JUST NU: Inga utlovade tusenlappar till svenska bilägare

2022 06 17

Riksdagen går emot regeringens förslag om att kompensera bilägare för skenande bränslepriser.

Prischocken på bensin och diesel har drabbat många svenska bilägare under vintern och våren 2022. 

Därför lovade finansminister Mikael Damberg (S) i mars kompensation till landets bilister – 1 000 kronor till alla bilägare oavsett bil och körsträcka. De som bor på landet skulle få 1 500 kronor.

Ett kalas på totalt 4,2 miljarder som efter ett nytt besked nu kastas i papperskorgen.

“Ett hån”

Anledningen är att regeringens förslag saknar stöd i riksdagen från sex partier, rapporterar Sveriges Radio. Alla partier utom Centerpartiet – som ännu inte gett besked – sätter stopp för insatsen.

– Det är riktigt dålig ekonomisk politik och oseriöst att just vid valet betala ut en tusenlapp. Dessutom är det ett hån mot alla som varje dag är beroende av sin bil, för det räcker till knappt en tank, säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson enligt SR, som istället förespråkar sänkt skatt och förändrad reduktionsplikt.

Sågas av SD

Även Sverigedemokraterna sågar regeringens förslag att kompensera bilägare för höga drivmedelspriser. 

– Det är ett kontantbidrag och har inget att göra med kostnaden för användandet av bilen. En person som kör en mil om året får samma ersättning som en person som kör 10 000 mil, framhåller partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt enligt Expressen.

Finansministern i chock: "Obegripligt"

Huvudpersonen Mikael Damberg är däremot chockad över kritiken från oppositionspartierna.

– Man tappar hakan. Det här är bränslesveket drabbar alla som pressas av de höga priserna. Är verkligen SD:s, och resten av oppositionens, besked till svenska folket att det inte blir några pengar för de höga bränslepriserna? Det är helt obegripligt, framhäver finansministern enligt tidningen.

“Väljer Ulf framför folket”

Mikael Damberg tillägger:

– Vårt förslag är redo att klubbas av riksdagen och landa i plånböckerna efter sommaren. Men nu hotas det av att SD, som vanligt, väljer att hålla Ulf Kristersson på gott humör framför att stötta vanligt folk.

Ökning efter oljeembargo

Från och med 1 maj sänktes energiskatten på bensin och diesel med 50 öre, vilket skulle ge ett sänkt literpris med uppemot 1,80 kronor. 

En stor del av den sänkningen har ätits upp de senaste veckorna, inte minst efter EU:s besked att stoppa import av rysk olja.

Ska stoppa Putin

Den ökade kostnaden för drivmedel är en smäll svenska folket får ta för att minska den ryska diktatorn Vladimir Putins möjligheter att finansiera sin krigsmaskin i Ukraina, enligt statsminister Magdalena Andersson (S).

– Det här är väldigt viktigt för att minska Putins möjligheter att föra sitt brutala och olagliga krig i Ukraina. Alla ser behovet av att vidta ytterligare åtgärder för att få honom att inse att han ska sluta, sade hon på en pressträff för en dryg vecka sedan.

Foto: Regeringskansliet resp S. Yamkasikorn

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen