JUST NU: Intern kritik mot S-minister

2022 08 03

Flera kommunalråd riktar skarp kritik mot integrationsminister Anders Ygeman (S) efter hans uppmärksammade intervju i Dagens Nyheter

I intervjun framhävde Anders Ygeman att det kan behövas en gräns för hur stor andel utomnordiska personer som får bo i utsatta områden.

– Jag tror att det är dåligt att ha områden där majoriteten har utomnordiskt ursprung, sa han till DN.

Vidare konstaterade Ygeman att han vill se tydligare kriterier i  klassificeringen av utsatta områden i Sverige.  

Ministern framhöll att antalet utomnordiska personer i ett område kan användas som ett av fem kriterier för att klassificera ett utsatt område.

Skarp kritik

Kritiken lät inte vänta.

Ministerns uppmärksammade uttalande har kritiserats av samtliga partier som stödjer regeringen: V, MP och C.

– Detta är oerhört. Att börja ha olika regler för medborgare beroende på etnicitet är fel på så många plan, skrev MP:s språkrör Märta Stenevi på Twitter.

Intern kritik

Nu riktas även intern kritik mot Ygeman.

Sedat Arif (S), kommunalråd i Malmö, ser en annan väg framåt.

Enligt honom bör Socialdemokraterna fokusera på  satsningar som ska minska segregationen –  bland annat arbetsmarknadspolitiken, billigare lägenheter och satsningar på skolan. 

– Det är vägen framåt från Malmös sida. Att sätta en etnisk gräns tycker inte vi är vägen framåt, säger han till DN.

”Har gett upp”

Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd i Stockholm, anser att Ygemans uttalande är ”märkligt”.

Svaret kan inte vara att börja dela upp människor beroende på etnicitet eller etnisk bakgrund, det ska snarare vara en effektiv politik för att få människor att komma i arbete, för att förbättra skolresultaten så de kan få en egen försörjning, säger hon till DN.

 Jonas Attenius (S), oppositionsråd i Göteborg, ger Anders Ygeman rätt i vissa avseende.

Han berättar själv om ett besök som han nyligen gjorde på en förskola i Göteborg. Ingen av barnen hade svenska som modersmål och ordförrådet var mycket lägre än genomsnittet.

– Det är verkligheten. Och det Ygeman säger är att vi inte ska ha det på det sättet, och det håller jag med om i grunden. Så vi ska säga som det är och göra det som krävs, säger han till DN.

Anders Ygeman försvarar sig

Integrationsministern har kommenterat kritiken. 

I en intervju med SR Ekot betonar han att hans kommentar var ett svar på en fråga som tidningens reporter ställde. 

–  Men det är klart att det är ett problem om ingen i förskoleklassen har föräldrar som har svenska som sitt modersmål, eller om väldigt få elever i skolan har det, säger han till radiokanalen.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen