6 feb 2026

Inleder hungerstrejk – “I protest mot regeringen”

2024 06 24

Efter kritiken mot statsministern inleds nu en hungerstrejk.

Det har inte gått lång tid sedan den svenska regeringen hämtade hem två svenskar som varit fast i Iran under en längre tid.

Den dödsdömde KI-forskaren Ahmadreza Djalali blev dock kvar, någonting som statsminister Ulf Kristersson (M) fått ta emot kraftig kritik för.

Nu inleder Djalali en hungerstrejk i det iranska fängelset.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Är i protest”

Det är hustrun Vida Mehrannia som förklarar för Aftonbladet att Djalali har tagit ett beslut.

– En hungerstrejk i protest mot den svenska regeringens beslut att lämna honom bakom sig, meddelar hon till tidningen.

Inget annat val

Kritik har riktats mot regeringen från såväl Djalali själv som från bland annat Amnesty International.

Mehrannia framhåller att Djalali inte hade något annat val än att agera.

– Ahmadreza känner nu att han inte har något annat val än att hungerstrejka. Han har redan lidit nästan 3000 dagar av ofattbar plåga i Irans fängelsehålor och är vid extremt dålig hälsa.

“Kunde gå längre”

Amnesty generalsekreterare Anna Johansson menar att Sverige hade kunnat gå längre för att få hem även Djalali.

– Jag har naturligtvis inte varit en del av de här förhandlingarna så det är svårt att bedöma. Men jag kan samtidigt konstatera att Sverige, om man nu ska använda fångutväxling som metod för att komma till rätta med svenska medborgare som är fängslade, har haft ett oerhört starkt kort, säger hon till SVT.

– Här tänker jag att man kanske kunnat gå ännu ett steg längre för att få hem Ahmadreza Djalali.

Greps 2016

Djalali greps 2016 i samband med ett besök till Iran.

– Den numera 52-årige Ahmadreza Djalali greps i april 2016 i Teheran, Iran dit han rest för att föreläsa om katastrofmedicin, förklarar Amnesty.

– Han dömdes sedermera till döden för “korruption på jorden”, en dödsdom som Iran upprepade gånger under åren på ett omänskligt och hänsynslöst sätt hotat att verkställa.

– Ahmadreza Djalali har upprepade gånger förnekat anklagelserna mot honom och sagt att han tvingats till bekännelse medan han utsattes för tortyr och annan illabehandling.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen