JUST NU: Ilska mot språkbruket – politikerna vill ha snällare samtal

2022 06 01

Partierna må vara oense om flera sakfrågor, men i en fråga råder det stor enighet.

Sverigedemokraternas Mattias Karlsson, Miljöpartiets Per Bolund och Liberalernas Johan Pehrson kan alla tre enas på en punkt. Språket i svensk offentlig debatt måste bli snällare, konstaterar partiföreträdarna med bestämdhet i SVT:s Politikbyrån.

Kraftig självkritik

I programmet ger partierna sig själva kraftig självkritik och menar att de i högsta grad bidrar till att sänka nivån på det politiska samtalet. Inte minst genom sociala medier.

– Det har blivit tuffare. Men vi måste tåla en del för vi är privilegierade. Vi sitter vid maktens bord, och det finns många människor som känner sig osedda. En del av dem kanske inte mår så bra och då kan man bli aggressiv. Vi måste vara förlåtande mot detta, säger Johan Pehrson till kanalen.

Jagar rubriker

SD:s Mattias Karlsson menar att politiker gärna jagar rubriker med “tillspetsade och konfliktbetonade” uttalanden.

– Det där är svårt att komma ifrån, och något vi får leva med. Men jag tror att vi måste komplettera det med exempelvis sådana här program som visar att politiker inte hatar varandra, att vi är människor och att man kan skilja på sak och person. Det är viktigt att vi hela tiden signalerar att man skiljer på sak och person.

“Måste se oss i spegeln”

Enligt Per Bolund är det dags för Sveriges partiföreträdare att rannsaka sig själva för att få till en förändring.

– Jag tror att vi alla måste kunna se oss i spegeln och uttrycka oss bättre. Jag vet att det finns representanter från oss också som kan uttrycka sig för skarpt skulle jag säga, säger han till SVT.

Språket fick konsekvenser

Politikerna kommer dock inte undan med vad som helst. Det fick justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) erfara när han i början av månaden svor under en debatt i riksdagen.

– Du jobbade ju för f-n för Reinfeldt, sade han och riktade sig mot moderaten Johan Forssell.

Skapade irritation

Det uppskattades inte av Moderaterna, som efter att ha gått vidare till talmannen men ärendet slutade med att Johansson tilldelades en erinran av sagda talman. 

Språkbruket i hela debatten skapade irritation i båda läger och ministern slog efter åtgärden ifrån sig.

– Det märks att vi har en moderat talman när han kritiserar mig men låter sin partikamrats överklassfasoner passera opåtalat. Forssell vägrade gå och sätta sig när hans talartid var slut, säger han till Sveriges Radio.

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen