13 februari 2026

JUST NU: Intern kritik mot S-minister

2022 08 03

Flera kommunalråd riktar skarp kritik mot integrationsminister Anders Ygeman (S) efter hans uppmärksammade intervju i Dagens Nyheter

I intervjun framhävde Anders Ygeman att det kan behövas en gräns för hur stor andel utomnordiska personer som får bo i utsatta områden.

– Jag tror att det är dåligt att ha områden där majoriteten har utomnordiskt ursprung, sa han till DN.

Vidare konstaterade Ygeman att han vill se tydligare kriterier i  klassificeringen av utsatta områden i Sverige.  

Ministern framhöll att antalet utomnordiska personer i ett område kan användas som ett av fem kriterier för att klassificera ett utsatt område.

Skarp kritik

Kritiken lät inte vänta.

Ministerns uppmärksammade uttalande har kritiserats av samtliga partier som stödjer regeringen: V, MP och C.

– Detta är oerhört. Att börja ha olika regler för medborgare beroende på etnicitet är fel på så många plan, skrev MP:s språkrör Märta Stenevi på Twitter.

Intern kritik

Nu riktas även intern kritik mot Ygeman.

Sedat Arif (S), kommunalråd i Malmö, ser en annan väg framåt.

Enligt honom bör Socialdemokraterna fokusera på  satsningar som ska minska segregationen –  bland annat arbetsmarknadspolitiken, billigare lägenheter och satsningar på skolan. 

– Det är vägen framåt från Malmös sida. Att sätta en etnisk gräns tycker inte vi är vägen framåt, säger han till DN.

”Har gett upp”

Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd i Stockholm, anser att Ygemans uttalande är ”märkligt”.

Svaret kan inte vara att börja dela upp människor beroende på etnicitet eller etnisk bakgrund, det ska snarare vara en effektiv politik för att få människor att komma i arbete, för att förbättra skolresultaten så de kan få en egen försörjning, säger hon till DN.

 Jonas Attenius (S), oppositionsråd i Göteborg, ger Anders Ygeman rätt i vissa avseende.

Han berättar själv om ett besök som han nyligen gjorde på en förskola i Göteborg. Ingen av barnen hade svenska som modersmål och ordförrådet var mycket lägre än genomsnittet.

– Det är verkligheten. Och det Ygeman säger är att vi inte ska ha det på det sättet, och det håller jag med om i grunden. Så vi ska säga som det är och göra det som krävs, säger han till DN.

Anders Ygeman försvarar sig

Integrationsministern har kommenterat kritiken. 

I en intervju med SR Ekot betonar han att hans kommentar var ett svar på en fråga som tidningens reporter ställde. 

–  Men det är klart att det är ett problem om ingen i förskoleklassen har föräldrar som har svenska som sitt modersmål, eller om väldigt få elever i skolan har det, säger han till radiokanalen.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen