UTRIKES: Iran hotar EU-land

2023 01 04

Företrädare för den iranska regimen rasar efter en publicering av karikatyrer föreställandes Ayatollah Ali Khamenei.

Ayatollah Ali Khamenei är den högsta andliga och politiska ledaren i Iran och har varit så ända sedan 1989. 

När den franska satirtidningen Charlie Hebdo därför publicerade dussintals karikatyrer föreställandes samma ledare togs det inte emot särskilt väl i den iranska regeringen, rapporterar France24 via nyhetsbyrån AFP.

– Den förolämpande och oanständiga handlingen av en fransk publikation genom att publicera karikatyrer av den religiösa och politiska auktoriteten kommer inte att ske utan ett effektivt och beslutsamt svar, framhåller Irans utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian på Twitter.

– Vi kommer inte att tillåta den franska regeringen att överskrida gränsen. De har definitivt valt fel väg, tillägger han utan att gå in på vilka konsekvenserna skulle bli.

Sexuell karaktär

Flera av bilderna var av sexuell karaktär och föreställde förutom Khamenei även andra religiösa ledare, skriver AFP.

Karikatyrerna uppmärksammade även myndigheternas användning av dödsstraff som en taktik för att slå ut protesterna i Iran.

– Det var ett sätt att visa vårt stöd för iranska män och kvinnor som riskerar sina liv för att försvara sin frihet mot teokratin som har förtryckt dem sedan 1979, framhåller Charlie Hebdo redaktör Laurent Sourisseau i en ledartext.

Har nått politikerna

Hoten från Iran har nu kommenterats även av franska politiker.

– Låt mig vara tydlig: den repressiva och teokratiska regimen i Teheran har ingenting de kan lära Frankrike, säger parlamentarikern och exministern Nathalie Loiseau enligt nyhetsbyrån.

Hon beskriver de iranska varningarna som ett direkt hot mot Charlie Hebdo.

Nära årsdagen av attacker

Bilderna publicerades i en specialutgåva för att uppmärksamma årsdagen av den dödliga attack som 2015 riktades mot samma tidning, då tolv personer dog och elva skadades när beväpnade islamistiska män påstod sig hämnas på ett beslut om att trycka karikatyrer av profeten Mohammed.

– Åtta år senare har religiös intolerans inte sagt sitt sista ord, säger tidningens chef.

Tidningen beskriver sig som en yttrandefrihetskämpe men har också kritiserats för att vara onödigt provocerande, och är kontroversiell även i Frankrike, skriver AFP.

Foto: S. Gholamreza Nematpour

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen