01 juni 26

Ilska i SD – gäller bensinbilar

2023 02 27

Som väntat beslöt EU-parlamentet förra veckan att förbjuda bensin- och dieselbilar från år 2035.

Beslutet har varit på gång under en längre tid men har nyligen formellt klubbats igenom i EU:s parlament. Enbart rådets godkännande krävs nu för att det ska bli hundra procent klart.

Det får dock Sverigedemokraterna att gå i taket, som vill stoppa förbudet.

– Man lamslår det befintliga för att få det som inte ännu fungerar att verka oundvikligt och attraktivt, framhåller SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen tillsammans med EU-parlamentarikern Johan Nissinen (SD) i en debattartikel i Aftonbladet.

"Voodooideologi"

Enligt partitopparna jämför man beslutet med kärnkraftsavvecklingen, som man kallar för “voodooideologi”.

Man menar att den bensin och diesel som inte förbrukas inom EU kommer att ske på andra ställen till ett lägre pris, vilket enligt SD-skribenterna blir plus minus noll för klimatet.

– Om nu elbilar är så mycket bättre, effektivare, renare och inom en snar framtid också billigare, varför är det då nödvändigt att förbjuda bensin- och dieselmotorn överhuvudtaget? frågar sig Sverigedemokraterna.

"EU ligger efter branschen"

Redan i höstas hade EU-kommissionen lagt planeringen för beslutet om att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar från och med 2035.

Tolv år framåt i tiden alltså – men enligt branschen ligger EU efter.

– Frågan är om det alls kommer att säljas bilar som går på flytande bränsle 2035 med tanke på hur snabbt personbilstillverkarna ställer om. Det räcker med att se på vilka modeller de kommer ut med. I stort sett alla annonser handlar bara om elektrifierade bilar, sade drivmedelbolaget OKQ8:s kommunikationschef Karin Hellgren till Svenska Dagblad i oktober förra året.

Oklart vad bilar ska tankas med

Bensin- och dieselbilar som tillverkats före 2035 kommer dock få fortsätta rulla på vägarna.

Frågan är bara om det fortfarande kommer att gå att tanka på samma sätt som idag.

– 2035 tror jag att den största delen, och kanske allt, kommer att vara förnybart, säger Karin Hellgren.

Ett scenario kan vara att bensin och diesel ersätts av biobränslen.

Men det vore inte särskilt enkelt, enligt Mikael Wickelgren, fordonforskare på Högskolan i Skövde.

– Tekniken att framställa bränslet finns men det är ganska dyrt. Och intresset att utveckla och producera biobränslen kommer inte att bli större av att andelen bilar som kör på det kommer att bli mindre och mindre, säger han till SvD.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen