13 september 2026

JUST NU: Intern kritik mot statsministern – ”Väldigt oroande”

2022 08 09

I januari krävde utrikesminister Ann Linde (S) att Turkiet ska frige den fängslade politikern Selahattin Demirtas med omedelbar verkan.

Partiledaren för det prokurdiska vänsterpolitiska partiet HDP i Turkiet har varit fängslad sedan 2016 – trots att Europadomstolen för mänskliga rättigheter har fastslagit att han bör släppas ur fängelset.

Men Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har ignorerat domstolens uppmaning.

Turkiet hävdar att Selahattin Demirtas har kopplingar till kurdisk milis.

Kunde inte upprepa kravet

I Ekots partiledarutfrågning hade Magdalena Andersson svårt att upprepa kravet på Turkiet.

–  Jag är inte insatt exakt i detaljerna i bakgrunden till Ann Lindes uttalande, och bakgrunden till hans fängslande. Jag vill kolla upp det innan jag svarar på frågan, sa statsministern enligt SvD.

Magdalena Anderssons ickesvar möter skarp kritik.

Socialdemokraten och statsvetaren Ulf Bjereld framhåller att statsministern snabbt bör förse sig med information om fallet.

– Magdalena Andersson säger att hon inte känner till detaljerna kring Selahattin Demirtas fängslande i Turkiet. Då borde hon läsa in sig snabbt. Sveriges röst för mänskliga rättigheter i Turkiet får inte tystna på grund av Nato-frågan, skriver han på Twitter.

Vänsterpartiet rasar

Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, riktar skarp kritik mot statsministerns uttalande.

– Jag tycker det är väldigt oroande att man i dag tar ytterligare ett kliv bort från de saker man har stått upp för, för ett svenskt Natomedlemskap och för att blidka den turkiska regimen, säger han till nyhetsbyrån TT.

Han kommenterar även intervjun i flera inlägg på Twitter.

– Anmärkningsvärt att Statsministern inte ska säga att HDP:s partiledare Selahattin Demirtas ska släppas av den turkiska regimen. Att i samma andetag säga att ens utrikespolitik inte ändras blir ju då en uppenbar lögn, skriver Håkan Svenneling och tillägger:

– På slutet hänvisar SM till att hon inte har bakgrundskoll. Bakgrunden är enkel. Demirtas ledde Turkiets tredje största oppositionsparti och mobiliserade kurder och andra grupper mot makten. Därför greps han efter framgångarna 2016.

ANALYS

Turkiets ledare Erdogan har steg för steg monterat ned demokratin i landet och ett av de allra tydligaste tecknen på det är förföljelsen av oppositionspartiet HDP som för övrigt är det parti som i många stycken står närmast Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet är det parti i Sverige som verkligen tagit kampen för HDP och mot Erdogans ökade förtryck och därför är Vänsterns upprördhet lätt att förstå.

Samtidigt råder det inga tvivel om att Magdalena Andersson delar Vänsterns syn på saken. Men då Turkiet nu har Sveriges Natoöde i sina händer har Magdalena Andersson inte mycket att välja på om hon vill leda Sverige in i Nato.

En statsminister får bita ihop

Att reta upp Erdogan just nu är sämsta möjliga tajming då omröstningen som avgör Sveriges möjligheter att gå med i Nato rycker allt närmare i Turkiets parlament.

Som statsminister får man ibland bita ihop och göra det man anser är bäst för Sverige istället för att säga rakt ut vad man egentligen anser.

Så snart Sverige gått med i Nato kan man räkna med att Sveriges kritik mot Turkiet och dess icke-demokratiska ledare Erdogan tilltar. Och om han förlorar det stundande  presidentvalet kanske han inte ens är kvar vid makten och då lär även tonen mot Sverige vara positivare från Turkiet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


2 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland vill ockupera nytt land – större än Ukraina

2026 10 03

Vladimir Putin kommer inte att nöja sig med Ukraina, lyder en oroväckande bedömning.

Fyra och ett halvt år har gått sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av sitt grannland. 

Men Ukraina uppges inte räcka för Moskva.

Putin har flera länder på sin lista, larmar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Högst står Kazakstan, ett annat grannland till Ryssland. Dessutom världens nionde största land sett till ytan.

– Det handlar alltså utan tvekan om att återställa Sovjetunionens eller Rysslands inflytande och lyfta det till samma nivå som under Sovjetunionens tidigare inflytande. Det handlar alltså om ockupationen av Kazakstan, säger Zelenskyj på Helsinki Security Forum, där han medverkar på distans, enligt Iltalehti.

– Han har kastat en fullständig skugga över Belarus, men jag är säker på att han vill ha tillbaka allt. Därför berör dessa utmaningar och effekter de baltiska länderna och de länder som han [Putin] delar en gemensam gräns med 

Merz: "Ett enormt hot"

Det är inte första gången som Ukraina varnar för att Putin är ute efter att återskapa Sovjetunionen. Redan 2014 efter ockupationen av Krym försökte den ukrainska regeringen larma om Putins övertygelse. 

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har uttryckt liknande bedömningar. För mindre än ett år sedan sade han att Putin är ute efter en “fundamental gränsändring i Europa” och att återställa Sovjetunionen.

– Det utgör ett enormt hot, inklusive ett militärt, mot länder som en gång var en del av detta imperium, sade Merz till Deutsche Welle då.

– Putin kommer inte att sluta. Och om Ukraina faller, kommer han inte att sluta.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Uppmanade Putin

Kazakstan har idag en nära men inte okomplicerad relation till Ryssland. Länderna har ett ekonomiskt och säkerhetsmässigt partnerskap.

Samtidigt har den kazakstanska presidenten Kassym-Jomart Tokayev personligen uppmanat Putin att frysa kriget i Ukraina och sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Ingen vet hur man ska lösa den här situationen eftersom båda sidor har sina egna ståndpunkter. Det är synd, unga människor dör, sade han i ett möte med den ryska ledaren i somras, enligt Euronews.

Andra läser: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 okt 2026

Nya däckregler införs i Sverige – börjar gälla i vinter

2026 10 03

Den meteorologiska hösten har på flera håll dröjt längre än vanligt och det kan kännas långt till vintern.

Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen