Iran skjuter missiler mot kärnvapenmakt

2024 01 16

Landet i fråga är kärnvapenmakten Pakistan.

– Iran säger att de har inlett attacker mot vad de kallar militanta baser, uppger Reuters på tisdagskvällen. 

En militant grupp

Iran uppger att de attackerar baser som hör till den militanta gruppen Jaish al-Adl.

– Jaish al-Adl, eller ”Rättvisans armé”, är en sunnimuslimsk militant grupp som grundades 2012 och som till stor del opererar på gränsen i Pakistan, uppger nyhetsbyrån.

Iran säger sig ha förstört två militärbaser i attacken.

Bakgrunden

Det var under måndagen som konflikten mellan länderna trappades upp.

– Den rapporterade attacken följer på iranska attacker mot Irak och Syrien mindre än en dag tidigare, då Teheran slog till efter en dubbel självmordsbombning denna månad som den sunnimuslimska militanta gruppen Islamiska staten tog på sig och som dödade över 90 människor.

Följden av konflikten

En attack från Iran inne i det kärnvapenmakten Pakistan riskerar att hota relationerna mellan de två länderna ytterligare.

– Länderna har länge betraktat varandra med misstänksamhet samtidigt som de upprätthållit vissa förbindelser.

Oroligt Mellanöstern

Följden av detta kan bli att spänningen ökas ytterligare i Mellanöstern. Ett område som redan är präglat av oro, inte minst vad gäller konflikten mellan Israel och Hamas.

Stridigheterna mellan Israel och Hamas har nu pågått sedan terroristgruppen Hamas den 7 oktober attackerade civila män, kvinnor och barn i Israel.

I attacken dödades 1200 människor och över 200 civila, inklusive barn och äldre, togs som gisslan och fördes till Gaza.

Israel var inte sena att svara på attacken.

Inte kommenterat

Iran har länge misstänkt att Pakistan med sunnimajoritet hyser rebeller, möjligen på order av sin regionala ärkerival Saudiarabien.

Iran och Saudiarabien nådde dock en medlad avspänning i mars förra året, vilket minskade spänningarna.

Pakistan har ännu inte kommenterat den påstådda missiluppskjutningen.

Irak kallade på tisdagen attackerna, som dödade flera civila, för en kränkning av Iraks suveränitet och kallade hem sin ambassadör från Teheran.

Arkivfoto: Ministerie van Defensie Wikipedia

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen