EKONOMI: Jättebakslag för Riksbanken

2023 01 11

Riksbanken väntas gå med brakförlust när resultaten från föregående år ska redovisas.

En direkt åtgärd blir att återföra tidigare avsatta medel för finansiella risker på 5 miljarder kronor till resultatet för räkenskapsåret 2022, meddelar Riksbanken i ett pressmeddelande på onsdagen.

Totalt väntas därefter resultatet visa en förlust på 81 miljarder kronor.

– Den orealiserade förlusten beror främst på att marknadsräntorna stigit världen över vilket försämrar marknadsvärdet på Riksbankens tillgångar, framhåller Riksbanken.

– Trots återföringen förväntas resultatet bli negativt och Riksbankens egna kapital mycket lågt.

Började med pandemin

I pressmeddelandet hänvisar myndigheten till en händelsekedja som inleddes under coronapandemin. 

Då köpte centralbanker över hela världen stora volymer av värdepapper för att förebygga ekonomisk kris och för att stötta samhällsekonomin.

– Detta har inneburit att de nu har stora innehav av värdepapper i inhemsk valuta, förklarar Riksbanken, som menar att det i deras fall i synnerhet handlar om stats- och bostadsobligationer.

När sedan inflationen slagit till 2022 har ränteläget ökat snabbt – vilket har fått marknadsvärdet på Riksbankens värdepapper att minska.

Riksdagen kan tvingas ingripa

Enligt en ny lag som infördes i november förra året måste Riksbanken göra en framställan till riksdagen i händelse av att kapitalet blir alldeles för lågt. 

En sådan framställan ska i så fall ha syftet att återställa kapitalet för att täcka upp förlusten.

Lagen möjliggör alltså ett sådant scenario, men det är ännu inte beslutat om Riksbanken kommer varse riksdagen med en sådan vädjan.

– En framställning bör baseras på en bred bedömning av Riksbankens finansiella ställning och framtida intjäningsförmåga vid det aktuella tillfället, skriver Riksbanken på sin hemsida och tillägger:

– Det är därmed osäkert hur stort belopp framställningen kan komma att omfatta och Riksbanken behöver återkomma med mer analys och information om detta framöver.

Ökad insyn

Den nya riksbankslagen innebär också att riskdagen får ökad insyn och bättre förutsättningar för att granska Riksbankens verksamhet.

Lagen uttrycker även att myndigheten ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

– Det är viktigt att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig rättslig reglering, sade tidigare finansmarkandsminister Åsa Lindhagen (MP) när den dåvarande S-MP-regeringen lade fram propositionen i oktober 2021.

Lagen har kritiserats av tidigare riksbankschef Stefan Ingves.

– Dels snävar man in definitionen av vad som är penningpolitik jämfört med idag, dels begränsar man Riksbankens befogenheter att använda olika penningpolitiska instrument, har han sagt enligt nyhetsajten Finansliv som hänvisar till ett uttalande på Riksbankens hemsida.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

15dec25

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar 

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.  

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten.  Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren. 

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…” 

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen