Ica, Coop och Willys uppmärksammas – “Vi blir blåsta”

2024 03 09

De svenska livsmedelsjättarna får ta emot kraftig kritik.

Under de senaste åren har inflationen i Sverige varit mycket hög.

Även om inflationstakten nu är på väg tillbaka till lugnare nivåer så är det många som har påverkats kraftigt av de höga matpriserna.

Nu riktas mycket kraftig kritik mot Ica, Coop och Willys i Dalademokraten.

Sätter press

Ledarskribenten Jenny Wennberg framhåller att situationen är värre än många uppfattar det som.

– Vi har ingenstans att ta vägen. Så illa är det faktiskt. Det svenska oligopolet på matmarknaden gör det svårt att sätta press som konsument. Det är vi som pressas, av ICA, Coop och Axfood, som bland annat äger Willysbutikerna, menar hon.

“Vi blir blåsta”

Vidare ifrågasätter Wennberg hur det kommer sig att situationen tillåts fortgå.

Hon beskriver Ica-handlarna som “övergödda svenska oligarker”, och riktar skarp kritik.

– Blåsta blir vi. Men så här kan det inte fortsätta. Det är faktiskt helt orimligt att vi mjölkas till sista kronan av matbutikerna.

Förtroendet rasar

I samband med kostnadskrisen har förtroendet bland det svenska folket rasat.

Allra värst tycks det vara för Ica.

– ICA står för årets största ras. Förtroendetappet för livsmedelskedjor började under förra årets lågkonjunktur, men medan Coop bromsat in, rasar Ica nu 11 procentenheter. Det innebär att på två år har drygt var femte svensk tappat förtroende för ICA, framhåller Medieakademin som har genomfört undersökningen.

Ökar igen

Enligt en ny sammanställning från Matpriskollen ser matpriserna ut att stiga igen.

– Det ser ut att komma mera. Prisökningarna slår igenom i lite olika hastighet hos kedjorna och de kan ha olika strategier vad gäller priser och sortiment. Sedan årets början har Axfood ökat priserna mest med +1,4 procent i snitt, ICA 0,9 procent och Coop bara 0,4 procent, säger vd Ulf Mazur.

– Det kan låta lite men sedan årsskiftet har priserna på matrelaterade produkter höjts med 1,1 procent, så fortsätter det så här så blickar vi mot ett väldigt dyrt år.

Foto: Ica gruppen resp Willys Axfood

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen