Insektsinvasion i Sverige – stort varningstecken

2023 05 03

Forskare på Öland har upptäckt 2 000 nya insektsarter i Sverige.

De tusentals nya insekterna har identifierats med hjälp av DNA-teknik, rapporterar TV4.

Nu höjer forskarna ett varningens finger.

– Ett varmare klimat gör att arter flyttar norrut, och med det kommer nya skadedjur, eller djur som kan bära på smitta, säger insektsforskaren Mårten Klinth till tv-kanalen.

Klimatförändringar 

”Insektsinvasionen” bedöms ha uppstått som en följd av klimatförändringarna.

I takt med att temperaturen har stigit misstänks flera av arterna ha förflyttat sig norrut.  

Bakom den nya upptäckten står Station Linné, ett centrum för forskning utanför Färjestaden på Öland.

Tillsammans med sina forskarkollegor har Mårten Klinth identifierat 29 000 insektsarter i Sverige det senaste åren.

En markant ökning. För tjugo år sedan fanns det drygt 25 000 arter i Sverige.

Trenden är tydlig.

Insektsarter rör sig norrut.

Även arter, som tidigare endast fanns i södra Sverige, kan i dag hittas i de norra delarna av landet.

– Även arter som funnits i Sverige, har flyttat sin nordligaste gräns norrut och vi vet inte hur deras miljö kommer att störas när balansen rubbas, säger Mårten Klinth till TV4.

Ökar risk för nya sjukdomar

Forskare har tidigare varnat för att klimatförändringar ökar risken för att nya sjukdomar ska sprida sig via insekter till Sverige.

Fästingar som bär på det förödande  Krim-Kongoviruset har till exempel redan upptäckts på svensk mark.

– Fästingarna ser man nu börjar krypa till nordligare breddgrader, sa epidemiologen Emma Frans i en intervju med SVT Nyheter inför förra sommaren.

– Generellt kan man säga att klimatförändringar gör att djurens naturliga miljö inte längre är anpassad efter deras förutsättningar, vilket gör att de måste hitta nya boplatser, konstaterade Emma Frans.

Enligt epidemiologen leder det i sin tur till att djuren tvingas närma sig människor.

– När kontakten mellan djur och människor ökar så ökar även risken att såna här smittor hoppar mellan arterna.

Fakta Krimkongoviruset

- Människor smittas via bett av fästingar av arten hyaloma. Fästingarna biter ofta tamboskap som häst, kor, får och getter. Djuren får inte sjukdomssymptom.
Smittan kan även överföras via infekterat blod och vävnad både från djur, till exempel vid slakt och från människa i vårdmiljö.

- Den drabbade insjuknar med feber, muskelvärk, huvudvärk, bukvärk ledsmärtor och kräkningar. Därefter kan blödningar från hud och kroppsöppningar uppkomma. Dödligheten kan vara så hög som trettio procent.

- Inkubationstid varierar mellan 1-13 dagar.

- Det finns inget tillgängligt vaccin

- Krim-Kongovirusinfektion klassas enligt smittskyddslagen som samhällsfarlig sjukdom, och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten.

- Sjukdomens namn kommer av att sjukdomen upptäcktes på Krim 1944 och viruset isolerades i Kongo 1956.

- Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: J. P. Mascanfroni resp J. Wainscoat

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen