JUST NU: Iran slår till mot EU-land – pekas ut som pirater

2022 05 27

Terrorstämplade Revolutionsgardet i Iran har slagit till mot två grekiska fartyg i Persiska viken.

Islamiska revolutionsgardet i Iran, IRGC, har beslagtagit två oljetankfartyg från Grekland.

Händelsen bekräftas på militärorganisationens hemsida.

“På grund av kränkningar”

– IRGC:s flotta beslagtog idag (fredag) två grekiska oljetankers i Persiska viken på grund av kränkningar som begicks, meddelar Revolutionsgardet via en av sina vakter i ett officiellt uttalande på dess webbplats.

Beslagtog rysk olja

Vad exakt kränkningarna bestod av framgår inte i uttalandet. Uppgifter från Aten hävdar dock att fartygen var på väg att leverera iransk olja till Washington, enligt France 24 och nyhetsbyrån AFP.

Oljan ska innan dess ha beslagtagits av grekerna från ett ryskt tankfartyg.

Helikoptrar landade på fartygen

Enligt det grekiska utrikesministeriet landade iranska helikoptrar på de två grekiska fartygen. 

Från Grekland sida anklagas Iran för att utöva “sjöröveri”, skriver den franska tidningen.

Besättningens öde okänt

Det ena oljetankfartyget kallas för “Den försiktiga krigaren” och identifierades snabbt av det Aten-baserade företaget Polembros. Det framgår inte vad som har hänt med de nio greker som uppges ha befunnit sig ombord.

– Fartyget har beslagtagits av de iranska myndigheterna. Vi har ingen kommunikation med dem för närvarande, säger en taleskvinna för företaget till AFP.

Eskalerad konflikt

Revolutionsgardets övertagande av de grekiska fartygen tolkas som en eskalering av ett diplomatiskt bråk mellan de två länderna.

Bakgrunden är att Grekland beslagtog en oljetanker som seglade med rysk flagga och med iransk oljelast förra månaden.

Anklagar USA

Från den grekiska huvudstaden har man bekräftat att 115 000 ton olja var på väg till USA, erfar nyhetsbyrån. Oljan beslagtogs enligt Grekland som en del av de sanktioner som införts mot Ryssland efter invasionen av Ukraina.

Iran å sin sida anklagar USA för att begå “ett uppenbart brott mot havsrätten och relevanta internationella konventioner” och “krävde ett omedelbart upphävande av beslagtagandet av fartyget och dess last”. 

Nya sanktioner

USA satte på nytt in nya sanktioner mot Iran efter att landets förre president, Donald Trump, dragit sig ur ett kärnkraftsavtal mellan Iran och världens stormakter 2018. Bland annat är oljeexporten, som innebär en stor inkomstkälla för Iran, ett mål i sanktionerna.

Islamiska revolutionsgardet är även terrorstämplat av USA. Bakgrunden är att landet anser att Iran utnyttjar organisationen både för att begå och finansiera terrorbrott i andra länder.

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen


28 okt 2026

UPPGIFTER: Kan släppa kravet – öppnar för C

2026 10 29

Elisabeth Thand Ringqvist (C) misslyckades med att samla en majoritet för en mittenregering.

Nu kommer talmannen Andreas Norlén att behöva hitta en ny väg för att leda processen fram mot en ny regering för Sverige.

Då öppnas dörren plötsligt för Ulf Kristersson (M), uppger TV4 Nyheterna.

Att Thand Ringqvists lösning inte gick i mål banar väg för nya förhandlingar mot att göra M-ledaren till statsminister, säger källor till tv-kanalen. Nu uppges nya samtal vänta mellan C och högersidan.

– Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu, säger en regeringskälla som TV4 talat med.

SD kan slopa kravet: "Inom räckhåll"

Centerpartiet har hela tiden framhållit att det inte är aktuellt att sitta i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna. SD i sin tur kräver en plats i regeringen för att rösta ja till en statsministerkandidat. Flera SD-toppar har dock öppnat för att släppa på det kravet, bland annat partiprofilen Björn Söder. 

– Jag skulle vara väldigt förvånad om man inte har diskuterat det. Jag tycker det viktigaste är att vi inte får en vänsterregering, sade Björn Söder till SvD tidigare i oktober.

Att profilerade namn inom Sverigedemokraterna gläntat på den dörren har skapat en möjlighet, uppger ytterligare en källa i regeringen för TV4.

Numera beskrivs en lösning mellan C och SD som “inom räckhåll”.

– Men då måste C också vara redo att inte kräva en återgång inom bland annat migrations- och energipolitiken, säger uppgiftslämnaren till kanalen. 

Läs mer: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

Åkesson: "Finns inte på kartan"

Drygt två veckor efter valet sade även Richard Jomshof (SD) att hans parti kan stötta en regering utan att ingå i den. 

– Om alternativet är totalt kaos på vänstersidan. Men vi kommer ju inte göra det gratis, sade han till Kvartal.

Partiledaren Jimmie Åkesson (SD) har dock varit tydligt med att partiets linje inte kommer att brytas.

– Att Richard Jomshof har spekulativa bakgrundssamtal som en journalist på Kvartal sedan missbrukar innebär på intet sätt att vi har ändrat hållning i något hänseende. Som alla vet så är det jag som tecknar firma för partiet i den här frågan, skrev han på X efter Jomshofs utspel och tillade:

– Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan och om det av någon outgrundlig anledning skulle ändras så kommer det inte att kommuniceras i bakgrundssamtal mellan Kvartal och Richard Jomshof.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen