Internt hot inom Socialdemokraterna

2023 05 01

Om inte Socialdemokraterna förändrar sig ryker stödet för partiledningen.

Det hotet kommer nu från Lisa Nåbo, ordförande för partiets ungdomsförbund SSU, som menar att partitopparna lever och lär som om det vore början av 1990-talet.

Hon pekar bland annat på att Socialdemokraterna är blott tredje största parti bland förstagångsväljarna i landet, efter såväl Moderaterna och Sverigedemokraterna.

“Pinsamt” och ett “jättestort misslyckande”, enligt Lisa Nåbo som säger att högern till skillnad från S lyckats få fram budskap om förändring.

– Medan socialdemokratins enda svar har varit: Nej, snälla, rör inte vårt system för det är toppen. Men väljarna ser ju systemet, och att det inte är toppen, säger hon i en längre intervju med Expressen.

"Coolt att gilla Jimmie"

Lisa Nåbo radar upp problem som behöver åtgärdas.

Brister i vård och skola, dåliga arbetsvillkor för välfärdsarbetare, barnfattigdom och eskalerande bostadsbrist.

Hon uttrycker att känslan efter att S varit ute och besökt skolor är att det upplevs som “tråkigt och gammeldags” att vara socialdemokrat, medan det är “coolt” att vara “anti-sosse och gilla-Jimmie och SD-gänget”.

Lägger fram hot till ledningen

Nu ställer SSU-ledaren flera krav på huvudpartiet för att få till en förändring med mer offensiv reformpolitik.

Det ska börja med att partiledaren Magdalena Andersson kliver fram och slår fast varför Socialdemokraterna finns och vad hon vill med partiet.

Lisa Nåbo pekar även ut ett annat tungt partinamn – förre finansministern och numera ekonomisk-politiska talespersonen Mikael Damberg.

Det är klart att han som vår ekonomiskpolitiska talesperson bär ett särskilt ansvar. Det är mot honom kritiken kommer att riktas i första hand om det här inte lyckas.

Om partiet inte lyssnar och möter kraven på nya reformer hotar SSU med att dra undan sitt stöd fullkomligt för partiledningen. Ingen kommer att sitta säkert, konstaterar Lisa Nåbo.

Stödet har "imploderat"

Det här är inte första gången liknande kritik riktas från SSU till moderpartiet.

I julas ansåg man att S stått för ett “historiskt dåligt val” bland unga efter vad som totalt sett blev Socialdemokraternas näst sämsta resultat i modern tid.

– Vi behöver en modigare ekonomisk politik som tänker mer långsiktigt, sade Lisa Nåbo till SVT då efter att SSU framhållit att ungdomarnas stöd “imploderat”.

S-analysen: Kunde inte möta vallöften

Huvudpartiet har å sin sida gjort analysen att partiets strategi i utsatta områden samt att man inte kunde toppa högerns vallöften var de främsta anledningarna till debaclet.

– Vi hade vallöften som inte kunde trumfa orealistiska eller populistiska förslag. Men det hade varit möjligt att göra våra förslag mer lättbegripliga, sade Ida Karkiainen (S), som suttit med i valanalysgruppen, till Svenska Dagbladet i februari.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen