JUST NU: Intern kritik mot S-minister

2022 08 03

I intervjun framhävde Anders Ygeman att det kan behövas en gräns för hur stor andel utomnordiska personer som får bo i utsatta områden.

– Jag tror att det är dåligt att ha områden där majoriteten har utomnordiskt ursprung, sa han till DN.

Vidare konstaterade Ygeman att han vill se tydligare kriterier i  klassificeringen av utsatta områden i Sverige.  

Ministern framhöll att antalet utomnordiska personer i ett område kan användas som ett av fem kriterier för att klassificera ett utsatt område.

Skarp kritik

Kritiken lät inte vänta.

Ministerns uppmärksammade uttalande har kritiserats av samtliga partier som stödjer regeringen: V, MP och C.

– Detta är oerhört. Att börja ha olika regler för medborgare beroende på etnicitet är fel på så många plan, skrev MP:s språkrör Märta Stenevi på Twitter.

Intern kritik

Nu riktas även intern kritik mot Ygeman.

Sedat Arif (S), kommunalråd i Malmö, ser en annan väg framåt.

Enligt honom bör Socialdemokraterna fokusera på  satsningar som ska minska segregationen –  bland annat arbetsmarknadspolitiken, billigare lägenheter och satsningar på skolan. 

– Det är vägen framåt från Malmös sida. Att sätta en etnisk gräns tycker inte vi är vägen framåt, säger han till DN.

”Har gett upp”

Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd i Stockholm, anser att Ygemans uttalande är ”märkligt”.

– Svaret kan inte vara att börja dela upp människor beroende på etnicitet eller etnisk bakgrund, det ska snarare vara en effektiv politik för att få människor att komma i arbete, för att förbättra skolresultaten så de kan få en egen försörjning, säger hon till DN.

 Jonas Attenius (S), oppositionsråd i Göteborg, ger Anders Ygeman rätt i vissa avseende.

Han berättar själv om ett besök som han nyligen gjorde på en förskola i Göteborg. Ingen av barnen hade svenska som modersmål och ordförrådet var mycket lägre än genomsnittet.

– Det är verkligheten. Och det Ygeman säger är att vi inte ska ha det på det sättet, och det håller jag med om i grunden. Så vi ska säga som det är och göra det som krävs, säger han till DN.

Anders Ygeman försvarar sig

Integrationsministern har kommenterat kritiken. 

I en intervju med SR Ekot betonar han att hans kommentar var ett svar på en fråga som tidningens reporter ställde. 

–  Men det är klart att det är ett problem om ingen i förskoleklassen har föräldrar som har svenska som sitt modersmål, eller om väldigt få elever i skolan har det, säger han till radiokanalen.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen