EKONOMI: Inflationen rusar

2023 01 13

En ökning med 0,7 procentenheter och en större uppgång än väntat.

Enligt Riksbankens prognos förväntades inflationstakten stanna på 9,8 procent.

Inflationstakten enligt KPI –  som visar prisutvecklingen för den privata, genomsnittliga konsumtionen i Sverige – nådde en toppnivå. Den steg till 12,3 procent i december.

Den högsta nivån sedan februari 1991 och en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med november.

– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Kort information om nya siffrorna

Statistiska centralbyråns sammanställning visar att:

- Stigande räntekostnader bidrog med 2,3 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, som uppgick till 12,3 procent.

- Livsmedelspriserna har ökat med 18,6 procent under det senaste året.

- Inflationstakten enligt KPIF exklusive energi steg från 8,0 procent i november till 8,4 procent i december.

Stora boven

Den stora boven i dramat är dock de skenande elpriserna.

– Elpriserna ökade med 28,8 procent i december jämfört med föregående månad, rapporterar SCB.

På en årlig basis har elpriserna ökat med drygt 45 procent.

Livsmedel

Inflationstakten påverkades även av en bred prisökning inom livsmedel, uppger SCB.

Livsmedelspriserna har ökat tretton månader i rad. I december uppgick prisökningen till 0,9 procent

Den främsta ökningen stod mjölk, ost, ägg, kött samt bröd och övriga spannmålsprodukter för. 

Andra faktorer

Ökade priser för drivmedel och bilar har även eldat på inflationstakten under 2022.

Utöver livsmedel-, transport- och elpriser har  inflationstakten påverkats av prisökningar på många olika varor och tjänster.

– Bland annat har prisökningar noterats inom inventarier och hushållsutrustning, restauranger, rekreation och kultur samt diverse varor och tjänster, skriver SCB.

Text: Redaktionen