01 april 26

Partiledare ifrågasätts internt – “har aldrig hänt”

2023 10 13

En av Sveriges främsta partiledare pressas nu hårt inifrån sitt eget parti.

Det rör sig om självaste statsministern och företrädaren för Sveriges tredje största parti: Ulf Kristersson (M).

I synnerhet är det höstens budgetbesked om att fler nu ska betala statliga inkomstskatt, vilket kritiserats öppet av toppnamn som Irene Svenonius (M) i region Stockholm och Louise Meijer (M) i justitieutskottet.

Att M-politiken attackeras inför öppen ridå och så hårt har skapat en intern press på Ulf Kristersson att agera mot kritikerna, rapporterar Expressen.

"Auktoritetsproblem"

Enligt tidningen talas det om “auktoritetsproblem” hos statsministern.

– Det är så illojalt och det får inga konsekvenser. Tänk om någon hade gjort så mot Fredrik Reinfeldt eller Anders Borg, säger en person till Expressen som beskrivs som en central källa i partiet.

Även Kristofer Tamsons (M), regionråd i Stockholm har riktat öppen kritik mot det egna partiet i samband med det nya biltrafiksförbudet i huvudstaden – ett förslag  som hyllats av Ulf Kristersson.

Han kallar det för en “ideologisk kullerbytta” i Dagens industri.

Situationen är “helt unik”, enligt Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockhoms universitet.

– Det har aldrig tidigare hänt. Jag kan inte erinra mig ett enda exempel där en moderat statsminister varit utsatt för en sådan situation, säger han till Expressen.

Omsprungna av SD

Sedan riksdagsvalet för ett drygt år sedan har Moderaterna generellt haft det kämpigt i opinionen.

I veckan konstaterade även en ny mätning från Aftonbladet/Demoskop att Kristerssons parti inte längre är Sveriges näst största.

Med liten marginal ligger M fortsatt bakom Sverigedemokraterna med 19,5 procent för Moderaterna och 19,6 procent för SD.

Lika stora eller mindre i relation till Sverigedemokraterna är något som borde oroa Moderaterna. Jimmie Åkesson håller ett allt högre tonläge när han pratar om vad som kan komma att hända efter valet 2026, framhåller Aftonbladets politiska kommentator My Rohwedder i en kommentar.

"Bästa positionen"

En färsk mätning av DN/Ipos idag indikerar liknande signaler.

Undersökningen visar att 57 procent av väljarna anser att Jimmie Åkesson och SD gjort ett “mycket eller ganska stort avtryck”, trots att partiet enbart är samarbetsparti till regeringen.

Motsvarande siffra för Moderaterna är 49 procent.

Sverigedemokraterna har den bästa position ett parti kan ha om man vill både bilda opinion och ha inflytande över sakpolitiken, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen