Inrikes och utrikes födda ska mätas – det här gäller

2025 01 20

Regeringen har gett Statistiska Centralbyrån, SCB, ett nytt uppdrag.

Statistikmyndigheten ska ta fram en så kallad Integrationsbarometer, där återkommande undersökningar ska göras för att kunna mäta skillnader mellan utrikes och inrikes födda.

Enligt regeringen är det viktigt att identifiera vilka skillnader som finns mellan utrikes och inrikes födda för att stärka integrationspolitiken.

– Integrationsbarometern är ett viktigt verktyg för att identifiera skillnader i behov, värderingar och förutsättningar i den utrikes födda befolkningen jämfört med personer födda i Sverige, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L).

– Detta ger bättre förutsättningar för att utforma mer träffsäkra integrationsåtgärder. Att mäta är att veta. Genom Integrationsbarometern fortsätter vi att utforma en integrationspolitik som bygger på fakta, och inte på magkänsla. På det sättet kan vi också minska risken för fördomar om målgruppen.

Migrationsminister Johan Forssell (M) framhåller att det i dag finns stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda, till exempel när det gäller sysselsättning och skolresultat.

– En tidigare kravlös integrationspolitik i kombination med en omfattande invandring är orsaken till flera av de samhällsproblem som vi nu hanterar. Vi lägger nu om hela migrations- och integrationspolitiken genom en minskad asylinvandring och krav för att fler ska bli en del av samhället. Uppdraget till SCB innebär att regeringen också kan följa upp effekten av omläggningen.

SD: ”Vi lägger korten på bordet”

Innan mätningarna lanseras ska SCB genomföra en förstudie som ska identifiera lämpliga metoder för att följa skillnader mellan den utrikes födda befolkningen och personer födda i Sverige.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 juni 2025.

Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling beskriver beskedet som ett trendbrott.

– Under hela Sveriges moderna historia har det integrationspolitiska haveriet sopats under mattan. För första gången har vi nu ett regeringssamarbete som lägger korten på bordet vad gäller frågan om hur invandrare anpassar sig i Sverige, säger han.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen