Insektsinvasion i Sverige – stort varningstecken
2023 05 03
Forskare på Öland har upptäckt 2 000 nya insektsarter i Sverige.
De tusentals nya insekterna har identifierats med hjälp av DNA-teknik, rapporterar TV4.
Nu höjer forskarna ett varningens finger.
– Ett varmare klimat gör att arter flyttar norrut, och med det kommer nya skadedjur, eller djur som kan bära på smitta, säger insektsforskaren Mårten Klinth till tv-kanalen.
Klimatförändringar
”Insektsinvasionen” bedöms ha uppstått som en följd av klimatförändringarna.
I takt med att temperaturen har stigit misstänks flera av arterna ha förflyttat sig norrut.
Bakom den nya upptäckten står Station Linné, ett centrum för forskning utanför Färjestaden på Öland.
Tillsammans med sina forskarkollegor har Mårten Klinth identifierat 29 000 insektsarter i Sverige det senaste åren.
En markant ökning. För tjugo år sedan fanns det drygt 25 000 arter i Sverige.
Trenden är tydlig.
Insektsarter rör sig norrut.
Även arter, som tidigare endast fanns i södra Sverige, kan i dag hittas i de norra delarna av landet.
– Även arter som funnits i Sverige, har flyttat sin nordligaste gräns norrut och vi vet inte hur deras miljö kommer att störas när balansen rubbas, säger Mårten Klinth till TV4.
Ökar risk för nya sjukdomar
Forskare har tidigare varnat för att klimatförändringar ökar risken för att nya sjukdomar ska sprida sig via insekter till Sverige.
Fästingar som bär på det förödande Krim-Kongoviruset har till exempel redan upptäckts på svensk mark.
– Fästingarna ser man nu börjar krypa till nordligare breddgrader, sa epidemiologen Emma Frans i en intervju med SVT Nyheter inför förra sommaren.
– Generellt kan man säga att klimatförändringar gör att djurens naturliga miljö inte längre är anpassad efter deras förutsättningar, vilket gör att de måste hitta nya boplatser, konstaterade Emma Frans.
Enligt epidemiologen leder det i sin tur till att djuren tvingas närma sig människor.
– När kontakten mellan djur och människor ökar så ökar även risken att såna här smittor hoppar mellan arterna.
Fakta Krimkongoviruset
- Människor smittas via bett av fästingar av arten hyaloma. Fästingarna biter ofta tamboskap som häst, kor, får och getter. Djuren får inte sjukdomssymptom.
Smittan kan även överföras via infekterat blod och vävnad både från djur, till exempel vid slakt och från människa i vårdmiljö.
- Den drabbade insjuknar med feber, muskelvärk, huvudvärk, bukvärk ledsmärtor och kräkningar. Därefter kan blödningar från hud och kroppsöppningar uppkomma. Dödligheten kan vara så hög som trettio procent.
- Inkubationstid varierar mellan 1-13 dagar.
- Det finns inget tillgängligt vaccin
- Krim-Kongovirusinfektion klassas enligt smittskyddslagen som samhällsfarlig sjukdom, och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten.
- Sjukdomens namn kommer av att sjukdomen upptäcktes på Krim 1944 och viruset isolerades i Kongo 1956.
- Källa: Folkhälsomyndigheten
Foto: J. P. Mascanfroni resp J. Wainscoat
Text: Redaktionen
