EKONOMI: Jättebakslag för Riksbanken

2023 01 11

Riksbanken väntas gå med brakförlust när resultaten från föregående år ska redovisas.

En direkt åtgärd blir att återföra tidigare avsatta medel för finansiella risker på 5 miljarder kronor till resultatet för räkenskapsåret 2022, meddelar Riksbanken i ett pressmeddelande på onsdagen.

Totalt väntas därefter resultatet visa en förlust på 81 miljarder kronor.

– Den orealiserade förlusten beror främst på att marknadsräntorna stigit världen över vilket försämrar marknadsvärdet på Riksbankens tillgångar, framhåller Riksbanken.

– Trots återföringen förväntas resultatet bli negativt och Riksbankens egna kapital mycket lågt.

Började med pandemin

I pressmeddelandet hänvisar myndigheten till en händelsekedja som inleddes under coronapandemin.

Då köpte centralbanker över hela världen stora volymer av värdepapper för att förebygga ekonomisk kris och för att stötta samhällsekonomin.

– Detta har inneburit att de nu har stora innehav av värdepapper i inhemsk valuta, förklarar Riksbanken, som menar att det i deras fall i synnerhet handlar om stats- och bostadsobligationer.

När sedan inflationen slagit till 2022 har ränteläget ökat snabbt – vilket har fått marknadsvärdet på Riksbankens värdepapper att minska.

Riksdagen kan tvingas ingripa

Enligt en ny lag som infördes i november förra året måste Riksbanken göra en framställan till riksdagen i händelse av att kapitalet blir alldeles för lågt.

En sådan framställan ska i så fall ha syftet att återställa kapitalet för att täcka upp förlusten.

Lagen möjliggör alltså ett sådant scenario, men det är ännu inte beslutat om Riksbanken kommer varse riksdagen med en sådan vädjan.

– En framställning bör baseras på en bred bedömning av Riksbankens finansiella ställning och framtida intjäningsförmåga vid det aktuella tillfället, skriver Riksbanken på sin hemsida och tillägger:

– Det är därmed osäkert hur stort belopp framställningen kan komma att omfatta och Riksbanken behöver återkomma med mer analys och information om detta framöver.

Ökad insyn

Den nya riksbankslagen innebär också att riskdagen får ökad insyn och bättre förutsättningar för att granska Riksbankens verksamhet.

Lagen uttrycker även att myndigheten ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

– Det är viktigt att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig rättslig reglering, sade tidigare finansmarkandsminister Åsa Lindhagen (MP) när den dåvarande S-MP-regeringen lade fram propositionen i oktober 2021.

Lagen har kritiserats av tidigare riksbankschef Stefan Ingves.

– Dels snävar man in definitionen av vad som är penningpolitik jämfört med idag, dels begränsar man Riksbankens befogenheter att använda olika penningpolitiska instrument, har han sagt enligt nyhetsajten Finansliv som hänvisar till ett uttalande på Riksbankens hemsida.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 15

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen