UTRIKES: Iran hotar EU-land

2023 01 04

Ayatollah Ali Khamenei är den högsta andliga och politiska ledaren i Iran och har varit så ända sedan 1989. 

När den franska satirtidningen Charlie Hebdo därför publicerade dussintals karikatyrer föreställandes samma ledare togs det inte emot särskilt väl i den iranska regeringen, rapporterar France24 via nyhetsbyrån AFP.

– Den förolämpande och oanständiga handlingen av en fransk publikation genom att publicera karikatyrer av den religiösa och politiska auktoriteten kommer inte att ske utan ett effektivt och beslutsamt svar, framhåller Irans utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian på Twitter.

– Vi kommer inte att tillåta den franska regeringen att överskrida gränsen. De har definitivt valt fel väg, tillägger han utan att gå in på vilka konsekvenserna skulle bli.

Sexuell karaktär

Flera av bilderna var av sexuell karaktär och föreställde förutom Khamenei även andra religiösa ledare, skriver AFP.

Karikatyrerna uppmärksammade även myndigheternas användning av dödsstraff som en taktik för att slå ut protesterna i Iran.

– Det var ett sätt att visa vårt stöd för iranska män och kvinnor som riskerar sina liv för att försvara sin frihet mot teokratin som har förtryckt dem sedan 1979, framhåller Charlie Hebdo redaktör Laurent Sourisseau i en ledartext.

Har nått politikerna

Hoten från Iran har nu kommenterats även av franska politiker.

– Låt mig vara tydlig: den repressiva och teokratiska regimen i Teheran har ingenting de kan lära Frankrike, säger parlamentarikern och exministern Nathalie Loiseau enligt nyhetsbyrån.

Hon beskriver de iranska varningarna som ett direkt hot mot Charlie Hebdo.

Nära årsdagen av attacker

Bilderna publicerades i en specialutgåva för att uppmärksamma årsdagen av den dödliga attack som 2015 riktades mot samma tidning, då tolv personer dog och elva skadades när beväpnade islamistiska män påstod sig hämnas på ett beslut om att trycka karikatyrer av profeten Mohammed.

– Åtta år senare har religiös intolerans inte sagt sitt sista ord, säger tidningens chef.

Tidningen beskriver sig som en yttrandefrihetskämpe men har också kritiserats för att vara onödigt provocerande, och är kontroversiell även i Frankrike, skriver AFP.

Foto: S. Gholamreza Nematpour

Text: Redaktionen

Kontroversiellt besked från Turkiet – Natoland rasande

2025 06 18

Det framgår av en ny karta som Turkiet skickade till Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, tidigare i veckan.

I den nya kartan har Egeiska havet, den del av Medelhavet som ligger mellan Turkiet och Grekland, delats upp i två delar. Enligt Turkiet faller halva havet inom deras marina inflytande.

Dessutom gör Turkiet anspråk på havsområden där ett flertal grekiska öar ingår.

Grekland rasar: "Kommer agera"

Beskedet har fått Natomedlemmen och grannlandet Grekland att gå i taket, rapporterar Politico.

– Ankaras karta är inte baserad på någon bestämmelse i internationell rätt och har ingen rättslig verkan, säger den grekiska biträdande utrikesministern Tasos Chatzivasileiou enligt tidningen.

– Den återspeglar de långvariga turkiska ståndpunkterna men har ingen rättslig kraft. Grekland kommer att agera [för att svara] på alla nivåer.

Territoriell konflikt kan eskalera

Den nya kartan kommer efter att Grekland veckan dessförinnan meddelat att landet planerar att skapa “marina parker” i vatten som Turkiet anser sig ha rätt till.

Nu riskerar en territoriell konflikt mellan de två länderna att eskalera, skriver Politico.

– Även om den fysiska planen inte definierar landets exklusiva ekonomiska zon, återspeglar kartan som utarbetats av Ankaras universitet flera av Turkiets långvariga territoriella anspråk, av vilka många strider mot grannlandet Greklands, förklarar den amerikanska tidningen.

"Han är död för mig"

Det var förra veckan som Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis gav besked om de marina parkerna. Syftet är att avsätta områden för ekologisk hållbarhet.

Nyheten väckte starka reaktioner i Turkiet som ifrågasätter suveräniteten över en del av det berörda havsområdet.

Relationen mellan Grekland och Turkiet har varit ansträngda under flera decennier. Frågan om gränsdragningen i Egeiska havet är en av anledningarna till sprickan mellan de två Natomedlemmarna.

För tre år sedan uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att den grekiska premiärministern “är död för mig” och att inga bilaterala samtal förs med Grekland.

De två ledarna har dock träffats flera gånger sedan dess, bland annat under ett FN-möte i New York i höstas, vilket tolkats som ett tecken på en något mer upptinad relation.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen