ICA går ut med stort prislöfte till kunderna

2025 02 21

ICA Gruppen har redovisat sitt resultat för det gångna året.

Och siffrorna är positiv läsning för matjätten som nådde sina finansiella mål.

Totalt uppvisade ICA en ökad försäljning under hela året och kan idag konstatera ett rörelseresultat på 6,1 miljarder kronor.

Resultatet får bolagets ledning att gå ut med ett löfte till kunderna: stora investeringar för att kunna erbjuda låga priser är att vänta.

– Både ICA Sverige, de fristående ICA-handlarna och Rimi Baltic bedrev under året ett omfattande arbete med att säkerställa konkurrenskraftiga priser och ett högt prisvärde, inte minst på vardagsvaror samt frukt och grönt, framhåller Nina Jönsson, vd för ICA Gruppen, i en kommentar.

Lovar sänkta priser

Det arbetet kommer inte att ta slut.

Tvärtom.

– Arbetet resulterade i prissänkningar på vardagsvaror, ökade inslag av kampanjer i både fysiska butiker och online, sortimentsanpassningar och en fortsatt utveckling av egna märkesvaror. Investeringarna i pris är långsiktiga och kommer att fortsätta med full kraft under 2025, fortsätter Nina Jönsson.

– När vi nu blickar framåt gör vi det utifrån en stark position och en tydlig målbild. Även om konjunkturläget ser ut att ljusna under det kommande året, tror vi att det ökade fokuset på pris är här för att stanna. Vi kommer därför fortsätta investera i sänkta priser.

Bröt löftet förra året

Redan i januari 2024 gick ICA ut och lovade lägre priser under året.

Matjätten hävdade att man investerat en dryg miljard för att sänka ordinariepriser och “bibehålla redan låga priser”.

Flera gånger samma år noterade dock oberoende Matpriskollen att löftet lös med sin frånvaro.

I juni, tre månader efter den utlovade sänkningen skulle inledas, hade Ica till och med höjt sina matpriser med 0,6 procent.

– Det skulle få en stor effekt för den allmänna matprisbilden i Sverige om denna sänkning också skulle nå konsumenterna. Vi fortsätter därför att följa utvecklingen, sade Matpiskollens vd och grundare Ulf Mazur vid tillfället.

Fakta: ICA Gruppens årsredovisning för 2024

Nettoomsättningen ökade med 6,5 procent till 157,2 Mdkr.
Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster och IFRS 16 leasingeffekter uppgick till 6,1 Mdkr (5,8), motsvarande en rörelsemarginal om 3,9 procent (4,0).
Nettoskulden minskade med över 6 Mdkr till 14,6 Mdkr, vilket huvudsakligen var en konsekvens av starka kassaflöden, fastighetsavyttringar samt den nyemission som genomfördes i slutet av året, riktad mot fristående ICA-handlare.

Källa: ICA Gruppen

Foto: ICA Gruppen/Jessica Gow

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 04 08

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt.

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

WHO har fått nog – kan slå till mot falukorv

2025 05 27

Världshälsoorganisationen, WHO, är redo att agera mot så kallad ultraprocesserad mat.

Exempel på sådan typ av livsmedel är chips, glass, godis, läsk, pommes frites och korv. Ofta innehåller maten mycket fett, socker och salt och har dessutom bearbetats “mycket” och industriellt, enligt Livsmedelsverket.

Även mat som innehåller ingredienser som “inte används i matlagning hemma” eller som är negativt för hälsan ingår i kategorin.

Bland annat räknas falukorv som ultraprocesserad mat, som enligt studier kan vara beroendeframkallande.

– Vi är vana vid begreppet sockerberoende, men det finns inga diagnoser på matberoende överhuvudtaget. Med det sagt är alla forskare överens om att det finns ett beroendeliknande beteende, sade Kristina Andersson, näringsfysiolog och utbildad vid Karolinska institutet, till TV4 hösten 2023.

Ska införa globala riktlinjer

Nu är WHO på allvar redo att ta upp kampen mot den utpekade matkategorin. Organisationen söker för närvarande experter för att utveckla en riktlinje om konsumtion av ultraprocesserade livsmedel för hela världen.

– Allt fler bevis tyder på att en kost rik på högprocesserade livsmedel – vanligtvis kallade "ultraprocesserade livsmedel" – är förknippad med ökad risk för ett antal kostrelaterade icke-smittsamma sjukdomar och andra negativa hälsoeffekter, skriver WHO i ett uttalande.

Enligt Mark Lawrence, WHO-expert, är det bråttom. Han säger att WHO är redo att agera.

– Vi vet att ultraprocessad mat är dålig för hälsan och att den representerar ett livsmedelssystem som inte är uthålligt för planeten. Man kan alltid säga att det behövs mer forskning – och vi behöver veta mer kring mekanismerna – men jag anser att det är hög tid att agera, säger Lawrence till SvD.

LÄS MER: Forskare uppmanar: Sätt varningsetiketter på falukorv

"Måste komma åt grundproblemet"

Livsmedelsverket framhåller att det finns många studier som pekar på risk för fetma och kroniska sjukdomar om man äter mycket “ultraprocesserad mat”.

– Men studier visar också att det framför allt är ultraprocessad mat som innehåller mycket fett, salt och socker som ligger bakom att risken för fetma och kroniska sjukdomar ökar. Därför är det inte så enkelt att man kan säga att det är bearbetningen av maten som förklarar sambandet.

Mark Lawrence håller inte med fullt ut.

– Det där är industrins älsklingsargument, men det gör bara att vi blir kvar på samma punkt. För mycket socker, salt eller mättat fett är symtomen, men vi behöver komma åt grundproblemet.

Foto: JaBB

Text: Redaktionen