JUST NU: Intern kritik mot statsministern – ”Väldigt oroande”

2022 08 09

I januari krävde utrikesminister Ann Linde (S) att Turkiet ska frige den fängslade politikern Selahattin Demirtas med omedelbar verkan.

Partiledaren för det prokurdiska vänsterpolitiska partiet HDP i Turkiet har varit fängslad sedan 2016 – trots att Europadomstolen för mänskliga rättigheter har fastslagit att han bör släppas ur fängelset.

Men Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har ignorerat domstolens uppmaning.

Turkiet hävdar att Selahattin Demirtas har kopplingar till kurdisk milis.

Kunde inte upprepa kravet

I Ekots partiledarutfrågning hade Magdalena Andersson svårt att upprepa kravet på Turkiet.

– Jag är inte insatt exakt i detaljerna i bakgrunden till Ann Lindes uttalande, och bakgrunden till hans fängslande. Jag vill kolla upp det innan jag svarar på frågan, sa statsministern enligt SvD.

Magdalena Anderssons ickesvar möter skarp kritik.

Socialdemokraten och statsvetaren Ulf Bjereld framhåller att statsministern snabbt bör förse sig med information om fallet.

– Magdalena Andersson säger att hon inte känner till detaljerna kring Selahattin Demirtas fängslande i Turkiet. Då borde hon läsa in sig snabbt. Sveriges röst för mänskliga rättigheter i Turkiet får inte tystna på grund av Nato-frågan, skriver han på Twitter.

Vänsterpartiet rasar

Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, riktar skarp kritik mot statsministerns uttalande.

– Jag tycker det är väldigt oroande att man i dag tar ytterligare ett kliv bort från de saker man har stått upp för, för ett svenskt Natomedlemskap och för att blidka den turkiska regimen, säger han till nyhetsbyrån TT.

Han kommenterar även intervjun i flera inlägg på Twitter.

– Anmärkningsvärt att Statsministern inte ska säga att HDP:s partiledare Selahattin Demirtas ska släppas av den turkiska regimen. Att i samma andetag säga att ens utrikespolitik inte ändras blir ju då en uppenbar lögn, skriver Håkan Svenneling och tillägger:

– På slutet hänvisar SM till att hon inte har bakgrundskoll. Bakgrunden är enkel. Demirtas ledde Turkiets tredje största oppositionsparti och mobiliserade kurder och andra grupper mot makten. Därför greps han efter framgångarna 2016.

ANALYS

Turkiets ledare Erdogan har steg för steg monterat ned demokratin i landet och ett av de allra tydligaste tecknen på det är förföljelsen av oppositionspartiet HDP som för övrigt är det parti som i många stycken står närmast Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet är det parti i Sverige som verkligen tagit kampen för HDP och mot Erdogans ökade förtryck och därför är Vänsterns upprördhet lätt att förstå.

Samtidigt råder det inga tvivel om att Magdalena Andersson delar Vänsterns syn på saken. Men då Turkiet nu har Sveriges Natoöde i sina händer har Magdalena Andersson inte mycket att välja på om hon vill leda Sverige in i Nato.

En statsminister får bita ihop

Att reta upp Erdogan just nu är sämsta möjliga tajming då omröstningen som avgör Sveriges möjligheter att gå med i Nato rycker allt närmare i Turkiets parlament.

Som statsminister får man ibland bita ihop och göra det man anser är bäst för Sverige istället för att säga rakt ut vad man egentligen anser.

Så snart Sverige gått med i Nato kan man räkna med att Sveriges kritik mot Turkiet och dess icke-demokratiska ledare Erdogan tilltar. Och om han förlorar det stundande presidentvalet kanske han inte ens är kvar vid makten och då lär även tonen mot Sverige vara positivare från Turkiet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen