13 jun 2026

JUST NU: Intern kritik mot statsministern – ”Väldigt oroande”

2022 08 09

I januari krävde utrikesminister Ann Linde (S) att Turkiet ska frige den fängslade politikern Selahattin Demirtas med omedelbar verkan.

Partiledaren för det prokurdiska vänsterpolitiska partiet HDP i Turkiet har varit fängslad sedan 2016 – trots att Europadomstolen för mänskliga rättigheter har fastslagit att han bör släppas ur fängelset.

Men Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har ignorerat domstolens uppmaning.

Turkiet hävdar att Selahattin Demirtas har kopplingar till kurdisk milis.

Kunde inte upprepa kravet

I Ekots partiledarutfrågning hade Magdalena Andersson svårt att upprepa kravet på Turkiet.

–  Jag är inte insatt exakt i detaljerna i bakgrunden till Ann Lindes uttalande, och bakgrunden till hans fängslande. Jag vill kolla upp det innan jag svarar på frågan, sa statsministern enligt SvD.

Magdalena Anderssons ickesvar möter skarp kritik.

Socialdemokraten och statsvetaren Ulf Bjereld framhåller att statsministern snabbt bör förse sig med information om fallet.

– Magdalena Andersson säger att hon inte känner till detaljerna kring Selahattin Demirtas fängslande i Turkiet. Då borde hon läsa in sig snabbt. Sveriges röst för mänskliga rättigheter i Turkiet får inte tystna på grund av Nato-frågan, skriver han på Twitter.

Vänsterpartiet rasar

Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, riktar skarp kritik mot statsministerns uttalande.

– Jag tycker det är väldigt oroande att man i dag tar ytterligare ett kliv bort från de saker man har stått upp för, för ett svenskt Natomedlemskap och för att blidka den turkiska regimen, säger han till nyhetsbyrån TT.

Han kommenterar även intervjun i flera inlägg på Twitter.

– Anmärkningsvärt att Statsministern inte ska säga att HDP:s partiledare Selahattin Demirtas ska släppas av den turkiska regimen. Att i samma andetag säga att ens utrikespolitik inte ändras blir ju då en uppenbar lögn, skriver Håkan Svenneling och tillägger:

– På slutet hänvisar SM till att hon inte har bakgrundskoll. Bakgrunden är enkel. Demirtas ledde Turkiets tredje största oppositionsparti och mobiliserade kurder och andra grupper mot makten. Därför greps han efter framgångarna 2016.

ANALYS

Turkiets ledare Erdogan har steg för steg monterat ned demokratin i landet och ett av de allra tydligaste tecknen på det är förföljelsen av oppositionspartiet HDP som för övrigt är det parti som i många stycken står närmast Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet är det parti i Sverige som verkligen tagit kampen för HDP och mot Erdogans ökade förtryck och därför är Vänsterns upprördhet lätt att förstå.

Samtidigt råder det inga tvivel om att Magdalena Andersson delar Vänsterns syn på saken. Men då Turkiet nu har Sveriges Natoöde i sina händer har Magdalena Andersson inte mycket att välja på om hon vill leda Sverige in i Nato.

En statsminister får bita ihop

Att reta upp Erdogan just nu är sämsta möjliga tajming då omröstningen som avgör Sveriges möjligheter att gå med i Nato rycker allt närmare i Turkiets parlament.

Som statsminister får man ibland bita ihop och göra det man anser är bäst för Sverige istället för att säga rakt ut vad man egentligen anser.

Så snart Sverige gått med i Nato kan man räkna med att Sveriges kritik mot Turkiet och dess icke-demokratiska ledare Erdogan tilltar. Och om han förlorar det stundande  presidentvalet kanske han inte ens är kvar vid makten och då lär även tonen mot Sverige vara positivare från Turkiet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen