ICA och Coop i blåsväder – ”Helt fruktansvärt”

2023 10 01

Matjättarna Ica och Coop köper bär från det hårt kritiserade företaget Polarica.

Förra året polisanmäldes företaget för människohandel.

Polarica anklagades för att ha utnyttjat ett tiotal thailändska bärplockare under säsongsjobb åren 2020-2022. Utredningen lades ner i Sverige, men Polaricas koncern i Finland utreds fortfarande.

Bärplockare misstänks ha blivit utsatta för människohandel under fjolåret, rapporterar DN.

Trots det fortsätter Sveriges två största livsmedelskedjor, Ica och Coop, att köpa bär från företaget.

– Vi anser inte att vi kan sluta köpa bär som en lösning på problemen, säger Marie Lennartsson på Ica Sverige, till DN.

Mattis Bergquist, hållbarhetschef på Coop Sverige, gör samma bedömning.

– Då förflyttar vi bara problemet till andra länder och försvårar möjligheten till dialog med myndigheter, säger han.

Nya uppgifter om missförhållanden

Nu kommer nya uppgifter om nya missförhållanden som kan kopplas till Polarica.

Den här gången handlar det om fruktansvärda arbetsvillkor för bärplockarna.

I en stor kartläggning uppger DN bland annat:

- Att bärplockare jobbat varje dag i drygt två månader med en timlön på uppemot 37 kronor,

- att många bor i smutsiga och fuktiga lokaler med svartmögel på väggarna

- och att var femte bärplockare inte gör någon förtjänst på grund av kostnader för resor och bostad.

”Helt fruktansvärt”

Både Ica och Coop reagerar på de nya uppgifterna.

– Det här kände jag absolut inte till. Det är helt fruktansvärt. Så får det inte gå till någonstans i världen, säger Coops Mattis Bergquist till DN.

Marie Lennartsson på Ica Sverige berättar att Ica kommer att kontakta Polarica och diskutera de nya uppgifterna som framkommit.

Razzia för några dagar sedan

För drygt en vecka sedan utförde Konkurrensverket razzior hos  ett antal bärföretag i mellersta och norra Sverige.

Myndigheten uppger att man har ”anledning att misstänka att företagen på ett otillåtet sätt kan ha koordinerat sina inköps- och försäljningspriser”.

– De indikationer som finns på att det kan ha förekommit otillåtet samarbete har gjort att Patent- och marknadsdomstolen gett Konkurrensverket tillstånd att göra platsundersökningar (oanmälda besök) för att säkra ytterligare bevis i ärendet, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Ett av bolagen som berörs är Polarica.

I ett pressmeddelande nekar företaget till att man brutit mot konkurrenslagen.

Foto: Ica Gruppen resp Coop Sverige

Text: Redaktionen

JUST NU: Storbank höjer räntan

2025 03 18

För fem dagar sedan höjde den statliga storbanken SBAB räntorna för flera av sina bolån.

SBAB meddelade att räntorna för bolån med bindningstid tre månader samt 2–10 år kommer att höjas.

– Både långa och korta marknadsräntor rör sig uppåt sedan en tid tillbaka drivet av den turbulens som vi nu upplever i vår omvärld. Detta medför att bankens upplåningskostnader på kapitalmarknaden ökar och vi behöver därför anpassa och justera upp våra bolåneräntor, framhöll Mikael Inglander, vd på SBAB.

Nästa storbank agerar

Nu ger ännu en storbank besked om räntehöjningar.

På tisdagsförmiddagen meddelar Handelsbanken att flera bolåneräntor höjs, rapporterar Di.

Handelsbankens ränta för bolån med bindningstid tre månader höjs med 0,10 procentenheter till 3,59 procent. Räntorna för bolån med bindningstid på fem och tio år höjs med 0,15 respektive 0,20 procentenheter. Övriga räntor lämnas oförändrade.

– Hos oss erbjuds den slutliga boräntan efter en individuell genomgång av kundens ekonomi. Det är grunden för vår ambition att ge varje kund ett långsiktigt konkurrenskraftigt erbjudande, säger Mikael Romert, länschef för Handelsbanken i Stockholm, enligt Di.

Därför stiger räntorna

Tidigare har även Länsförsäkringar och Danske Bank höjt vissa bolåneräntor. De motiverar höjningarna med att marknadsräntor med längre löptider har ökat, vilket orsakat ökade upplåningskostnader för bankerna.

Här är Handelsbankens nya räntor

Handelsbankens listräntor:

Bindningstid Listränta Snittränta
3 månader
4,29 %
3,22 %
1 år
3,69 %
3,17 %
2 år
3,49 %
3,10 %
3 år
3,59 %
3,23 %
5 år
3,74 %
3,29 %
8 år
3,84 %
3,48 %
10 år
3,94 %
3,68 %

Källa: Handelsbanken

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen