Intern kritik mot Vänsterns partiledning

2021 08 26

– Det verkar som att partiledningen fortfarande är ängslig.

Det säger Björn Alling (V), kommunpolitiker i Linköping, till SR. Han är en av dem som engagerat sig i uppropet som handlar om att man vill att Vänsterpartiet ska lägga mer fokus på klimatfrågan.

– Det verkar som att partiledningen fortfarande är ängslig för att den radikala politik som krävs för att ställa om Sverige i tid till ett klimatneutralt föregångsland, i linje med Parisavtalet, att det skulle skrämma bort väljare. De pratar om att vi fortfarande behöver bredda stödet för en klimatomställning. Men jag ser det som att det är fel. Det kan ha stämt för tio år sen, säger Alling (V).

Ekot avslöjar att över 140 medlemmar i Vänsterpartiet skrivit på klimatuppropet som sänts till alla ledamöterna i V:s partistyrelse. Bland annat krävs följande i uppropet:

▪V bör ta ledartröjan i klimatpolitiken

▪V bör kräva att regeringen skärper klimatmålen

▪V bör vara mer på hugget i media  om klimatet

ANALYS

Det stämmer att Nooshi Dadgostar lagt mindre fokus på klimatfrågan medialt jämfört med Jonas Sjöstedt. Samtidigt kan man inte ha fokus på alla frågor samtidigt och hon har lyckats mycket bra med bostadsfrågan under sin första tid som partiledare.

Men rent generellt är min bedömning att V:s nya partiledning har mindre fokus på klimatfrågan än under Sjöstedts tid alldeles oavsett om bostadsfrågan varit i centrum eller inte. När det gäller själva politiken så är det emellertid ingen skillnad - där har V fortsatt en omfattande och offensiv klimat- och miljöpolitik. Det är istället det mediala fokuset som skiftat.

Sannolikt får uppropet en effekt på partiledningen som nu kan väntas inleda någon typ av klimatkampanj framöver. Men min bedömning är att det trots allt inte är klimatfrågan som kan lyfta V i valet 2022, även om den också är viktig för partiet. I stället är det ekonomiska rättvisefrågor och framförallt följande frågor som kan locka fler väljare till V:

✅ Kampen mot privatiseringar

✅ Nya jobb

✅ Sjukvården

✅ Äldreomsorgen

En av orsakerna är att V enklare kan skaffa sig en unik position i dessa fyra frågor. Nya jobb kan dessutom vara nya gröna jobb. Det är viktigt för V att inte framstå som allt för radikala för att locka nya väljargrupper

Foto: Riksdagen 

[yop_poll id="515"]

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen