Insektsinvasion i Sverige – stort varningstecken

2023 05 03

Forskare på Öland har upptäckt 2 000 nya insektsarter i Sverige.

De tusentals nya insekterna har identifierats med hjälp av DNA-teknik, rapporterar TV4.

Nu höjer forskarna ett varningens finger.

– Ett varmare klimat gör att arter flyttar norrut, och med det kommer nya skadedjur, eller djur som kan bära på smitta, säger insektsforskaren Mårten Klinth till tv-kanalen.

Klimatförändringar 

”Insektsinvasionen” bedöms ha uppstått som en följd av klimatförändringarna.

I takt med att temperaturen har stigit misstänks flera av arterna ha förflyttat sig norrut.  

Bakom den nya upptäckten står Station Linné, ett centrum för forskning utanför Färjestaden på Öland.

Tillsammans med sina forskarkollegor har Mårten Klinth identifierat 29 000 insektsarter i Sverige det senaste åren.

En markant ökning. För tjugo år sedan fanns det drygt 25 000 arter i Sverige.

Trenden är tydlig.

Insektsarter rör sig norrut.

Även arter, som tidigare endast fanns i södra Sverige, kan i dag hittas i de norra delarna av landet.

– Även arter som funnits i Sverige, har flyttat sin nordligaste gräns norrut och vi vet inte hur deras miljö kommer att störas när balansen rubbas, säger Mårten Klinth till TV4.

Ökar risk för nya sjukdomar

Forskare har tidigare varnat för att klimatförändringar ökar risken för att nya sjukdomar ska sprida sig via insekter till Sverige.

Fästingar som bär på det förödande  Krim-Kongoviruset har till exempel redan upptäckts på svensk mark.

– Fästingarna ser man nu börjar krypa till nordligare breddgrader, sa epidemiologen Emma Frans i en intervju med SVT Nyheter inför förra sommaren.

– Generellt kan man säga att klimatförändringar gör att djurens naturliga miljö inte längre är anpassad efter deras förutsättningar, vilket gör att de måste hitta nya boplatser, konstaterade Emma Frans.

Enligt epidemiologen leder det i sin tur till att djuren tvingas närma sig människor.

– När kontakten mellan djur och människor ökar så ökar även risken att såna här smittor hoppar mellan arterna.

Fakta Krimkongoviruset

- Människor smittas via bett av fästingar av arten hyaloma. Fästingarna biter ofta tamboskap som häst, kor, får och getter. Djuren får inte sjukdomssymptom.
Smittan kan även överföras via infekterat blod och vävnad både från djur, till exempel vid slakt och från människa i vårdmiljö.

- Den drabbade insjuknar med feber, muskelvärk, huvudvärk, bukvärk ledsmärtor och kräkningar. Därefter kan blödningar från hud och kroppsöppningar uppkomma. Dödligheten kan vara så hög som trettio procent.

- Inkubationstid varierar mellan 1-13 dagar.

- Det finns inget tillgängligt vaccin

- Krim-Kongovirusinfektion klassas enligt smittskyddslagen som samhällsfarlig sjukdom, och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten.

- Sjukdomens namn kommer av att sjukdomen upptäcktes på Krim 1944 och viruset isolerades i Kongo 1956.

- Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: J. P. Mascanfroni resp J. Wainscoat

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen