VAL 2022: ”Ingen klimatkris – det är varmt varje valår”

2022 08 19

Jimmie Åkesson (SD) vill inte kalla den globala uppvärmningen för en klimatkris.

– Här och nu har vi ingen kris på det sättet. Vi har varmt väder och ibland har vi kallt väder. Det tenderar att vara väldigt varmt och alarmerande varje valår, av någon anledning. Jag upplever inte att vi är i en kris på det sättet att vi behöver ha panik, utan tvärt om. Det rimliga är att man andas, sedan gör vad man tror är det rätta, säger han till SvD.

Samtidigt medger Åkesson att Sverige står inför en kris.

Men han framhåller att det finns tid för att lösa den.

–  Att vi står inför en kris, det gör vi ju, men att vi inte skulle hinna med att lösa den om vi gör rätt saker, det köper jag inte, säger han till tidningen.

Satsa på kärnkraft

Tillsammans med Moderaterna, Kristdemokrater och Liberalerna vill SD satsa på mer kärnkraft för att få ner utsläppen.

Samtidigt står SD bakom en rad förslag om att om att sänka priset på el och drivmedel i Sverige, trots att sådana förslag skulle kunna motverka Sveriges mål att minska utsläppen.

– Vi gör vår del på bästa sätt genom att använda den kunskap och kompetens som finns i Sverige till att utveckla ny teknik och genom att främja svenska exportföretags produkter som är tillverkade på ett klimatvänligt sätt. Inte genom att göra det omöjligt att köra bil, säger Jimmie Åkesson till SvD.

Skarp kritik från MP

Miljöpartiets språkrör reagerar kraftigt på Jimmie Åkessons uttalande.

Enligt Per Bolund (MP) bevisar intervjun att SD är ”totala klimatförnekare”.

– Om någon trott att SD inte är totala klimatförnekare så är det dags att tänka om nu. De kommer aldrig se klimatkrisen. Väljare som lutar åt M, KD & L och är oroliga över klimatet borde få panik över att bli beroende av ett sånt parti. Rösta grönt istället!, skriver han på Twitter.

Kollegan Märta Stenevi (MP) instämmer i Per Bolunds kritik. Hon delar SvD:s artikel på Twitter och skriver:

– Som sagt. Dags att ta av foliehatten. 

Foto: Sverigedemokraterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


8 jan 2026

Ung kvinna försvunnen – polisen går ut med bild

2026 01 08

En ung kvinna har anmälts försvunnen.

Kvinnan, som är i 18-årsåldern, sågs senast i centrala Uddevalla i tisdags.

Samma dag inledde polisen en massiv sökinsats med flera resurser. Bland annat används drönare och hundar i insatsen.

– Under onsdagskvällen inkom ny information som gjorde att ett sökområde kunde etableras i terrängen söder om Uddevalla, framhåller polisen i ett uttalande.

Sökinsatsen fortsätter under torsdagen. Det finns i nuläget ingen misstanke om brott.

Signalement och bild

Polisen vädjar nu till allmänheten om hjälp. 

Myndigheten har gått ut med flera signalement på kvinnan. Det handlar om följande:

- Kvinnan har långt mellanblont hår

- Hon är cirka 166 centimeter lång

- Vid försvinnandet var hon klädd i jeans och en brun tröja

Polisen har också publicerat en bild på kvinnan.

Se bilden genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Uppmanas kontakta polisen

Den som sett kvinnan eller har information som kan leda till att hon hittas uppmanas att kontakta polisen på numret 114 14.

– Är läget akut ringer du 112, skriver polisen.

SE BILDEN HÄR (LÄNK TILL POLISENS HEMSIDA)

FAKTA: Polisens sökinsatser

- Varje år genomför polisen minst 300 räddningsinsatser för att söka efter personer som försvunnit under sådana omständigheter att det finns farhågor för att deras liv eller hälsa är utsatt för allvarlig fara.

- Under insatsen då polisen söker efter den försvunna personen bedömer en räddningsledare (som alltid är en polis när det gäller försvunna personer) vilka polisiära resurser som behövs vid sökandet, till exempel hundar, hästar, helikoptrar, motorcyklar och båtar.

- Polisen kan vid behov även ta hjälp av polisens insatsresurser eller andra myndigheter och organisationer, exempelvis Försvarsmakten.

- Polisen samlar information om den försvunna personen och tar fram en individuell profil. Den hjälper polisen att söka på rätt sätt och på rätt plats.

Källa: Polisen

LÄS OCKSÅ:

Storbank höjer räntorna

Bekräftat: Nya körkortsregler från 15 januari

Foto: Arkivfoto MarcusOscarsson.se
Text: Redaktionen

8 jan 2026

UPPGIFTER: Ryssland bedraget – förlorar 40 miljarder

2026 01 08

Den ryska statskassan kan konstatera mångmiljardförluster.

Under fjolårets första elva månader förlorade Ryssland uppemot 4 miljarder dollar, motsvarande nästan 40 miljarder svenska kronor, till följd av ekonomisk brottslighet. 

Det handlar om allt grövre korruption, bedrägerier, förskingring och annan olaglig finansiell verksamhet, uppger Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst enligt RBC-Ukraine.

– Omkring 70 procent av all ekonomisk brottslighet i Ryssland har klassificerats som allvarlig eller särskilt allvarlig. Detta tyder på att problemet inte är isolerat utan systematiskt till sin natur och är kopplat till stora finansiella flöden som kontrolleras av staten eller enheter i dess närhet, erfar underrättelsetjänsten.

Långt ned på listan

I Transperancy Internationals korruptionsindex ligger Ryssland på 154:e plats i världen, bakom bland annat Iran, Mali, Kina, och Kuba. Bedrägeriet och korruptionen drabbar den ryska statskassan och i förlängningen det ryska folket. 

Enligt samma uppgifter har antalet fall av ekonomisk brottslighet egentligen inte blivit fler, utan det handlar om att varje enskilt brott blivit betydligt dyrare.

De största förlusterna har framförallt uppstått genom stöld av budgetmedel och missbruk inom stora företag.

– Den höga nivån av ekonomisk brottslighet upprätthålls till stor del av korruption inom statliga organ. Det högsta antalet sådana överträdelser registreras inom byggsektorn, bostads- och allmännyttiga sektorer samt det militärindustriella komplexet, skriver RBC-Ukraine med hänvisning till utrikesunderrättelsetjänstens uppgifter.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

Djupa problem

Enligt flera ekonomiska experter kan de stigande förlusterna peka på allt djupare problem i den ryska ekonomin.

En betydande del av landets resurser ligger i statens händer, vilket tillsammans med en svag tillsyn och hög grad av korruption anses göra landet mindre attraktivt för investerare.

Ukrainska underrättesleuppgifter erfar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina hittills har kostat de ryska skattebetalarna cirka 550 miljarder dollar.

Rysslands militära utgifter har dessutom fyrdubblats sedan 2021.

Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst anser att Rysslands finansiella och institutionella system alltmer sjunker ner i ett tillstånd av kontrollerat kaos. Banker döljer ägarstrukturer, tjänstemän är undantagna från kravet på tillgångsdeklarationer och entreprenörer håller knappt sina företag flytande, skriver RBC-Ukraine.

LÄS MER: Rysslands bluff – lurar sin egen befolkning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen