UPPGIFTER: Beväpnad person på skola i Sverige

2023 11 07

Elever och lärare på en gymnasieskola i Täby är inrymda. 

En stor polisinsats pågår på skolan.

Polisen larmades till platsen klockan 09.20 på tisdagen.

På sin hemsida uppger polisen att flera polispatruller är på plats vid skolan för att genomföra en kontroll

– Under det att kontrollen genomförs har skolan tagit beslut om att elever och personal ska stanna inom skolans lokaler, skriver myndigheten.

Polisen är förtegen om situationen. 

– Det pågår en situation. Inga detaljer lämnas ut. Samarbetet med skolan går för tillfället enligt planen, framhåller en presstalesperson till SVT Nyheter. 

Uppgifter: Insatsstyrkan på väg

Enligt uppgifter till Aftonbladet har insatsstyrkan larmats till platsen.

– Vi har olika kompetenser på plats.

Det säger Ola Österling, presstalesperson vid polisen, till tidningen.

– Skolan har tagit beslut om att de ska stanna inomhus, fortsätter han.

Varken elever eller lärare får gå ut.

En annan skola i närheten av gymnasieskolan har även inrymts 

Beväpnad person 

Minst en beväpnad person ska ha gått in på skolan, uppger Aftonbladet. 

Vid 10.45-tiden har ingen person gripits. 

Det har inte heller rapporterats om några skador. 

Insatsen avslutad –  inget brott 

Senare på tisdagen meddelar polisen att insatsen på skolan är avslutad. 

Myndigheten uppger att det inte finns något som tyder på att ett brott har begåtts. 

– Under insatsen har det hittills inte framkommit något som tyder på att ett brott har begåtts. Kontrollen och informationsinhämtningen tillsammans med samverkan med skolans personal har gått enligt plan. 

Fakta insatsstyrkan

En insatsstyrka kallas till exempel in när det krävs förstärkning vid:

  • Insats mot farliga personer
  • Bevissäkring med hög komplexitet
  • Grov organiserad brottslighet
  • Människorov
  • Gisslansituationer
  • Kidnappningar
  • Grova rån
  • Förhandling i krissituationer
  • Svårtillgängliga miljöer
  • Terrorattentat

Det finns cirka 400 insatspoliser i Sverige på nationell och regional nivå, fördelade på:

  • Nationell förmåga (Nationella insatsstyrkan)
  • Förstärkt regional förmåga (i Stockholm, Väst och Syd)
  • Regional förmåga (Region Nord, Region Mitt, Region Öst och Region Bergslagen).

Källa: Polismyndigheten

Mer utrustning och hjälpmedel

– Insatspoliserna är mer utbildade i taktiska principer och metoder jämfört med ingripandepoliser i yttre tjänst. För att kunna lösa sina uppgifter har insatspolisen mer utrustning och hjälpmedel som inte är resurseffektivt att ha i övriga verksamheten, skriver polisen på sin hemsida.

Arkivfoto: Polismyndigheten 

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen