Partiledare ifrågasätts internt – “har aldrig hänt”

2023 10 13

En av Sveriges främsta partiledare pressas nu hårt inifrån sitt eget parti.

Det rör sig om självaste statsministern och företrädaren för Sveriges tredje största parti: Ulf Kristersson (M).

I synnerhet är det höstens budgetbesked om att fler nu ska betala statliga inkomstskatt, vilket kritiserats öppet av toppnamn som Irene Svenonius (M) i region Stockholm och Louise Meijer (M) i justitieutskottet.

Att M-politiken attackeras inför öppen ridå och så hårt har skapat en intern press på Ulf Kristersson att agera mot kritikerna, rapporterar Expressen.

"Auktoritetsproblem"

Enligt tidningen talas det om “auktoritetsproblem” hos statsministern.

– Det är så illojalt och det får inga konsekvenser. Tänk om någon hade gjort så mot Fredrik Reinfeldt eller Anders Borg, säger en person till Expressen som beskrivs som en central källa i partiet.

Även Kristofer Tamsons (M), regionråd i Stockholm har riktat öppen kritik mot det egna partiet i samband med det nya biltrafiksförbudet i huvudstaden – ett förslag som hyllats av Ulf Kristersson.

Han kallar det för en “ideologisk kullerbytta” i Dagens industri.

Situationen är “helt unik”, enligt Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockhoms universitet.

– Det har aldrig tidigare hänt. Jag kan inte erinra mig ett enda exempel där en moderat statsminister varit utsatt för en sådan situation, säger han till Expressen.

Omsprungna av SD

Sedan riksdagsvalet för ett drygt år sedan har Moderaterna generellt haft det kämpigt i opinionen.

I veckan konstaterade även en ny mätning från Aftonbladet/Demoskop att Kristerssons parti inte längre är Sveriges näst största.

Med liten marginal ligger M fortsatt bakom Sverigedemokraterna med 19,5 procent för Moderaterna och 19,6 procent för SD.

– Lika stora eller mindre i relation till Sverigedemokraterna är något som borde oroa Moderaterna. Jimmie Åkesson håller ett allt högre tonläge när han pratar om vad som kan komma att hända efter valet 2026, framhåller Aftonbladets politiska kommentator My Rohwedder i en kommentar.

"Bästa positionen"

En färsk mätning av DN/Ipos idag indikerar liknande signaler.

Undersökningen visar att 57 procent av väljarna anser att Jimmie Åkesson och SD gjort ett “mycket eller ganska stort avtryck”, trots att partiet enbart är samarbetsparti till regeringen.

Motsvarande siffra för Moderaterna är 49 procent.

– Sverigedemokraterna har den bästa position ett parti kan ha om man vill både bilda opinion och ha inflytande över sakpolitiken, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025	4,6
2024	5,0
2023	4,1
2022	1,7
2021	1,4
2020	1,9
2019	1,9
2018	1,1
2017	0,8
2016	0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen

JUST NU: Storbritannien förbereder militär operation

2025 11 19

Natomedlemmen Storbritannien är redo att slå till mot det ryska spionfartyget Jantar.

Det ryska fartyget har försökt blända brittiska stridspiloter med lasrar. Enligt Storbritanniens försvarsministern John Healey användes lasrar mot piloter på havsövervakningsflygplanet Boeing P-8 Poseidon.

Nu förbereder Storbritannien en militär operation. Om Jantar återigen närmar sig brittiskt vatten kommer landet agera militärt.

– Vi har militära alternativ redo om Jantar ändrar kurs, säger John Healey enligt Reuters.

Försvarsministern understryker att situationen är mycket allvarlig.

– Det här är första gången som Jantar har vidtagit sådana åtgärder mot det brittiska flygvapnet. Vi tar det på största allvar.

”Ryska män i militäruniformer”

Händelsen inträffar kort efter att den danska flottveteranen Bjarne Caesar Skinnerup gått ut med en skarp varning.

Caesar Skinnerup, som har arbetat i den danska flottan under Kalla kriget, påstår att ryska män i militäruniformer finns ombord på fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

– Flera av mina kollegor har börjat se män på skuggfartygen som är uniformerade i den ryska flottans kamouflageuniform. Det kan verka skrämmande att det står uniformerade män och tittar på, säger han till Danwatch.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Vill undvika sanktioner

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

LÄS OCKSÅ: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Foto: Military Material

Text: Redaktionen