UTRIKES: Iran hotar EU-land

2023 01 04

Företrädare för den iranska regimen rasar efter en publicering av karikatyrer föreställandes Ayatollah Ali Khamenei.

Ayatollah Ali Khamenei är den högsta andliga och politiska ledaren i Iran och har varit så ända sedan 1989.

När den franska satirtidningen Charlie Hebdo därför publicerade dussintals karikatyrer föreställandes samma ledare togs det inte emot särskilt väl i den iranska regeringen, rapporterar France24 via nyhetsbyrån AFP.

– Den förolämpande och oanständiga handlingen av en fransk publikation genom att publicera karikatyrer av den religiösa och politiska auktoriteten kommer inte att ske utan ett effektivt och beslutsamt svar, framhåller Irans utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian på Twitter.

– Vi kommer inte att tillåta den franska regeringen att överskrida gränsen. De har definitivt valt fel väg, tillägger han utan att gå in på vilka konsekvenserna skulle bli.

Sexuell karaktär

Flera av bilderna var av sexuell karaktär och föreställde förutom Khamenei även andra religiösa ledare, skriver AFP.

Karikatyrerna uppmärksammade även myndigheternas användning av dödsstraff som en taktik för att slå ut protesterna i Iran.

– Det var ett sätt att visa vårt stöd för iranska män och kvinnor som riskerar sina liv för att försvara sin frihet mot teokratin som har förtryckt dem sedan 1979, framhåller Charlie Hebdo redaktör Laurent Sourisseau i en ledartext.

Har nått politikerna

Hoten från Iran har nu kommenterats även av franska politiker.

– Låt mig vara tydlig: den repressiva och teokratiska regimen i Teheran har ingenting de kan lära Frankrike, säger parlamentarikern och exministern Nathalie Loiseau enligt nyhetsbyrån.

Hon beskriver de iranska varningarna som ett direkt hot mot Charlie Hebdo.

Nära årsdagen av attacker

Bilderna publicerades i en specialutgåva för att uppmärksamma årsdagen av den dödliga attack som 2015 riktades mot samma tidning, då tolv personer dog och elva skadades när beväpnade islamistiska män påstod sig hämnas på ett beslut om att trycka karikatyrer av profeten Mohammed.

– Åtta år senare har religiös intolerans inte sagt sitt sista ord, säger tidningens chef.

Tidningen beskriver sig som en yttrandefrihetskämpe men har också kritiserats för att vara onödigt provocerande, och är kontroversiell även i Frankrike, skriver AFP.

Foto: S. Gholamreza Nematpour

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen