Ilska i SD – gäller bensinbilar

2023 02 27

Som väntat beslöt EU-parlamentet förra veckan att förbjuda bensin- och dieselbilar från år 2035.

Beslutet har varit på gång under en längre tid men har nyligen formellt klubbats igenom i EU:s parlament. Enbart rådets godkännande krävs nu för att det ska bli hundra procent klart.

Det får dock Sverigedemokraterna att gå i taket, som vill stoppa förbudet.

– Man lamslår det befintliga för att få det som inte ännu fungerar att verka oundvikligt och attraktivt, framhåller SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen tillsammans med EU-parlamentarikern Johan Nissinen (SD) i en debattartikel i Aftonbladet.

"Voodooideologi"

Enligt partitopparna jämför man beslutet med kärnkraftsavvecklingen, som man kallar för “voodooideologi”.

Man menar att den bensin och diesel som inte förbrukas inom EU kommer att ske på andra ställen till ett lägre pris, vilket enligt SD-skribenterna blir plus minus noll för klimatet.

– Om nu elbilar är så mycket bättre, effektivare, renare och inom en snar framtid också billigare, varför är det då nödvändigt att förbjuda bensin- och dieselmotorn överhuvudtaget? frågar sig Sverigedemokraterna.

"EU ligger efter branschen"

Redan i höstas hade EU-kommissionen lagt planeringen för beslutet om att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar från och med 2035.

Tolv år framåt i tiden alltså – men enligt branschen ligger EU efter.

– Frågan är om det alls kommer att säljas bilar som går på flytande bränsle 2035 med tanke på hur snabbt personbilstillverkarna ställer om. Det räcker med att se på vilka modeller de kommer ut med. I stort sett alla annonser handlar bara om elektrifierade bilar, sade drivmedelbolaget OKQ8:s kommunikationschef Karin Hellgren till Svenska Dagblad i oktober förra året.

Oklart vad bilar ska tankas med

Bensin- och dieselbilar som tillverkats före 2035 kommer dock få fortsätta rulla på vägarna.

Frågan är bara om det fortfarande kommer att gå att tanka på samma sätt som idag.

– 2035 tror jag att den största delen, och kanske allt, kommer att vara förnybart, säger Karin Hellgren.

Ett scenario kan vara att bensin och diesel ersätts av biobränslen.

Men det vore inte särskilt enkelt, enligt Mikael Wickelgren, fordonforskare på Högskolan i Skövde.

– Tekniken att framställa bränslet finns men det är ganska dyrt. Och intresset att utveckla och producera biobränslen kommer inte att bli större av att andelen bilar som kör på det kommer att bli mindre och mindre, säger han till SvD.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen