Iran skjuter missiler mot kärnvapenmakt

2024 01 16

Landet i fråga är kärnvapenmakten Pakistan.

– Iran säger att de har inlett attacker mot vad de kallar militanta baser, uppger Reuters på tisdagskvällen. 

En militant grupp

Iran uppger att de attackerar baser som hör till den militanta gruppen Jaish al-Adl.

– Jaish al-Adl, eller ”Rättvisans armé”, är en sunnimuslimsk militant grupp som grundades 2012 och som till stor del opererar på gränsen i Pakistan, uppger nyhetsbyrån.

Iran säger sig ha förstört två militärbaser i attacken.

Bakgrunden

Det var under måndagen som konflikten mellan länderna trappades upp.

– Den rapporterade attacken följer på iranska attacker mot Irak och Syrien mindre än en dag tidigare, då Teheran slog till efter en dubbel självmordsbombning denna månad som den sunnimuslimska militanta gruppen Islamiska staten tog på sig och som dödade över 90 människor.

Följden av konflikten

En attack från Iran inne i det kärnvapenmakten Pakistan riskerar att hota relationerna mellan de två länderna ytterligare.

– Länderna har länge betraktat varandra med misstänksamhet samtidigt som de upprätthållit vissa förbindelser.

Oroligt Mellanöstern

Följden av detta kan bli att spänningen ökas ytterligare i Mellanöstern. Ett område som redan är präglat av oro, inte minst vad gäller konflikten mellan Israel och Hamas.

Stridigheterna mellan Israel och Hamas har nu pågått sedan terroristgruppen Hamas den 7 oktober attackerade civila män, kvinnor och barn i Israel.

I attacken dödades 1200 människor och över 200 civila, inklusive barn och äldre, togs som gisslan och fördes till Gaza.

Israel var inte sena att svara på attacken.

Inte kommenterat

Iran har länge misstänkt att Pakistan med sunnimajoritet hyser rebeller, möjligen på order av sin regionala ärkerival Saudiarabien.

Iran och Saudiarabien nådde dock en medlad avspänning i mars förra året, vilket minskade spänningarna.

Pakistan har ännu inte kommenterat den påstådda missiluppskjutningen.

Irak kallade på tisdagen attackerna, som dödade flera civila, för en kränkning av Iraks suveränitet och kallade hem sin ambassadör från Teheran.

Arkivfoto: Ministerie van Defensie Wikipedia

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen