EKONOMI: Jättebakslag för Riksbanken

2023 01 11

Riksbanken väntas gå med brakförlust när resultaten från föregående år ska redovisas.

En direkt åtgärd blir att återföra tidigare avsatta medel för finansiella risker på 5 miljarder kronor till resultatet för räkenskapsåret 2022, meddelar Riksbanken i ett pressmeddelande på onsdagen.

Totalt väntas därefter resultatet visa en förlust på 81 miljarder kronor.

– Den orealiserade förlusten beror främst på att marknadsräntorna stigit världen över vilket försämrar marknadsvärdet på Riksbankens tillgångar, framhåller Riksbanken.

– Trots återföringen förväntas resultatet bli negativt och Riksbankens egna kapital mycket lågt.

Började med pandemin

I pressmeddelandet hänvisar myndigheten till en händelsekedja som inleddes under coronapandemin. 

Då köpte centralbanker över hela världen stora volymer av värdepapper för att förebygga ekonomisk kris och för att stötta samhällsekonomin.

– Detta har inneburit att de nu har stora innehav av värdepapper i inhemsk valuta, förklarar Riksbanken, som menar att det i deras fall i synnerhet handlar om stats- och bostadsobligationer.

När sedan inflationen slagit till 2022 har ränteläget ökat snabbt – vilket har fått marknadsvärdet på Riksbankens värdepapper att minska.

Riksdagen kan tvingas ingripa

Enligt en ny lag som infördes i november förra året måste Riksbanken göra en framställan till riksdagen i händelse av att kapitalet blir alldeles för lågt. 

En sådan framställan ska i så fall ha syftet att återställa kapitalet för att täcka upp förlusten.

Lagen möjliggör alltså ett sådant scenario, men det är ännu inte beslutat om Riksbanken kommer varse riksdagen med en sådan vädjan.

– En framställning bör baseras på en bred bedömning av Riksbankens finansiella ställning och framtida intjäningsförmåga vid det aktuella tillfället, skriver Riksbanken på sin hemsida och tillägger:

– Det är därmed osäkert hur stort belopp framställningen kan komma att omfatta och Riksbanken behöver återkomma med mer analys och information om detta framöver.

Ökad insyn

Den nya riksbankslagen innebär också att riskdagen får ökad insyn och bättre förutsättningar för att granska Riksbankens verksamhet.

Lagen uttrycker även att myndigheten ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

– Det är viktigt att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig rättslig reglering, sade tidigare finansmarkandsminister Åsa Lindhagen (MP) när den dåvarande S-MP-regeringen lade fram propositionen i oktober 2021.

Lagen har kritiserats av tidigare riksbankschef Stefan Ingves.

– Dels snävar man in definitionen av vad som är penningpolitik jämfört med idag, dels begränsar man Riksbankens befogenheter att använda olika penningpolitiska instrument, har han sagt enligt nyhetsajten Finansliv som hänvisar till ett uttalande på Riksbankens hemsida.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen drar i handbromsen – ”fungerar inte”

2025 11 28

Regeringen backar nu från en av sina stora satsningar inom skolan.

Stora pengar har satsats på att skolans nationella prov ska genomföras digitalt.

– Införandet av digitala nationella prov sker successivt. Läsåret 2024/25 genomfördes de första nationella proven i Skolverkets provplattform och läsåret 2025/26 blir ytterligare prov digitala, uppger Skolverket.

Tvingas backa

Nu kommer beskedet att regeringen sätter stopp för satsningen, och det blir inga digitala nationella prov till våren.

– De här senaste testerna visar ju att det uppenbarligen inte fungerar och då kan vi inte låta elever och lärare och rektorer leva i den här smeten, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, till SR.

Texten uppdateras.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Text: Redaktionen

28nov2025

LIVSMEDELSVERKET: Sju av tio märken går bort – välj dessa till julfikat

2025 11 28

En analys från Livsmedelsverket visar på stora mängder bekämpningsmedelsrester i ett populärt tillbehör till julfikat.

Det handlar om russin som ofta intas tillsammans med glöggen eller stoppas i lussebullarna.

Hela 71 procent av de russinssorter som inte är ekologiska innehåller bekämpningsmedelsrester, enligt en sammanställning av Livsmedelsverkets analyser.

I åtta procent av dem är halterna så höga att de överskrider gränsvärdena för vad som är tillåtet i russin.

För de ekologiska russinen var det endast fyra procent som innehöll rester från bekämpningsmedel, men ingen av dem var över gränsvärdet.

– Julens smaker är något alldeles extra, och många vill göra medvetna val inför helgerna, säger KRAV:s vd Emma Rung, i ett uttalande.

– Genom att välja ekologiska russin bidrar du till odlingar som gynnar den biologiska mångfalden och minskar användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det gör både glöggen och lussebullen lite godare – i dubbel bemärkelse.

Ett av de mest besprutade

Russin som inte kommer från ekologiska odlingar är ett av de livsmedel som är allra hårdast besprutat.

– Det kan finnas rester av 30 olika bekämpningsmedel i ett enda o-ekologiskt russinpaket. Det vill ingen ge till sina barn eller ha i sin julglögg, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall, i ett uttalande.

Hur besprutningsresterna påverkar hälsan är oklart, men rekommendationen är ändå att hålla sig till de ekologiska russinen.

– Hur det påverkar hälsan att få i sig så många olika bekämpningsmedel vet man inte, då de utvärderas ett ämne i taget. Vårt råd är att köpa ekologiska russin, säger Beatrice Rindevall.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Ekologiska får inte besprutas

Russin som är ekologiska och KRAV-märkta besprutas inte med naturfrämmade kemiska bekämpningsmedel.

Dessutom ställs högre krav på arbetsvillkor för de som arbetar med odlingarna.

– Bekämpningsmedel påverkar inte bara miljön och riskerar att lämna rester i maten vi äter – de drabbar också människorna som arbetar med odlingen. Genom att välja ekologiskt gör vi ett aktivt val för vår egen hälsa, men också för att fler ska få en bättre ska arbetsmiljö, säger Emma Rung.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Йоана Петрова flickr

Text: Redaktionen