JUST NU: Ilska mot språkbruket – politikerna vill ha snällare samtal

2022 06 01

Politiska motståndare är överens om en sak – språket måste bli bättre i debatterna.

Partierna må vara oense om flera sakfrågor, men i en fråga råder det stor enighet.

Sverigedemokraternas Mattias Karlsson, Miljöpartiets Per Bolund och Liberalernas Johan Pehrson kan alla tre enas på en punkt. Språket i svensk offentlig debatt måste bli snällare, konstaterar partiföreträdarna med bestämdhet i SVT:s Politikbyrån.

Kraftig självkritik

I programmet ger partierna sig själva kraftig självkritik och menar att de i högsta grad bidrar till att sänka nivån på det politiska samtalet. Inte minst genom sociala medier.

– Det har blivit tuffare. Men vi måste tåla en del för vi är privilegierade. Vi sitter vid maktens bord, och det finns många människor som känner sig osedda. En del av dem kanske inte mår så bra och då kan man bli aggressiv. Vi måste vara förlåtande mot detta, säger Johan Pehrson till kanalen.

Jagar rubriker

SD:s Mattias Karlsson menar att politiker gärna jagar rubriker med “tillspetsade och konfliktbetonade” uttalanden.

– Det där är svårt att komma ifrån, och något vi får leva med. Men jag tror att vi måste komplettera det med exempelvis sådana här program som visar att politiker inte hatar varandra, att vi är människor och att man kan skilja på sak och person. Det är viktigt att vi hela tiden signalerar att man skiljer på sak och person.

“Måste se oss i spegeln”

Enligt Per Bolund är det dags för Sveriges partiföreträdare att rannsaka sig själva för att få till en förändring.

– Jag tror att vi alla måste kunna se oss i spegeln och uttrycka oss bättre. Jag vet att det finns representanter från oss också som kan uttrycka sig för skarpt skulle jag säga, säger han till SVT.

Språket fick konsekvenser

Politikerna kommer dock inte undan med vad som helst. Det fick justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) erfara när han i början av månaden svor under en debatt i riksdagen.

– Du jobbade ju för f-n för Reinfeldt, sade han och riktade sig mot moderaten Johan Forssell.

Skapade irritation

Det uppskattades inte av Moderaterna, som efter att ha gått vidare till talmannen men ärendet slutade med att Johansson tilldelades en erinran av sagda talman. 

Språkbruket i hela debatten skapade irritation i båda läger och ministern slog efter åtgärden ifrån sig.

– Det märks att vi har en moderat talman när han kritiserar mig men låter sin partikamrats överklassfasoner passera opåtalat. Forssell vägrade gå och sätta sig när hans talartid var slut, säger han till Sveriges Radio.

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen