VAL 2022: ”Ingen klimatkris – det är varmt varje valår”

2022 08 19

Jimmie Åkesson (SD) vill inte kalla den globala uppvärmningen för en klimatkris.

– Här och nu har vi ingen kris på det sättet. Vi har varmt väder och ibland har vi kallt väder. Det tenderar att vara väldigt varmt och alarmerande varje valår, av någon anledning. Jag upplever inte att vi är i en kris på det sättet att vi behöver ha panik, utan tvärt om. Det rimliga är att man andas, sedan gör vad man tror är det rätta, säger han till SvD.

Samtidigt medger Åkesson att Sverige står inför en kris.

Men han framhåller att det finns tid för att lösa den.

– Att vi står inför en kris, det gör vi ju, men att vi inte skulle hinna med att lösa den om vi gör rätt saker, det köper jag inte, säger han till tidningen.

Satsa på kärnkraft

Tillsammans med Moderaterna, Kristdemokrater och Liberalerna vill SD satsa på mer kärnkraft för att få ner utsläppen.

Samtidigt står SD bakom en rad förslag om att om att sänka priset på el och drivmedel i Sverige, trots att sådana förslag skulle kunna motverka Sveriges mål att minska utsläppen.

– Vi gör vår del på bästa sätt genom att använda den kunskap och kompetens som finns i Sverige till att utveckla ny teknik och genom att främja svenska exportföretags produkter som är tillverkade på ett klimatvänligt sätt. Inte genom att göra det omöjligt att köra bil, säger Jimmie Åkesson till SvD.

Skarp kritik från MP

Miljöpartiets språkrör reagerar kraftigt på Jimmie Åkessons uttalande.

Enligt Per Bolund (MP) bevisar intervjun att SD är ”totala klimatförnekare”.

– Om någon trott att SD inte är totala klimatförnekare så är det dags att tänka om nu. De kommer aldrig se klimatkrisen. Väljare som lutar åt M, KD & L och är oroliga över klimatet borde få panik över att bli beroende av ett sånt parti. Rösta grönt istället!, skriver han på Twitter.

Kollegan Märta Stenevi (MP) instämmer i Per Bolunds kritik. Hon delar SvD:s artikel på Twitter och skriver:

– Som sagt. Dags att ta av foliehatten.

Foto: Sverigedemokraterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen