01 april 26

Partiledare ifrågasätts internt – “har aldrig hänt”

2023 10 13

En av Sveriges främsta partiledare pressas nu hårt inifrån sitt eget parti.

Det rör sig om självaste statsministern och företrädaren för Sveriges tredje största parti: Ulf Kristersson (M).

I synnerhet är det höstens budgetbesked om att fler nu ska betala statliga inkomstskatt, vilket kritiserats öppet av toppnamn som Irene Svenonius (M) i region Stockholm och Louise Meijer (M) i justitieutskottet.

Att M-politiken attackeras inför öppen ridå och så hårt har skapat en intern press på Ulf Kristersson att agera mot kritikerna, rapporterar Expressen.

"Auktoritetsproblem"

Enligt tidningen talas det om “auktoritetsproblem” hos statsministern.

– Det är så illojalt och det får inga konsekvenser. Tänk om någon hade gjort så mot Fredrik Reinfeldt eller Anders Borg, säger en person till Expressen som beskrivs som en central källa i partiet.

Även Kristofer Tamsons (M), regionråd i Stockholm har riktat öppen kritik mot det egna partiet i samband med det nya biltrafiksförbudet i huvudstaden – ett förslag  som hyllats av Ulf Kristersson.

Han kallar det för en “ideologisk kullerbytta” i Dagens industri.

Situationen är “helt unik”, enligt Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockhoms universitet.

– Det har aldrig tidigare hänt. Jag kan inte erinra mig ett enda exempel där en moderat statsminister varit utsatt för en sådan situation, säger han till Expressen.

Omsprungna av SD

Sedan riksdagsvalet för ett drygt år sedan har Moderaterna generellt haft det kämpigt i opinionen.

I veckan konstaterade även en ny mätning från Aftonbladet/Demoskop att Kristerssons parti inte längre är Sveriges näst största.

Med liten marginal ligger M fortsatt bakom Sverigedemokraterna med 19,5 procent för Moderaterna och 19,6 procent för SD.

– Lika stora eller mindre i relation till Sverigedemokraterna är något som borde oroa Moderaterna. Jimmie Åkesson håller ett allt högre tonläge när han pratar om vad som kan komma att hända efter valet 2026, framhåller Aftonbladets politiska kommentator My Rohwedder i en kommentar.

"Bästa positionen"

En färsk mätning av DN/Ipos idag indikerar liknande signaler.

Undersökningen visar att 57 procent av väljarna anser att Jimmie Åkesson och SD gjort ett “mycket eller ganska stort avtryck”, trots att partiet enbart är samarbetsparti till regeringen.

Motsvarande siffra för Moderaterna är 49 procent.

– Sverigedemokraterna har den bästa position ett parti kan ha om man vill både bilda opinion och ha inflytande över sakpolitiken, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen