Inrikes och utrikes födda ska mätas – det här gäller

2025 01 20

Regeringen har gett Statistiska Centralbyrån, SCB, ett nytt uppdrag.

Statistikmyndigheten ska ta fram en så kallad Integrationsbarometer, där återkommande undersökningar ska göras för att kunna mäta skillnader mellan utrikes och inrikes födda.

Enligt regeringen är det viktigt att identifiera vilka skillnader som finns mellan utrikes och inrikes födda för att stärka integrationspolitiken.

– Integrationsbarometern är ett viktigt verktyg för att identifiera skillnader i behov, värderingar och förutsättningar i den utrikes födda befolkningen jämfört med personer födda i Sverige, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L).

– Detta ger bättre förutsättningar för att utforma mer träffsäkra integrationsåtgärder. Att mäta är att veta. Genom Integrationsbarometern fortsätter vi att utforma en integrationspolitik som bygger på fakta, och inte på magkänsla. På det sättet kan vi också minska risken för fördomar om målgruppen.

Migrationsminister Johan Forssell (M) framhåller att det i dag finns stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda, till exempel när det gäller sysselsättning och skolresultat.

– En tidigare kravlös integrationspolitik i kombination med en omfattande invandring är orsaken till flera av de samhällsproblem som vi nu hanterar. Vi lägger nu om hela migrations- och integrationspolitiken genom en minskad asylinvandring och krav för att fler ska bli en del av samhället. Uppdraget till SCB innebär att regeringen också kan följa upp effekten av omläggningen.

SD: ”Vi lägger korten på bordet”

Innan mätningarna lanseras ska SCB genomföra en förstudie som ska identifiera lämpliga metoder för att följa skillnader mellan den utrikes födda befolkningen och personer födda i Sverige.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 juni 2025.

Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling beskriver beskedet som ett trendbrott.

– Under hela Sveriges moderna historia har det integrationspolitiska haveriet sopats under mattan. För första gången har vi nu ett regeringssamarbete som lägger korten på bordet vad gäller frågan om hur invandrare anpassar sig i Sverige, säger han.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kunder rasar mot Biltema – kedjan svarar

2025 01 20

Ett Facebook-inlägg har lett till stort raseri hos Biltema-kunder.

Under de senaste åren har frågan om kontanter blivit allt mer omdebatterad.

I takt med digitaliseringens framfart har kortbetalning eller betalning med appar via telefonen blivit allt vanligare.

Många butiker väljer att bara ta emot kort- eller appbetalningar.

Nu har ett Facebook-inlägg från Biltema lett till raseri hos kunder - men det verkar som om de har fått allt om bakfoten.

Många kommentarer

Biltema lade ut ett inlägg på Facebook där de välkomnar kunder till cafét för att köpa semla och kaffe.

Hundratals personer har kommenterat inlägget - och många av kommentarerna är ilska riktad mot Biltema av kontantskäl.

– Ni tar ju inte kontanter, då förlorar ni mig som kund! Det är dom pengarna som jag har i plånboken som jag vill använda, inte dom på kontot, lyder en kommentar.

– Ni tar inte emot kontanter så nix hoppar över tyvärr, lyder en annan.

– Med kort nej tack, uttrycker en tredje.

Biltema svarar

Kunderna verkar dock ha fått saken om bakfoten.

Biltema hanterar inte kontanter i cafét, men det går mycket riktigt att betala kontant för varorna i en vanlig kassa.

– Av hygienskäl hanterar vi inte kontanter i våra Biltema Cafe men där vi erbjuder alla att betala dessa varor i en vanlig bemannad kassa, säger Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg till Nyheter24.

Het fråga

Kontantfrågan är en het sådan, där många vill se att mer görs för att skydda kontanternas roll i ett allt mer digitaliserat samhälle.

Även Riksbanken har tagit upp saken, och underströk i en rapport från förra året att mer måste göras.

– För att säkerställa att det går att använda kontanter i praktiken anser Riksbanken att fler åtgärder behövs, framhåller Riksbanken.

– Om regeringen och riksdagen väntar med att införa fler av de åtgärder som Riksbanken föreslår riskerar vi att ytterligare försämra möjligheten att använda kontanter så att de på sikt blir närmast oanvändbara som betalningsmedel.

“Kan bromsa”

Riksbanken fortsätter.

– Genom att agera snabbt kan vi bromsa den utvecklingen.

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Svensk ishockeyklubb går mot konkurs

2025 01 20

Den Malmö-baserade ishockeyklubben IK Pantern är i kris.

För inte så länge sedan kom uppgifter om att den svenska fotbollsklubben Dalkurd är nära konkurs.

Nu kommer liknande uppgifter även från ishockeyvärlden.

Den Malmö-baserade ishockeyklubben IK Pantern är i kris - och vädjar nu till sina supportrar.

Vädjar till fansen

Obetalda skulder har lett till stora interna ekonomiska problem, och via ett meddelande på Facebook hoppas Pantern kunna lysa upp problemet och få hjälp från supportrarna.

Så här lyder klubbens vädjan:

– Nu står vi inför vår största utmaning någonsin. Ekonomiska svårigheter hotar att tysta sorlet från läktaren och släcka ljuset i ishallen för gott, framhåller klubben.

– Vi vet att pantern betyder mycket för så många. För barnen som en dag drömmer om att ta plats på isen. För alla familjer som samlas på matchdagar. För supporterklubben som troget håller Panterns fana högt i vått och torrt.

“Varje krona räknas”

Klubben understryker vidare att “varje krona, varje stödinsats spelar roll, för så väl företagare som enskilda supportrar”.

– Sponsorpengar har tyvärr inte kommit in till föreningen som utlovat och nu befinner vi oss därav i ett mycket prekärt läge. Vi har skulder på cirka 800 000 kr i dagsläget. Pengar måste in inom kort och vi för dialog med inblandade parter!

Löner hålls inne

Enligt uppgifter till Sydsvenskan så hålls spelarlöner inne för närvarande.

Det återstår att se om IK Pantern - som grundades 1959 - överlever det ekonomiska stålbadet.

Tufft för många

Under de senaste åren har klädkedjor, restauranger, fotbollsklubbar och ishockeyklubbar fått stora ekonomiska utmaningar.

Många olika branscher har slagit larm om det rådande ekonomiska läget - och svensk konjunktur befinner sig på en svår plats.

Riksbanken har uppmanats från flera håll att få fart på konjunkturen genom räntesänkningar.

Ytterligare en sänkning väntas nu i slutet av januari, sen är det oklart hur myndigheten ställer sig till flera sänkningar redan under årets första sex månader.

Foto: M. Fournier

Text: Redaktionen