JUST NU: Ilska mot språkbruket – politikerna vill ha snällare samtal

2022 06 01

Politiska motståndare är överens om en sak – språket måste bli bättre i debatterna.

Partierna må vara oense om flera sakfrågor, men i en fråga råder det stor enighet.

Sverigedemokraternas Mattias Karlsson, Miljöpartiets Per Bolund och Liberalernas Johan Pehrson kan alla tre enas på en punkt. Språket i svensk offentlig debatt måste bli snällare, konstaterar partiföreträdarna med bestämdhet i SVT:s Politikbyrån.

Kraftig självkritik

I programmet ger partierna sig själva kraftig självkritik och menar att de i högsta grad bidrar till att sänka nivån på det politiska samtalet. Inte minst genom sociala medier.

– Det har blivit tuffare. Men vi måste tåla en del för vi är privilegierade. Vi sitter vid maktens bord, och det finns många människor som känner sig osedda. En del av dem kanske inte mår så bra och då kan man bli aggressiv. Vi måste vara förlåtande mot detta, säger Johan Pehrson till kanalen.

Jagar rubriker

SD:s Mattias Karlsson menar att politiker gärna jagar rubriker med “tillspetsade och konfliktbetonade” uttalanden.

– Det där är svårt att komma ifrån, och något vi får leva med. Men jag tror att vi måste komplettera det med exempelvis sådana här program som visar att politiker inte hatar varandra, att vi är människor och att man kan skilja på sak och person. Det är viktigt att vi hela tiden signalerar att man skiljer på sak och person.

“Måste se oss i spegeln”

Enligt Per Bolund är det dags för Sveriges partiföreträdare att rannsaka sig själva för att få till en förändring.

– Jag tror att vi alla måste kunna se oss i spegeln och uttrycka oss bättre. Jag vet att det finns representanter från oss också som kan uttrycka sig för skarpt skulle jag säga, säger han till SVT.

Språket fick konsekvenser

Politikerna kommer dock inte undan med vad som helst. Det fick justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) erfara när han i början av månaden svor under en debatt i riksdagen.

– Du jobbade ju för f-n för Reinfeldt, sade han och riktade sig mot moderaten Johan Forssell.

Skapade irritation

Det uppskattades inte av Moderaterna, som efter att ha gått vidare till talmannen men ärendet slutade med att Johansson tilldelades en erinran av sagda talman. 

Språkbruket i hela debatten skapade irritation i båda läger och ministern slog efter åtgärden ifrån sig.

– Det märks att vi har en moderat talman när han kritiserar mig men låter sin partikamrats överklassfasoner passera opåtalat. Forssell vägrade gå och sätta sig när hans talartid var slut, säger han till Sveriges Radio.

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen


22 september 2025

JUST NU: Ryska plan i Natos luftrum

2025 10 23

Ryska militära flygplan har kränkt Litauens luftrum.

Beskedet kommer på torsdagskvällen.

Ryska stridsflygplan har återigen kränkt Natos luftrum.

Den här gången är det Litauens luftrum som de ryska planen har rört sig i otillåtet, meddelar landets president Gitanas Nausėda.

Presidenten bekräftar

Sedan de senaste kränkningarna av bland annat polskt och estniskt luftrum har det debatterats ordentligt huruvida Natoländerna ska skjuta ner kränkande flygplan.

Något enhetligt beslut har dock inte kommit – bara rekommendationer.

De ryska stridsflygplanen sköts inte ner över Litauen, men president Gitanas Nauseda är förbannad.

Nauseda förbannad

Så här låter det från den litauiske presidenten ikväll:

– I kväll kränkte ryska militärplan litauiskt luftrum. Detta är en flagrant överträdelse av internationell rätt och Litauens territoriella integritet, skriver han på X.

– Det bekräftar återigen vikten av att stärka den europeiska luftförsvarsberedskapen. Litauens utrikesdepartement kommer att kalla upp representanter för den ryska ambassaden för att protestera mot det hänsynslösa och farliga beteendet.

Enligt Reuters gick spanska jaktflygplan upp för att möta de ryska planen.

Läs mer: Dubbelattack mot Ryssland

Har varnat

Aleksej Meshkov – den ryska ambassadören i Frankrike – har tidigare gått ut med en varning till Natoländerna.

Han menar att det blir krig om Nato-länder skjuter ner ryska plan enligt Kyiv Independent.

– Du vet, det finns många Nato-flygplan som kränker ryskt luftrum, avsiktligt eller inte, men det händer ganska ofta. De skjuts inte ner efteråt, har han sagt tidigare utan att ge några exempel.

Inga kommentarer

Det har ännu inte kommit något meddelande från Nato gällande kränkningen av Litauens luftrum.

Inte heller ryska representanter har kommenterat saken ännu.

Läs mer: Total förvirring – Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Putin mobiliserar tusentals – ”inte till Ukraina”

2025 10 23

Ryssland beordrar tusentals civila reservister till aktiv armétjänst.

Det är den ryska flottan som utfärdat order om att män som har tjänstgjort i militären, men som nu är civila, tvingas till mobilisering.

– De kommer att bli föremål för obligatorisk mobilisering i syfte att skydda strategiskt viktiga anläggningar, säger den ryske viceamiral Vladimir Tsimlyanskiy, rapporterar Kyiv Post.

Har fått ett löfte

Den ryska militären ger de tvångsinkallade männen ett löfte.

Ryssland lovar att de män som ska tvingas tillbaka till uniform inte ska skickas till Ukraina för att slåss.

– Tsimlyanskiy försäkrade vid en presskonferens i Moskva att de offentliga myndigheterna inte mobiliserar män som ska skickas till Ukraina för att delta i strider, utan snarare för att fungera som säkerhetstrupper som svar på ökade ukrainska drönarhot mot ryska civila områden, uppger tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Långt ifrån säkert uppdrag

Enligt den ryske viceamiralen kommer de obligatoriskt mobiliserade styrkorna inte tjänstgöra i några riskfyllda områden.

– Deras uppdrag ska vara i säkerhet i det bakre området, uppger han.

Men att bevaka ryska militärbaser och kritisk infrastruktur är inte nödvändigtvis ett säkert uppdrag.

Ukraina genomför attacker mot ryska militära mål dagligen.

Ibland upp till 2 000 kilometer från gränsen till Ukraina.

– Sedan slutet av juli har Ukrainas prioriterade mål varit rysk energiindustri, infrastruktur samt tillverkning av vapen och ammunition, uppger Kyiv Post.

Stora förluster i Ukraina

Kreml har den senaste tiden genomfört flera kampanjer för att värva fler soldater till kriget i Ukraina.

Men när man nu mobiliserar genom tvång hänvisar man inte till de ryska stridsförlusterna i Ukraina som anledning.

Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War hävdar däremot att Kremls mobiliseringsinitiativ görs för att hitta ersättare för soldater som dödats och sårats.

– Detta gör det möjligt för Kreml att anställa reservister i sitt krig i Ukraina, uppger organisationen, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen