EKONOMI: Jättebakslag för Riksbanken
2023 01 11
Riksbanken väntas gå med brakförlust när resultaten från föregående år ska redovisas.
En direkt åtgärd blir att återföra tidigare avsatta medel för finansiella risker på 5 miljarder kronor till resultatet för räkenskapsåret 2022, meddelar Riksbanken i ett pressmeddelande på onsdagen.
Totalt väntas därefter resultatet visa en förlust på 81 miljarder kronor.
– Den orealiserade förlusten beror främst på att marknadsräntorna stigit världen över vilket försämrar marknadsvärdet på Riksbankens tillgångar, framhåller Riksbanken.
– Trots återföringen förväntas resultatet bli negativt och Riksbankens egna kapital mycket lågt.
Började med pandemin
I pressmeddelandet hänvisar myndigheten till en händelsekedja som inleddes under coronapandemin.
Då köpte centralbanker över hela världen stora volymer av värdepapper för att förebygga ekonomisk kris och för att stötta samhällsekonomin.
– Detta har inneburit att de nu har stora innehav av värdepapper i inhemsk valuta, förklarar Riksbanken, som menar att det i deras fall i synnerhet handlar om stats- och bostadsobligationer.
När sedan inflationen slagit till 2022 har ränteläget ökat snabbt – vilket har fått marknadsvärdet på Riksbankens värdepapper att minska.
Riksdagen kan tvingas ingripa
Enligt en ny lag som infördes i november förra året måste Riksbanken göra en framställan till riksdagen i händelse av att kapitalet blir alldeles för lågt.
En sådan framställan ska i så fall ha syftet att återställa kapitalet för att täcka upp förlusten.
Lagen möjliggör alltså ett sådant scenario, men det är ännu inte beslutat om Riksbanken kommer varse riksdagen med en sådan vädjan.
– En framställning bör baseras på en bred bedömning av Riksbankens finansiella ställning och framtida intjäningsförmåga vid det aktuella tillfället, skriver Riksbanken på sin hemsida och tillägger:
– Det är därmed osäkert hur stort belopp framställningen kan komma att omfatta och Riksbanken behöver återkomma med mer analys och information om detta framöver.
Ökad insyn
Den nya riksbankslagen innebär också att riskdagen får ökad insyn och bättre förutsättningar för att granska Riksbankens verksamhet.
Lagen uttrycker även att myndigheten ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.
– Det är viktigt att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig rättslig reglering, sade tidigare finansmarkandsminister Åsa Lindhagen (MP) när den dåvarande S-MP-regeringen lade fram propositionen i oktober 2021.
Lagen har kritiserats av tidigare riksbankschef Stefan Ingves.
– Dels snävar man in definitionen av vad som är penningpolitik jämfört med idag, dels begränsar man Riksbankens befogenheter att använda olika penningpolitiska instrument, har han sagt enligt nyhetsajten Finansliv som hänvisar till ett uttalande på Riksbankens hemsida.
Foto: Riksbanken
Text: Redaktionen