13 maj 2026

Internt hot inom Socialdemokraterna

2023 05 01

Om inte Socialdemokraterna förändrar sig ryker stödet för partiledningen.

Det hotet kommer nu från Lisa Nåbo, ordförande för partiets ungdomsförbund SSU, som menar att partitopparna lever och lär som om det vore början av 1990-talet.

Hon pekar bland annat på att Socialdemokraterna är blott tredje största parti bland förstagångsväljarna i landet, efter såväl Moderaterna och Sverigedemokraterna.

“Pinsamt” och ett “jättestort misslyckande”, enligt Lisa Nåbo som säger att högern till skillnad från S lyckats få fram budskap om förändring.

– Medan socialdemokratins enda svar har varit: Nej, snälla, rör inte vårt system för det är toppen. Men väljarna ser ju systemet, och att det inte är toppen, säger hon i en längre intervju med Expressen.

"Coolt att gilla Jimmie"

Lisa Nåbo radar upp problem som behöver åtgärdas.

Brister i vård och skola, dåliga arbetsvillkor för välfärdsarbetare, barnfattigdom och eskalerande bostadsbrist.

Hon uttrycker att känslan efter att S varit ute och besökt skolor är att det upplevs som “tråkigt och gammeldags” att vara socialdemokrat, medan det är “coolt” att vara “anti-sosse och gilla-Jimmie och SD-gänget”.

Lägger fram hot till ledningen

Nu ställer SSU-ledaren flera krav på huvudpartiet för att få till en förändring med mer offensiv reformpolitik.

Det ska börja med att partiledaren Magdalena Andersson kliver fram och slår fast varför Socialdemokraterna finns och vad hon vill med partiet.

Lisa Nåbo pekar även ut ett annat tungt partinamn – förre finansministern och numera ekonomisk-politiska talespersonen Mikael Damberg.

Det är klart att han som vår ekonomiskpolitiska talesperson bär ett särskilt ansvar. Det är mot honom kritiken kommer att riktas i första hand om det här inte lyckas.

Om partiet inte lyssnar och möter kraven på nya reformer hotar SSU med att dra undan sitt stöd fullkomligt för partiledningen. Ingen kommer att sitta säkert, konstaterar Lisa Nåbo.

Stödet har "imploderat"

Det här är inte första gången liknande kritik riktas från SSU till moderpartiet.

I julas ansåg man att S stått för ett “historiskt dåligt val” bland unga efter vad som totalt sett blev Socialdemokraternas näst sämsta resultat i modern tid.

– Vi behöver en modigare ekonomisk politik som tänker mer långsiktigt, sade Lisa Nåbo till SVT då efter att SSU framhållit att ungdomarnas stöd “imploderat”.

S-analysen: Kunde inte möta vallöften

Huvudpartiet har å sin sida gjort analysen att partiets strategi i utsatta områden samt att man inte kunde toppa högerns vallöften var de främsta anledningarna till debaclet.

– Vi hade vallöften som inte kunde trumfa orealistiska eller populistiska förslag. Men det hade varit möjligt att göra våra förslag mer lättbegripliga, sade Ida Karkiainen (S), som suttit med i valanalysgruppen, till Svenska Dagbladet i februari.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen