Island går till val idag – Spännande in i det sista

2021 09 29

I dag går islänningarna till val och allt pekar på att det slutar med en rafflande valvaka i kväll.

De senaste fyra åren har Nordens nordligaste land styrts av statsminister Katrín Jakobsdóttir från det Vänster-Gröna Partiet. Hon leder en udda trepartiregering som består av Vänster-Gröna Partiet, liberala mittenpartiet Framstegspartiet och högerpartiet Självständighetspartiet.

ANALYS

Enligt de senaste mätningarna hänger det på en tunn tråd om trepartiregeringen ska få förnyat förtroende eller inte och då hela nio partier ser ut att få över 5 % och komma in i Islands parlament Alltinget kan det blir en rörig historia att bilda ny regering.

Zooma in

På bilden ses alla partiers resultat enligt ett snitt av de sista mätningarna innan valdagen och gråa staplar visar valresultatet från 2017. Zooma in bilden med fingrarna om du använder mobiltelefon.

Parti för parti

Här är partierna:

🔴 Socialisterna – Ett helt nytt parti som har likheter med Vänsterpartiet.

🟢 Vänstergröna – Kallad även Vänsterpartiet De Gröna. Innehar i nuläget statsministerposten men har tappat i mätningarna. Därmed är det osäkert om partiledaren Katrín Jakobsdóttir blir omvald. Hon kan dock bli det även om partiet tappar ifall till exempel Centern ger henne stöd igen.

🔴 Socialdemokraterna – Ser ut att öka jämfört med förra valet.

🟠 Liberalerna – Går fram rejält i mätningarna.

🟢 Centern Framstegspartiet– Ett liberalt men EU-skeptiskt landsbygdsparti som med sin mittenposition är en attraktiv regeringskollega för flera partier.

🟣 Piratpartiet – Ett EU-kritiskt och systemkritiskt parti.

🔵 Högerpartiet Självständighetspartiet. Islands största parti och motsvarar Moderaterna. Är Nato-positivt med EU-skeptiskt. Eftersträvar att vara ett brett parti och undviker att glida för långt högerut.

🔵 Nya Högern – Kallas Centerpartiet men ligger relativt långt till höger. Konservativare än Högerpartiet.

🟡  Folkpartiet – Fokusera på äldrefrågor och är negativt till invandring. Har svårt att finna samarbetspartners.

Klimatet i fokus

Klimatet har varit den största valfrågan tillsammans med ekonomin och även om Väster-Gröna tappat i mätningarna så blåser det vänstervindar och alla tre högerpartier tappar i mätningarna.

[yop_poll id="662"]

JUST NU: Natoland öppnar eld mot ryska drönare

2025 09 10

Polska militären har skjutit ned ryska farkoster.

Natolandet har inlett ett militärt svar efter att ryska drönare tagit sig in över polska gränsen.

– En operation pågår på grund av flera kränkningar av polskt luftrum. Militären har skjutit mot objekten. Jag är i ständig kontakt med för ministern, bekräftar Polens premiärminister Donald Tusk på X.

Även militären meddelar att man skjutit ned ryska objekt och är i högsta beredskap.

– Vi understryker att den militära operationen pågår och vi uppmanar människor att stanna hemma, framhäver den polska militären på samma plattform.

Stängt flygplatser

Polens försvarsminister Wladyslaw Koiniak-Kamysz framhäver att flygplan har använts för att skjuta ned “fientliga objekt”.

– Vi är i ständig kontakt med Nato, meddelar han på sociala medier.

Fyra flygplatser i Polen har stängt till följd av de ryska drönarna och den polska reaktionen, bland annat Modlin i Warszawa. 

Det beror på “oplanerad militär aktivitet”, enligt CNN.

Flyglarm i hela Ukraina

Nattens händelser har skapat reaktioner även i USA.

– Vladimir Putin testar vår beslutsamhet att skydda Polen och de baltiska länderna. Efter det blodbad som Putin fortsätter att begå i Ukraina kan dessa intrång inte ignoreras, skriver den demokratiska senatorn Dick Durbin på X.

Hela Ukraina, inklusive västra delarna av landet, har under natten aktiverat sina flyglarm.

Polen har vid flera tillfällen skickat upp stridsflyg när Ryssland attackerat Ukraina för att säkerställa säkerheten i sitt eget luftrum.

För drygt tre år sedan slog en robot ned i Polen och dödade två personer.

Text: Redaktionen

Löneökning för svenska folket – flera tusen mer i månaden

2025 09 10

Hushållen kan räkna med mer pengar i plånboken under det kommande året.

Det konstaterar Handelsbanken i ett nytt uttalande.

Storbanken pekar på att reallönerna kommer att stiga, vilket i kombination med politiska åtgärder väntas leda till flera tusen kronor mer i plånboken.

– Läget förbättras steg för steg. Hushållen har varit försiktiga efter flera år av upprepade motgångar. När reallönerna nu stiger, räntorna har kommit ner och framförallt finanspolitiken blir mer expansiv stärks köpkraften. Det talar för att konsumtionen ökar och att arbetsmarknaden förbättras under 2026, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom, i en kommentar till prognosen.

Uppemot 3 000 kronor för många

Handelsbanken bedömer att Sveriges BNP kommer att öka med 1,1 procent under 2025 och ytterligare 2,4 procent 2026 respektive 2027.

Dessutom räknar banken med “en ovanligt expansiv budget” inför valåret nästa år. Reformer på över 40 miljarder kronor väntas aviseras för hushållen, som bland annat ska innehålla sänkt inkomstskatt, matmoms, elskatt och förskoleavgift.

– Regeringens hittills aviserade förslag riktade mot hushåll summerar till drygt 46 miljarder kronor och innebär cirka 800 kronor mer per månad för ett snitthushåll, skriver Handelsbanken och fortsätter:

– För en barnfamilj kan effekten bli mer än dubbelt så stor. Tillsammans med stigande reallöner och sänkt boränta kan en barnfamilj få drygt 3 000 kronor mer per månad i ökad köpkraft nästa år. Sammantaget stiger realinkomsterna med denna politik snabbare än normalt så att hushållens konsumtion vänder upp nästa år, trots att hushållen håller uppe sitt sparande.

LÄS MER: Var fjärde svensk riskerar ekonomiskt bakslag – redan i höst

En räntesänkning till

Enligt Handelsbanken väntas Riksbanken sänka räntan i september till 1,75 procent. Det blir troligen sista gången för året.

I övrigt pekar storbanken på att ökningen av reallönerna dock inte räcker för det som kallas för konsumtionsledd återhämtning om inte hushållen också drar ned på sitt sparande, vilket får Handelsbanken att önska fler insatser för just hushållen.

– Den tillfälliga sänkningen av matmomsen kan bidra till högre konsumtion utan att driva på inflationen nästa år, men det finns en risk för att den permanentas och urholkar skatteintäkterna längre fram, säger Christina Nyman.

LÄS OCKSÅ: Norge ändrar elpriset totalt – samma förslag finns i Sverige

Foto: Kraken Images

Text: Redaktionen