JUST NU: Intern kritik mot S-minister

2022 08 03

Flera kommunalråd riktar skarp kritik mot integrationsminister Anders Ygeman (S) efter hans uppmärksammade intervju i Dagens Nyheter

I intervjun framhävde Anders Ygeman att det kan behövas en gräns för hur stor andel utomnordiska personer som får bo i utsatta områden.

– Jag tror att det är dåligt att ha områden där majoriteten har utomnordiskt ursprung, sa han till DN.

Vidare konstaterade Ygeman att han vill se tydligare kriterier i klassificeringen av utsatta områden i Sverige.

Ministern framhöll att antalet utomnordiska personer i ett område kan användas som ett av fem kriterier för att klassificera ett utsatt område.

Skarp kritik

Kritiken lät inte vänta.

Ministerns uppmärksammade uttalande har kritiserats av samtliga partier som stödjer regeringen: V, MP och C.

– Detta är oerhört. Att börja ha olika regler för medborgare beroende på etnicitet är fel på så många plan, skrev MP:s språkrör Märta Stenevi på Twitter.

Intern kritik

Nu riktas även intern kritik mot Ygeman.

Sedat Arif (S), kommunalråd i Malmö, ser en annan väg framåt.

Enligt honom bör Socialdemokraterna fokusera på satsningar som ska minska segregationen – bland annat arbetsmarknadspolitiken, billigare lägenheter och satsningar på skolan.

– Det är vägen framåt från Malmös sida. Att sätta en etnisk gräns tycker inte vi är vägen framåt, säger han till DN.

”Har gett upp”

Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd i Stockholm, anser att Ygemans uttalande är ”märkligt”.

– Svaret kan inte vara att börja dela upp människor beroende på etnicitet eller etnisk bakgrund, det ska snarare vara en effektiv politik för att få människor att komma i arbete, för att förbättra skolresultaten så de kan få en egen försörjning, säger hon till DN.

Jonas Attenius (S), oppositionsråd i Göteborg, ger Anders Ygeman rätt i vissa avseende.

Han berättar själv om ett besök som han nyligen gjorde på en förskola i Göteborg. Ingen av barnen hade svenska som modersmål och ordförrådet var mycket lägre än genomsnittet.

– Det är verkligheten. Och det Ygeman säger är att vi inte ska ha det på det sättet, och det håller jag med om i grunden. Så vi ska säga som det är och göra det som krävs, säger han till DN.

Anders Ygeman försvarar sig

Integrationsministern har kommenterat kritiken.

I en intervju med SR Ekot betonar han att hans kommentar var ett svar på en fråga som tidningens reporter ställde.

– Men det är klart att det är ett problem om ingen i förskoleklassen har föräldrar som har svenska som sitt modersmål, eller om väldigt få elever i skolan har det, säger han till radiokanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 26

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT.

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström.

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

Elområde Luleå SE 1
Elområde Sundsvall SE 2
Elområde Stockholm SE 3
Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget.

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen