Insektsinvasion i Sverige – stort varningstecken

2023 05 03

Forskare på Öland har upptäckt 2 000 nya insektsarter i Sverige.

De tusentals nya insekterna har identifierats med hjälp av DNA-teknik, rapporterar TV4.

Nu höjer forskarna ett varningens finger.

– Ett varmare klimat gör att arter flyttar norrut, och med det kommer nya skadedjur, eller djur som kan bära på smitta, säger insektsforskaren Mårten Klinth till tv-kanalen.

Klimatförändringar 

”Insektsinvasionen” bedöms ha uppstått som en följd av klimatförändringarna.

I takt med att temperaturen har stigit misstänks flera av arterna ha förflyttat sig norrut.  

Bakom den nya upptäckten står Station Linné, ett centrum för forskning utanför Färjestaden på Öland.

Tillsammans med sina forskarkollegor har Mårten Klinth identifierat 29 000 insektsarter i Sverige det senaste åren.

En markant ökning. För tjugo år sedan fanns det drygt 25 000 arter i Sverige.

Trenden är tydlig.

Insektsarter rör sig norrut.

Även arter, som tidigare endast fanns i södra Sverige, kan i dag hittas i de norra delarna av landet.

– Även arter som funnits i Sverige, har flyttat sin nordligaste gräns norrut och vi vet inte hur deras miljö kommer att störas när balansen rubbas, säger Mårten Klinth till TV4.

Ökar risk för nya sjukdomar

Forskare har tidigare varnat för att klimatförändringar ökar risken för att nya sjukdomar ska sprida sig via insekter till Sverige.

Fästingar som bär på det förödande  Krim-Kongoviruset har till exempel redan upptäckts på svensk mark.

– Fästingarna ser man nu börjar krypa till nordligare breddgrader, sa epidemiologen Emma Frans i en intervju med SVT Nyheter inför förra sommaren.

– Generellt kan man säga att klimatförändringar gör att djurens naturliga miljö inte längre är anpassad efter deras förutsättningar, vilket gör att de måste hitta nya boplatser, konstaterade Emma Frans.

Enligt epidemiologen leder det i sin tur till att djuren tvingas närma sig människor.

– När kontakten mellan djur och människor ökar så ökar även risken att såna här smittor hoppar mellan arterna.

Fakta Krimkongoviruset

- Människor smittas via bett av fästingar av arten hyaloma. Fästingarna biter ofta tamboskap som häst, kor, får och getter. Djuren får inte sjukdomssymptom.
Smittan kan även överföras via infekterat blod och vävnad både från djur, till exempel vid slakt och från människa i vårdmiljö.

- Den drabbade insjuknar med feber, muskelvärk, huvudvärk, bukvärk ledsmärtor och kräkningar. Därefter kan blödningar från hud och kroppsöppningar uppkomma. Dödligheten kan vara så hög som trettio procent.

- Inkubationstid varierar mellan 1-13 dagar.

- Det finns inget tillgängligt vaccin

- Krim-Kongovirusinfektion klassas enligt smittskyddslagen som samhällsfarlig sjukdom, och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten.

- Sjukdomens namn kommer av att sjukdomen upptäcktes på Krim 1944 och viruset isolerades i Kongo 1956.

- Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: J. P. Mascanfroni resp J. Wainscoat

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen