Ilska mot Trump inför årsdag – ”Strör salt i såren”

2025 05 24

Inför årsdagen av en tragisk händelse anklagas Donald Trump för att ”strö salt i såren”.

Den 25 maj 2020 är ett datum som har skrivits in i USA:s historia.

Då avled George Floyd i Minneapolis efter att polismannen Derek Chauvin tryckt sitt knä mot hans hals och suttit kvar i den positionen i över 8 minuter, trots att Floyd upprepade gånger sade att han inte kunde andas.

Händelsen ledde till enorma protester mot rasism och polisvåld riktat mot svarta, och Chauvin dömdes till fängelse för mord.

Nu anklagas Donald Trump för att ”strö salt i såren” inför femårsdagen av händelsen.

”Strö salt i såren”

Al Sharpton är USA:s kanske mest kända människorättsaktivist.

Han är starkt kritisk till Donald Trumps agerande inför femårsdagen, rapporterar Sky News.

Trumpadministrationen försöker upphäva federala tillsynsplaner för Minneapolis polisavdelning. Ett förslag som till en början även stöddes av Bidens administration, enligt kanalen.

Sharpton menar att Trump och justitiedepartementet avsiktligt försöker tajma detta med femårsdagen av George Floyds död.

– Det är att strö salt i såren på dem som dödades och dem som kämpade, säger Al Sharpton till kanalen.

Mordet på George Floyd föranledde en stor debatt om rasism och polisvåld, men Sharpton litar inte på Trumpadministrationen när det gäller dessa frågor.

– Jag tror att Donald Trump och hans administration aktivt försöker vända och upphäva förändringar och framsteg som gjorts inom polisarbetet baserat på den rörelse vi skapade efter George Floyds död, världen över, säger han.

Chock i hela världen

George Floyds död, som fångades på video och snabbt spreds i sociala medier, chockade människor i USA och i hela världen.

Floyds vädjan till polisen, ”I can’t breathe”, blev ett uttryck som användes i protester organiserade av bland annat Black Lives Matter.

Al Sharpton berättar hur han själv kände när han såg bilderna.

– Ju mer jag tittade, desto argare kände jag mig, säger han.

– Vad är det för typ av människa som hör någon vädja för sitt liv och ignorerar det?, frågar sig den kände människorättsaktivisten.

Foto: White House official photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder

Text: Redaktionen

Kristersson på hemlig middag – regeringen vill inte svara

2025 07 27

Statsminister Ulf Kristersson (M) har varit på en hemlig middag.

Ulf Kristersson har ofta representationsmiddagar på Sagerska palatset i Stockholm, som är statsministerns tjänstebostad.

Men en middag som statsminister har haft nyligen är väldigt hemlig.

Regeringskansliet maskar gästlistan i offentliga dokument.

Hemliga gäster

Den 30 juni 2025 hade statsministern en representationsmiddag på Sagerska palatset, rapporterar GP.

Bland middagsgästerna fanns dåvarande utrikesministern Tobias Billström och några tjänstemän från UD – men resten av gästerna är hemliga.

En gästlista med 25 namn har maskats i offentliga dokument. Istället står det bara: ”Namnet förvaras på SB-FCK”, enligt tidningen.

Regeringskansliet vill inte ge några uppgifter om vilka gäster som har medverkat vid middagen.

Skälet är att uppgifterna rör Sveriges förbindelser med ”annan stat”.

– Det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgifterna röjs, uppger Regeringskansliet för tidningen.

Många middagar

På den hemliga middagen serverades bland annat en sommarbuffé, och gästerna drack tillsammans sju flaskor vitt vin, fyra flaskor rött vin och åtta starköl. Det fanns även alkoholfria alternativ.

Men vilka som stod på gästlistan, vill Regeringskansliet alltså inte uppge.

Statsministern har ofta representationsmiddagar för utländska gäster, och dessa är av säkerhetsskäl omgärdade av hemlighetsmakeri.

En annan som har ätit middag med statsministern är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som bjöds på både lunch och middag ute på Harpsund vid sitt besök i Sverige 2023, rapporterade SvD.

Zelenskyj bjöds på grönsaker från Harpsund

Zelenskyj och hans hustru Olena Zelenska bjöds då på klassisk svensk mat men med en liten tvist. Maten hade framför allt koppling till Södermanland, där Harpsund ligger.

Till lunch bjöds sotad gravlax med potatis, rödbetor och hovmästarsås, enligt tidningen.

Till middag fick den ukrainska presidenten bland annat en huvudrätt bestående av filet mignon med potatiskaka och färska grönsaker direkt från Harpsunds trädgård.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Norges sanslösa rekordsiffra – 20 000 miljarder

2025 07 27

Norge ligger nära en häpnadsväckande rekordsiffra.

Att Norge är ett rikt oljeland är ingen nyhet.

Men nu snuddar den norska oljefonden en riktig drömgräns.

Värdet på oljefonden är på väg att passera den hisnande siffran 20 000 miljarder norska kronor.

Väldigt högt värde

Redan i december 2024 passerades drömgränsen på 20 000 miljarder för allra första gången.

Sedan dess har det sjunkit – men nu är oljefonden återigen på väg att nå den viktiga milstolpen.

På fredagen hade norrmännen otroliga 19 985 miljarder insatta i fonden, och närmar sig alltså drömgränsen ännu en gång, rapporterar DI.

Det är flera gånger mer än Sveriges hela BNP, uppger tidningen.

Tillfällig nedgång

Oljefondens värde låg alltså över 20 000 miljarder i början av 2025.

Därefter sjönk det, bland annat till följd av reaktioner på Donald Trumps tullpolitik.

– Abrupta förändringar i strategin och dåligt överväga beslut måste undvikas, sade finansminister Jens Stoltenberg, enligt tidningen.

Men nu är oljefondens värde alltså återigen på väg upp.

Investerar oljepengar

Den norska oljefonden äger aktier i 8 800 företag i 71 länder runt om i hela världen, har AFP tidigare rapporterat.

Det motsvarar 1,5 procent av världens totala börsvärde, enligt nyhetsbyrån.

Fonden har också en stor obligationsportfölj samt fastighetsinvesteringar och andelar i onoterade projekt för förnybar energi.

Oljefonden investerar den norska statens olje- och gasintäkter.

Fonden är tänkt att säkra den framtida finansieringen av den norska välfärdsstaten.

Oljefonden beräknas vara värd cirka 3,4 miljoner per norrman, och värdet har alltså ökat kraftigt de senaste åren.

En viktig framgångsfaktor för fonden uppges ha varit stora investeringar i techbolag.

Nio av tio av fondens största innehav ligger i amerikanska techbolag, exempelvis Apple, rapporterar tidningen.

Foto: A. Brandseth, Wikimedia

Text: Redaktionen