Inrikes och utrikes födda ska mätas – det här gäller

2025 01 20

Regeringen har gett Statistiska Centralbyrån, SCB, ett nytt uppdrag.

Statistikmyndigheten ska ta fram en så kallad Integrationsbarometer, där återkommande undersökningar ska göras för att kunna mäta skillnader mellan utrikes och inrikes födda.

Enligt regeringen är det viktigt att identifiera vilka skillnader som finns mellan utrikes och inrikes födda för att stärka integrationspolitiken.

– Integrationsbarometern är ett viktigt verktyg för att identifiera skillnader i behov, värderingar och förutsättningar i den utrikes födda befolkningen jämfört med personer födda i Sverige, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L).

– Detta ger bättre förutsättningar för att utforma mer träffsäkra integrationsåtgärder. Att mäta är att veta. Genom Integrationsbarometern fortsätter vi att utforma en integrationspolitik som bygger på fakta, och inte på magkänsla. På det sättet kan vi också minska risken för fördomar om målgruppen.

Migrationsminister Johan Forssell (M) framhåller att det i dag finns stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda, till exempel när det gäller sysselsättning och skolresultat.

– En tidigare kravlös integrationspolitik i kombination med en omfattande invandring är orsaken till flera av de samhällsproblem som vi nu hanterar. Vi lägger nu om hela migrations- och integrationspolitiken genom en minskad asylinvandring och krav för att fler ska bli en del av samhället. Uppdraget till SCB innebär att regeringen också kan följa upp effekten av omläggningen.

SD: ”Vi lägger korten på bordet”

Innan mätningarna lanseras ska SCB genomföra en förstudie som ska identifiera lämpliga metoder för att följa skillnader mellan den utrikes födda befolkningen och personer födda i Sverige.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 juni 2025.

Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling beskriver beskedet som ett trendbrott.

– Under hela Sveriges moderna historia har det integrationspolitiska haveriet sopats under mattan. För första gången har vi nu ett regeringssamarbete som lägger korten på bordet vad gäller frågan om hur invandrare anpassar sig i Sverige, säger han.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kris i USA – ber Danmark om hjälp

2025 03 16

Äggpriset är en nationellt viktig fråga i USA.

I genomsnitt produceras cirka åtta miljarder ägg i landet varje år. Varan är ett givet inslag i flera måltider.

Därför är de stigande äggpriserna i USA extra känsligt för amerikanerna.

I dag kostar ett dussin ägg över 10 dollar i vissa affärer, vilket motsvarar omkring 102 kronor.

USA:s jordbruksdepartement har dessutom förutspått att priserna fortsätter öka med 20 procent under 2025.

Ber Danmark om hjälp

Nu ber USA om hjälp.

Den amerikanska regeringen sträcker ut handen till Sveriges grannland Danmark.

Med anledning av den rådande äggbristen vill USA undersöka om Danmark kan exportera ägg till landet.

Det rapporterar den danska jordbrukstidningen Fødevarewatch. 

Här är svaret

Danmark säger varken nej eller ja till USA:s förfrågan.

Det är fortfarande oklart om det nordiska landet kommer öka äggexporten till stormakten i väst.

Enligt chefen för branschorganisationen Danske Æg finns det flera hinder som måste undanröjas om Danmark ska kunna hjälpa USA. 

– Ett stort antal kontrollkrav i bland annat USA står i vägen för att kunna exportera ägg dit, säger han till Fødevarewatch.

Därför ökar äggpriserna

Efter flera utbrott av fågelinfluensan har över 50 miljoner höns tvingats avlivats i USA sedan oktober 2024.

Det minskade utbudet på ägg och kostnadsökningar för jordbrukare har lett till att priserna skjutit i höjden.

Fakta: Här äter man mest ägg

Topp 5-listan:

1, Mexiko (380 ägg per person och år)

2, Japan och Colombia (340 ägg per person och år)

3, Paraguay (309 ägg per person och år)

4, Argentina (305 ägg per person och år)

5, Kina (298 ägg per person och år)

- I Sverige konsumeras cirka 213 ägg per person

Källa: Svenska Ägg resp IEC

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Två länder kan hoppa av jätteaffär med USA

2025 03 16

Kanada och Portugal överväger att hoppa av affärer om stridsflyg med USA.

Politisk oro har lett till att såväl Kanada som Portugal nu överväger att hoppa av jätteaffärer med USA gällande stridsflygplan.

Det rör sig om försäljning av stridsflygplanet F-35.

Båda länderna tittar på andra alternativ för att ersätta de tilltänkta F-35-planen.

Portugal tänker om

Portugals flygvapen har rekommenderat att köpa Lockheed Martin F-35, men när den avgående försvarsministern Nuno Melo tillfrågades av portugisiska medier om regeringen skulle följa den rekommendationen sade han så här:

– Vi kan inte bortse från den geopolitiska miljön i våra val. USA:s senaste ställningstagande inom ramen för Nato ... måste få oss att fundera över de bästa alternativen, eftersom förutsägbarheten hos våra allierade är en större tillgång att ta hänsyn till.

Det rapporterar Politico.

Även Kanada

Även Kanada tittar aktivt på potentiella alternativ till det USA-byggda stealth-flygplanet F-35 och kommer att föra samtal med konkurrerande flygplanstillverkare.

Det säger försvarsminister Bill Blair.

– Det var det stridsflygplan som vårt flygvapen identifierade som den plattform de behövde, men vi undersöker också andra alternativ – om vi behöver alla dessa stridsflygplan att vara F-35, menar han enligt kanadensiska CBC.

Redan köpt några

Kanada har redan lagt ut pengar för de första 16 stridsflygplanen, som ska levereras i början av nästa år. 

Det skulle finnas någon form av avtalsvite om Kanada inte skulle gå vidare med hela köpet. 

Hur mycket det skulle kosta att ta sig ur kontraktet är fortfarande oklart.

Skakar förtroendet

Billie Flynn, en pensionerad överstelöjtnant och tidigare testpilot för F-35, säger att Trumps hot har skakat om förtroendet för den amerikanska försvarssektorn.

– Jag tror att Kanada måste anta en transaktionell syn att detta är ett kontrakt som kommer att gå framåt – eller på risk – mot bakgrund av det förtroende som alltid ligger bakom varje köp av amerikanska vapen.

Foto: R. Schunemann

Text: Redaktionen