JUST NU: Intern kritik mot statsministern – ”Väldigt oroande”

2022 08 09

I januari krävde utrikesminister Ann Linde (S) att Turkiet ska frige den fängslade politikern Selahattin Demirtas med omedelbar verkan.

Partiledaren för det prokurdiska vänsterpolitiska partiet HDP i Turkiet har varit fängslad sedan 2016 – trots att Europadomstolen för mänskliga rättigheter har fastslagit att han bör släppas ur fängelset.

Men Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har ignorerat domstolens uppmaning.

Turkiet hävdar att Selahattin Demirtas har kopplingar till kurdisk milis.

Kunde inte upprepa kravet

I Ekots partiledarutfrågning hade Magdalena Andersson svårt att upprepa kravet på Turkiet.

–  Jag är inte insatt exakt i detaljerna i bakgrunden till Ann Lindes uttalande, och bakgrunden till hans fängslande. Jag vill kolla upp det innan jag svarar på frågan, sa statsministern enligt SvD.

Magdalena Anderssons ickesvar möter skarp kritik.

Socialdemokraten och statsvetaren Ulf Bjereld framhåller att statsministern snabbt bör förse sig med information om fallet.

– Magdalena Andersson säger att hon inte känner till detaljerna kring Selahattin Demirtas fängslande i Turkiet. Då borde hon läsa in sig snabbt. Sveriges röst för mänskliga rättigheter i Turkiet får inte tystna på grund av Nato-frågan, skriver han på Twitter.

Vänsterpartiet rasar

Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, riktar skarp kritik mot statsministerns uttalande.

– Jag tycker det är väldigt oroande att man i dag tar ytterligare ett kliv bort från de saker man har stått upp för, för ett svenskt Natomedlemskap och för att blidka den turkiska regimen, säger han till nyhetsbyrån TT.

Han kommenterar även intervjun i flera inlägg på Twitter.

– Anmärkningsvärt att Statsministern inte ska säga att HDP:s partiledare Selahattin Demirtas ska släppas av den turkiska regimen. Att i samma andetag säga att ens utrikespolitik inte ändras blir ju då en uppenbar lögn, skriver Håkan Svenneling och tillägger:

– På slutet hänvisar SM till att hon inte har bakgrundskoll. Bakgrunden är enkel. Demirtas ledde Turkiets tredje största oppositionsparti och mobiliserade kurder och andra grupper mot makten. Därför greps han efter framgångarna 2016.

ANALYS

Turkiets ledare Erdogan har steg för steg monterat ned demokratin i landet och ett av de allra tydligaste tecknen på det är förföljelsen av oppositionspartiet HDP som för övrigt är det parti som i många stycken står närmast Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet är det parti i Sverige som verkligen tagit kampen för HDP och mot Erdogans ökade förtryck och därför är Vänsterns upprördhet lätt att förstå.

Samtidigt råder det inga tvivel om att Magdalena Andersson delar Vänsterns syn på saken. Men då Turkiet nu har Sveriges Natoöde i sina händer har Magdalena Andersson inte mycket att välja på om hon vill leda Sverige in i Nato.

En statsminister får bita ihop

Att reta upp Erdogan just nu är sämsta möjliga tajming då omröstningen som avgör Sveriges möjligheter att gå med i Nato rycker allt närmare i Turkiets parlament.

Som statsminister får man ibland bita ihop och göra det man anser är bäst för Sverige istället för att säga rakt ut vad man egentligen anser.

Så snart Sverige gått med i Nato kan man räkna med att Sveriges kritik mot Turkiet och dess icke-demokratiska ledare Erdogan tilltar. Och om han förlorar det stundande  presidentvalet kanske han inte ens är kvar vid makten och då lär även tonen mot Sverige vara positivare från Turkiet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 09 16

Från och med idag, måndag, inleder polisen särskilda kontroller i Sverige.

Hela landet berörs av det som polisen kallar för nationell trafikvecka med fokus på hastigheten. Insatsen pågår till och med söndag.

Fokuset den här gången ligger på vägar med hastighetsgränser på 70 kilometer i timmen och uppåt.

Under årets första sju månader omkom totalt 112 personer i olyckor på Sveriges vägar och dessa som nu ska kontrolleras extra är överrepresenterade i statistiken.

Många underskattar skillnaden som några få km/h kan ha för utgången av en olycka.  Våra bilar är inte så säkra som man kan tro, i en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 km/h, säger Urusla Edstörm, trafikstrateg vid polisen, i ett uttalande.

– Därför har vi denna vecka valt att fokusera våra kontroller på sträckor med lite högre hastigheter, till exempel landsvägar.

Därför informerar polisen i förväg

Det är inte första gången som polisen genomför en nationell trafikvecka. Sedan ett tag tillbaka aviseras insatserna dessutom på förhand.

Enligt polisen har det varit effektivt.

–  Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat. Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström.

LÄS OCKSÅ: Polisen förtydligar – "det ger faktiskt böter"

Kan spara 50 liv

Såväl målade som civila polisbilar kommer att genomföra hastighetskontrollerna.

Även motorcyklar skickas ut för att hålla ordning i trafiken. Mätningarna kommer ske både med synliga laserinstrument vid vägkanten samt med dolda genomsnittshastighetsmätare.

Trafikverket delar polisens bild av att insatserna är effektiva, till och med avgörande.

– Förra året höll 54 procent  rätt hastighet på våra vägar, men om alla höll hastigheten skulle cirka 50 liv sparas varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, i samma utskick.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


Drönare nedskjuten över Natolands regeringsbyggnad

2025 09 16

En drönare har skjutits ned i Natos luftrum. 

Händelsen har inträffat i Polen.

Landets premiärminister Donald Tusk bekräftar att en drönare skjutits ned. Drönaren ska ha opererat över regeringsbyggnaden och presidentpalatset i Warzawa. 

– Säkerhetstjänsten har neutraliserat en drönare som opererade över regeringsbyggnaden och Belwederpalatset, skriver Tusk i ett inlägg på X.

Två personer omhändertagna

Vidare meddelar premiärministern att två belarusiska medborgare har gripits.

– Polisen utreder omständigheterna kring händelsen, framhåller Tusk.

Kort efter ryska angreppet

Händelsen inträffar kort efter att Polen skjutit ned flera ryska drönare som kränkt landets luftrum. Den polska regeringen har kallat händelsen för ett avsiktligt angrepp.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) gör samma bedömning.

– Det har spridits en bild internationellt att man inte kan veta vilket, det kan ha varit oavsiktligt, och en del har hävdat att man inte kan landsbestämma dem. Vi vet att det var ryska drönare, och vi vet att det var avsiktligt, säger statsministern enligt SVT.

LÄS MER: Trump om Putin och Zelenskyj: “Det är ofattbart”

Ryssland hävdar ”krig”

Kremls talesperson Dmitrij Peskov anser att Polens agerande visar att ”Nato är i krig med Ryssland”.

– Nato är i krig med Ryssland. Det är ett uppenbart faktum och det behövs inga bevis. Nato ger direkt och indirekt stöd till Kyivregimen, sade Peskov till ryska journalister tidigare under måndagen.

LÄS OCKSÅ: Ryssland flyttar tunga vapen: Sverige inom räckhåll

Foto: Nato

Text: Redaktionen