av konflikten i Ukraina” och framhåller att ”ytterligare information inte kan avslöjas för allmänheten”.

Tvärvändning

Robert Ficos uttalande kommer kort innan måndagens stora säkerhetsmöte i Paris. Ett 20-tal europeiska ledare, inklusive Fico, ska träffas för att diskutera framtida åtgärder mot Ryssland.

Om uppgifterna stämmer skulle det innebära en tvärvändning i Natos förhållningssätt till kriget i Ukraina.

Försvarsalliansen har varit tydlig med att man inte vill sända marksoldater till Ukraina. Samtidigt har Nato stärkt sitt försvar i östra Europa som ett svar på den ryska aggressionen.

Vänligt inställd till Ryssland

Ficos uttalanden kan dock vara bra att ta med en nypa salt. Slovakiens ledare har länge intagit en ståndpunkt som har tolkats som pro-rysk.

Premiärministern har motsatt sig militärt stöd till Ukraina och har ständigt återupprepat det ryska narrativet kring kriget.

Han har bland annat  anklagat "ukrainska nazister och fascister” för att provocera Putin till att invadera Ukraina.

"Är inte för fred"

Grigorij Mesežnikov, politisk analytiker och ordförande för den slovakiska tankesmedjan Institute of Public Affairs, menar att Fico har mycket gemensamt med andra ryska sympatisörer.

Bland annat att han ställer sig bakom Moskvas “fredsinitativ”.

– Han och hans allierade hävdar att vi inte borde skicka vapen till Ukraina eftersom det kommer att få kriget att pågå längre. De säger “det kommer att bli fred om vi slutar att skicka vapen till Ukraina”, för om vi inte gör det kommer konflikten att ta slut tidigare, säger han till CNN och tillägger:

– Så i grund och botten är de inte för fred, de är för Ryssland.

 

 

Foto: Nato 

Text: Redaktionen