JUST NU: Ilska mot språkbruket – politikerna vill ha snällare samtal

2022 06 01

Politiska motståndare är överens om en sak – språket måste bli bättre i debatterna.

Partierna må vara oense om flera sakfrågor, men i en fråga råder det stor enighet.

Sverigedemokraternas Mattias Karlsson, Miljöpartiets Per Bolund och Liberalernas Johan Pehrson kan alla tre enas på en punkt. Språket i svensk offentlig debatt måste bli snällare, konstaterar partiföreträdarna med bestämdhet i SVT:s Politikbyrån.

Kraftig självkritik

I programmet ger partierna sig själva kraftig självkritik och menar att de i högsta grad bidrar till att sänka nivån på det politiska samtalet. Inte minst genom sociala medier.

– Det har blivit tuffare. Men vi måste tåla en del för vi är privilegierade. Vi sitter vid maktens bord, och det finns många människor som känner sig osedda. En del av dem kanske inte mår så bra och då kan man bli aggressiv. Vi måste vara förlåtande mot detta, säger Johan Pehrson till kanalen.

Jagar rubriker

SD:s Mattias Karlsson menar att politiker gärna jagar rubriker med “tillspetsade och konfliktbetonade” uttalanden.

– Det där är svårt att komma ifrån, och något vi får leva med. Men jag tror att vi måste komplettera det med exempelvis sådana här program som visar att politiker inte hatar varandra, att vi är människor och att man kan skilja på sak och person. Det är viktigt att vi hela tiden signalerar att man skiljer på sak och person.

“Måste se oss i spegeln”

Enligt Per Bolund är det dags för Sveriges partiföreträdare att rannsaka sig själva för att få till en förändring.

– Jag tror att vi alla måste kunna se oss i spegeln och uttrycka oss bättre. Jag vet att det finns representanter från oss också som kan uttrycka sig för skarpt skulle jag säga, säger han till SVT.

Språket fick konsekvenser

Politikerna kommer dock inte undan med vad som helst. Det fick justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) erfara när han i början av månaden svor under en debatt i riksdagen.

– Du jobbade ju för f-n för Reinfeldt, sade han och riktade sig mot moderaten Johan Forssell.

Skapade irritation

Det uppskattades inte av Moderaterna, som efter att ha gått vidare till talmannen men ärendet slutade med att Johansson tilldelades en erinran av sagda talman. 

Språkbruket i hela debatten skapade irritation i båda läger och ministern slog efter åtgärden ifrån sig.

– Det märks att vi har en moderat talman när han kritiserar mig men låter sin partikamrats överklassfasoner passera opåtalat. Forssell vägrade gå och sätta sig när hans talartid var slut, säger han till Sveriges Radio.

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen