JUST NU: Ilska mot språkbruket – politikerna vill ha snällare samtal

2022 06 01

Politiska motståndare är överens om en sak – språket måste bli bättre i debatterna.

Partierna må vara oense om flera sakfrågor, men i en fråga råder det stor enighet.

Sverigedemokraternas Mattias Karlsson, Miljöpartiets Per Bolund och Liberalernas Johan Pehrson kan alla tre enas på en punkt. Språket i svensk offentlig debatt måste bli snällare, konstaterar partiföreträdarna med bestämdhet i SVT:s Politikbyrån.

Kraftig självkritik

I programmet ger partierna sig själva kraftig självkritik och menar att de i högsta grad bidrar till att sänka nivån på det politiska samtalet. Inte minst genom sociala medier.

– Det har blivit tuffare. Men vi måste tåla en del för vi är privilegierade. Vi sitter vid maktens bord, och det finns många människor som känner sig osedda. En del av dem kanske inte mår så bra och då kan man bli aggressiv. Vi måste vara förlåtande mot detta, säger Johan Pehrson till kanalen.

Jagar rubriker

SD:s Mattias Karlsson menar att politiker gärna jagar rubriker med “tillspetsade och konfliktbetonade” uttalanden.

– Det där är svårt att komma ifrån, och något vi får leva med. Men jag tror att vi måste komplettera det med exempelvis sådana här program som visar att politiker inte hatar varandra, att vi är människor och att man kan skilja på sak och person. Det är viktigt att vi hela tiden signalerar att man skiljer på sak och person.

“Måste se oss i spegeln”

Enligt Per Bolund är det dags för Sveriges partiföreträdare att rannsaka sig själva för att få till en förändring.

– Jag tror att vi alla måste kunna se oss i spegeln och uttrycka oss bättre. Jag vet att det finns representanter från oss också som kan uttrycka sig för skarpt skulle jag säga, säger han till SVT.

Språket fick konsekvenser

Politikerna kommer dock inte undan med vad som helst. Det fick justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) erfara när han i början av månaden svor under en debatt i riksdagen.

– Du jobbade ju för f-n för Reinfeldt, sade han och riktade sig mot moderaten Johan Forssell.

Skapade irritation

Det uppskattades inte av Moderaterna, som efter att ha gått vidare till talmannen men ärendet slutade med att Johansson tilldelades en erinran av sagda talman. 

Språkbruket i hela debatten skapade irritation i båda läger och ministern slog efter åtgärden ifrån sig.

– Det märks att vi har en moderat talman när han kritiserar mig men låter sin partikamrats överklassfasoner passera opåtalat. Forssell vägrade gå och sätta sig när hans talartid var slut, säger han till Sveriges Radio.

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen


Experter slår larm om Elon Musk – “Har aldrig tidigare hänt i världen”

2025 02 07

Elon Musk, vd för Tesla, har tagit ett våldsamt grepp om makten i USA de senaste veckorna.

Den anklagelsen kommer nu från flera politiska experter.

Multimiljardären lade nästan 270 miljoner dollar på att stötta USA:s president Donald Trump under valkampanjen i höstas och har ibland kallats för “skuggpresidenten”.

Hans maktposition saknar motstycke i amerikansk historia, menar kritikerna.

– Det är en kombination av ekonomisk makt, mediamakt och politisk makt som jag inte tror att vi någonsin har sett förut i någon demokrati i världen, säger statsvetaren Steven Levitsky från Harvard University till AP.

215 miljoner följare

Hösten 2022 tog Elon Musk över sociala medieplattformen Twitter, som numera går under namnet X.

Han har därefter, enligt kritiker, gjort plattformen till en megafon för republikanerna. De senaste dagarna har Musk använt X för lyfta fram flera nya uppmärksammade beslut för sina 215 miljoner följare, exempelvis valet att stänga ned biståndsmyndigheten USAid.

I måndags uppmanade han anställda på myndigheten att stanna hemma. Samtidigt vittnade flera personer om att de blivit utslängda från myndighetens datasystem.

Elon Musk påstod nyligen också att han “raderat” ett direktorat som arbetar med skattedeklarationer, vilket orsakade stort kaos och förvirring bland amerikaner.

LÄS MER: Elon Musk sprider lögn om skjutningen i Örebro

Varnar för intressekonflikter

Elon Musk klassas som en “särskilt statlig anställd” i USA. Han omfattas inte av samma etiska och ekonomiska begränsningar som andra statligt anställda.

Ett problem, enligt fler experter, som flaggar för intressekonflikter. Exempelvis har Musks företag miljardavtal med flera amerikanska myndigheter.

Donald Trump håller inte med om risken.

– Där vi tror att det finns en konflikt eller ett problem kommer vi inte låta honom gå i närheten av, sade presidenten tidigare i veckan enligt AP.

"Var går gränsen?"

Men Steven Levitsky hävdar att det är “otänkbart” att världens rikaste man på egen hand kan styra en av planetens mest inflytesrika kommunikationskanaler samtidigt som han arbetar på uppdrag av Vita huset.

Han får medhåll av Steven Livingston, grundare av Instiute for Data, Democracy & Politics vid George Washington University. 

– Det är att böja sig för en miljardärs vilja och infall och inte mot kongressen. Var slutar X och Elon Musk och var börjar regeringen? Jag är inte säker på var den gränsen går längre, säger han till nyhetsbyrån.

Foto: TED Conference, Flickr

Text: Redaktionen


SVERIGE: Bransch skriker efter personal – behöver anställa 65 000

2025 02 09

Arbetsförmedlingen meddelar att en bransch är i stort behov av personal.

Det är alltjämt tuffa förutsättningar på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har nu gått ut med ett meddelande om en bransch som skriker efter personal - nämligen äldreomsorgen.

Så många som 65 000 personer kommer behöva anställas under de kommande åren.

Stort behov

Drygt 65 000 personer behöver anställas inom äldreomsorgen fram till 2033, visar en ny rapport från Sveriges kommuner och regioner, SKR.

– Det är en stor och framtidssäker bransch att jobba inom, säger Sabina Joyau, sektionschef för äldrefrågor på SKR. 

Antalet äldre ökar

Arbetsförmedlingen understryker att eftersom befolkningen lever allt längre innebär det också att antalet äldre ökar samtidigt som allt pekar på att yngre i arbetsför ålder blir färre. 

Det är en utveckling som ställer till det för äldreomsorgen när det handlar om att få tag på arbetskraft redan nu och på längre sikt.

– Att hitta rätt kompetens till äldreomsorgen är en stor utmaning, fortsätter Joyau.

– Under den kommande tioårsperioden behöver antalet anställda inom äldreomsorgen öka med 32 procent – 65 600 personer – fram till 2033.

Olika roller

Joyau förklarar vidare att det kommer att behövas förstärkning i flera olika roller i äldreomsorgen.

– Bland annat undersköterskor och vårdbiträden men även sjuksköterskor, säger hon.

– Dessutom pågår en stor omställning mot nya arbetssätt, ny teknik och digitalisering, som kommer göra att nya kompetenser efterfrågas. Det är en framtidsbransch.

Fortsatt hög arbetslöshet

Det är fortsatt trögt på arbetsmarknaden och i december månad var knappt 377 000 människor inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

34 759 personer anmälde sig som arbetssökande och 19 369 personer fick ett arbete.

Riksbanken har signalerat att ekonomin kan få vänta lite på ytterligare räntesänkningar - ett tungt besked för näringslivet i en situation där konjunkturen är svag och arbetslösheten förhållandevis hög.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen