Det har inte gått lång tid sedan den svenska regeringen hämtade hem två svenskar som varit fast i Iran under en längre tid.

Den dödsdömde KI-forskaren Ahmadreza Djalali blev dock kvar, någonting som statsminister Ulf Kristersson (M) fått ta emot kraftig kritik för.

Nu inleder Djalali en hungerstrejk i det iranska fängelset.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Är i protest”

Det är hustrun Vida Mehrannia som förklarar för Aftonbladet att Djalali har tagit ett beslut.

– En hungerstrejk i protest mot den svenska regeringens beslut att lämna honom bakom sig, meddelar hon till tidningen.

Inget annat val

Kritik har riktats mot regeringen från såväl Djalali själv som från bland annat Amnesty International.

Mehrannia framhåller att Djalali inte hade något annat val än att agera.

– Ahmadreza känner nu att han inte har något annat val än att hungerstrejka. Han har redan lidit nästan 3000 dagar av ofattbar plåga i Irans fängelsehålor och är vid extremt dålig hälsa.

“Kunde gå längre”

Amnesty generalsekreterare Anna Johansson menar att Sverige hade kunnat gå längre för att få hem även Djalali.

– Jag har naturligtvis inte varit en del av de här förhandlingarna så det är svårt att bedöma. Men jag kan samtidigt konstatera att Sverige, om man nu ska använda fångutväxling som metod för att komma till rätta med svenska medborgare som är fängslade, har haft ett oerhört starkt kort, säger hon till SVT.

– Här tänker jag att man kanske kunnat gå ännu ett steg längre för att få hem Ahmadreza Djalali.

Greps 2016

Djalali greps 2016 i samband med ett besök till Iran.

– Den numera 52-årige Ahmadreza Djalali greps i april 2016 i Teheran, Iran dit han rest för att föreläsa om katastrofmedicin, förklarar Amnesty.

– Han dömdes sedermera till döden för “korruption på jorden”, en dödsdom som Iran upprepade gånger under åren på ett omänskligt och hänsynslöst sätt hotat att verkställa.

– Ahmadreza Djalali har upprepade gånger förnekat anklagelserna mot honom och sagt att han tvingats till bekännelse medan han utsattes för tortyr och annan illabehandling.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

En skadlig vana har lett till att allt fler svenskar drabbas av allvarliga problem med tandköttet.

I många fall kan tandköttet till och med lossna, enligt en tandhygienist.

”Kan inte äta eller borsta tänderna”

Vitt snus har blivit allt mer populärt bland svenska folket.

Men många som använder produkten drabbas av allvarliga besvär och får väldigt ont, varnar tandhygienisten Birgitta Enmark, som är ansvarig för Folktandvården i Gävleborgs tobaksförebyggande arbete.

– Många som kommer till oss kommer för att de har så ont i tandköttet så att de inte kan äta, de kan inte borsta tänderna – när man skrapar lite, då lossnar lite tandkött, säger Birgitta Enmark till SR.

Oavsett var man lägger prillan så blir det en kraftig inflammation, varnar hon.

Inflammationen drabbar dessutom både över- och underkäken.

Det finns också en risk att problemen består – även om man slutar använda det vita snuset, enligt tandhygienisten.

– Vi har alltså de som har hållit uppe med det vita snuset i ett år, de är fortfarande inte besvärsfria, säger Birgitta Enmark till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Stor ökning – populärt bland unga

Men trots de många varningarna är det vita snuset fortsatt populärt bland svenska folket, visar en kartläggning från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).

Konsumtionen av vitt snus uppges ha ökat med 20 procent mellan 2023 och 2024, enligt rapporten.

Det vita snuset är framför allt populärt bland yngre konsumenter.

Inom åldersgruppen 17-29 år uppger 1 av 4 att de har snusat vitt snus den senaste månaden.

Under 2024 var det totalt 21 procent av befolkningen som snusade minst en gång i månaden, vitt eller brunt snus. Dagligt användande av snus (18 procent) var betydligt vanligare än sporadiskt användande (3 procent).

Totalt har 30 procent av befolkningen använt någon nikotinprodukt den senaste månaden. Bland 17-29-åringar är 40 procent nikotinanvändare, enligt kartläggningen.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Diana Polekhina

Text: Redaktionen