Inrikes och utrikes födda ska mätas – det här gäller

2025 01 20

Regeringen har gett Statistiska Centralbyrån, SCB, ett nytt uppdrag.

Statistikmyndigheten ska ta fram en så kallad Integrationsbarometer, där återkommande undersökningar ska göras för att kunna mäta skillnader mellan utrikes och inrikes födda.

Enligt regeringen är det viktigt att identifiera vilka skillnader som finns mellan utrikes och inrikes födda för att stärka integrationspolitiken.

– Integrationsbarometern är ett viktigt verktyg för att identifiera skillnader i behov, värderingar och förutsättningar i den utrikes födda befolkningen jämfört med personer födda i Sverige, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L).

– Detta ger bättre förutsättningar för att utforma mer träffsäkra integrationsåtgärder. Att mäta är att veta. Genom Integrationsbarometern fortsätter vi att utforma en integrationspolitik som bygger på fakta, och inte på magkänsla. På det sättet kan vi också minska risken för fördomar om målgruppen.

Migrationsminister Johan Forssell (M) framhåller att det i dag finns stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda, till exempel när det gäller sysselsättning och skolresultat.

– En tidigare kravlös integrationspolitik i kombination med en omfattande invandring är orsaken till flera av de samhällsproblem som vi nu hanterar. Vi lägger nu om hela migrations- och integrationspolitiken genom en minskad asylinvandring och krav för att fler ska bli en del av samhället. Uppdraget till SCB innebär att regeringen också kan följa upp effekten av omläggningen.

SD: ”Vi lägger korten på bordet”

Innan mätningarna lanseras ska SCB genomföra en förstudie som ska identifiera lämpliga metoder för att följa skillnader mellan den utrikes födda befolkningen och personer födda i Sverige.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 juni 2025.

Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling beskriver beskedet som ett trendbrott.

– Under hela Sveriges moderna historia har det integrationspolitiska haveriet sopats under mattan. För första gången har vi nu ett regeringssamarbete som lägger korten på bordet vad gäller frågan om hur invandrare anpassar sig i Sverige, säger han.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Polens premiärminister. “Vår värsta farhåga har bekräftats”

2025 11 17

På söndagen inträffade en större explosion på den polska järnvägen mellan Warszawa och Lublin.

Händelsen ägde rum omkring tio mil från huvudstaden.

Redan från början gick Polens premiärminister Donald Tusk ut med att det inte gick att utesluta att det handlade om sabotage.

Nu bekräftar Tusk att så är fallet.

– Tyvärr har de värsta farhågorna bekräftas. På sträckan Warszawa–Lublin (byn Mika) har en sabotagehandling ägt rum, meddelar premiärministern på X och fortsätter:

– Explosionen av en sprängladdning förstörde järnvägsspåret. Räddningstjänst och åklagarmyndigheten arbetar på platsen. På samma sträcka, närmare Lublin, har man också identifierat skador.

Utesluter inte Ryssland

Tågsträckan används bland annat för att transportera vapen till Ukraina.

Det finns hittills inga uppgifter eller uttalade misstankar om vem som kan ligga bakom sabotaget.

Biträdande inrikesminister Maciej Duszczyk har dock varnat för att omedelbart skylla på Ryssland, även om det inte går att utesluta.

– Ryssland är inte så mäktigt att varje brand eller varje incident är orsakade av dem. Men ingenting kan uteslutas eller ignoreras, säger ministern enligt Polskie Radio.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner

"Aldrig tidigare skådat"

Ingen person skadades i explosionen.

Enligt den polska regeringen har dock skador hittats även på andra ställen på samma tågsträcka.

Det senaste sabotaget följer en våg av incidenter i Polen med mordbränder, cyberattacker, drönarobservationer och luftrumskränkningar.

I vissa fall har kopplingen till Ryssland varit bevisad. Moskva har förnekat allt ansvar för sabotagehandlingarna.

– Sprängningen av järnvägsspåret på rutten Warszawa-Lublin är en aldrig tidigare skådad sabotagehandling riktad mot den polska statens och dess medborgare, framhåller Tusk på X.

Tidigare i oktober grep Polen och Rumänien åtta personer som misstänks ha planerat sabotage för Rysslands räkning.

LÄS MER: Årets uppgång utraderad – valuta faller kraftigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP

Text: Redaktionen

Godisjätte storsatsar – vill konkurrera ut Hemmakväll

2025 11 17

En godisjätte storsatsar i Sverige.

Efter att tidigare ha öppnat godisbutiker i Malmö och Jönköping expanderar nu 30-årige Serhat Gunes till Stockholm.

I helgen öppnade den nya butiken Godishuset med 700 olika sorters godis, snacks och läsk i Vällingby centrum.

– Vi bodde i Småland först och öppnade vår första Godishuset i Jönköping, sedan flyttade vi till Malmö och öppnade en Godishuset där. För några år sedan ville vi flytta till Stockholm och nu är vi här, säger Serhat Gunes, till Stockholmstidningen Mitt i.

Konkurrerar med Hemmakväll

Serhat Gunes har flyttat till Sverige, tillsammans med sin familj, från Turkiet.

Han framhåller att han tidigt märkte att många svenskar har en speciell relation till lösgodis, vilket växte till en affärsidé för entreprenören.

Men de senaste åren har varit svåra ur ett ekonomiskt perspektiv, då många hushåll dragit ner på sin konsumtion.

– Folk höll igen på grund av det ekonomiska läget, men ett vanligt år ska det gå bra att driva godisbutik här, när folk känner att de vill unna sig. Hemmakväll har varit rätt ensamma och dominanta i Stockholm med konceptet, vi blir en konkurrent och hoppas det går bra i Vällingby, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svensk får 800 miljoner kronor – nytt jätteavtal

Svenskarnas godisvanor

Sverige ligger i världstoppen när det gäller konsumtion av lösgodis.

Och konsumtionen har över tid mest gått uppåt, enligt statistik som Jordbruksverket släppte för några år sedan.

De senaste åren har den genomsnittliga konsumtionen legat runt 16 kilo godis per person och år.

Under 1970- och 1980-talet var den siffran runt tio kilo per person och år.

Mest äter svenskarna kring högtider som jul och påsk.

Lördagsgodis är en svensk idé

Konceptet lördagsgodis är populärt i Sverige, både för vuxna och barn.

Och det är ursprungligen en svensk idé.

– Idén om lördagsgodis dök upp i slutet av 1950-talet då dålig tandhälsa var ett problem hos både barn och vuxna i Sverige, säger Nordiska museets intendent Ulrika Torell, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: V. Amano

Text: Redaktionen