JUST NU: Ilska mot språkbruket – politikerna vill ha snällare samtal

2022 06 01

Partierna må vara oense om flera sakfrågor, men i en fråga råder det stor enighet.

Sverigedemokraternas Mattias Karlsson, Miljöpartiets Per Bolund och Liberalernas Johan Pehrson kan alla tre enas på en punkt. Språket i svensk offentlig debatt måste bli snällare, konstaterar partiföreträdarna med bestämdhet i SVT:s Politikbyrån.

Kraftig självkritik

I programmet ger partierna sig själva kraftig självkritik och menar att de i högsta grad bidrar till att sänka nivån på det politiska samtalet. Inte minst genom sociala medier.

– Det har blivit tuffare. Men vi måste tåla en del för vi är privilegierade. Vi sitter vid maktens bord, och det finns många människor som känner sig osedda. En del av dem kanske inte mår så bra och då kan man bli aggressiv. Vi måste vara förlåtande mot detta, säger Johan Pehrson till kanalen.

Jagar rubriker

SD:s Mattias Karlsson menar att politiker gärna jagar rubriker med “tillspetsade och konfliktbetonade” uttalanden.

– Det där är svårt att komma ifrån, och något vi får leva med. Men jag tror att vi måste komplettera det med exempelvis sådana här program som visar att politiker inte hatar varandra, att vi är människor och att man kan skilja på sak och person. Det är viktigt att vi hela tiden signalerar att man skiljer på sak och person.

“Måste se oss i spegeln”

Enligt Per Bolund är det dags för Sveriges partiföreträdare att rannsaka sig själva för att få till en förändring.

– Jag tror att vi alla måste kunna se oss i spegeln och uttrycka oss bättre. Jag vet att det finns representanter från oss också som kan uttrycka sig för skarpt skulle jag säga, säger han till SVT.

Språket fick konsekvenser

Politikerna kommer dock inte undan med vad som helst. Det fick justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) erfara när han i början av månaden svor under en debatt i riksdagen.

– Du jobbade ju för f-n för Reinfeldt, sade han och riktade sig mot moderaten Johan Forssell.

Skapade irritation

Det uppskattades inte av Moderaterna, som efter att ha gått vidare till talmannen men ärendet slutade med att Johansson tilldelades en erinran av sagda talman. 

Språkbruket i hela debatten skapade irritation i båda läger och ministern slog efter åtgärden ifrån sig.

– Det märks att vi har en moderat talman när han kritiserar mig men låter sin partikamrats överklassfasoner passera opåtalat. Forssell vägrade gå och sätta sig när hans talartid var slut, säger han till Sveriges Radio.

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen