”ICA-bluff” avslöjad – oväntat besked för kunderna

2024 05 07

Det framhöll Peter Jonsson, ordförande i ICAs Sverigeråd, i början av 2024.

Kommentaren syftade på ICA-koncernens besked om att man investerar en miljard kronor i att sänka ordinariepriser och bibehålla priser som redan anses hålla låg nivå.

Drygt fem månader senare märks ingen förändring, trots löftet.

Enligt en granskning från Matpriskollen lyser Icas prissänkningar med sin frånvaro. I ställer noteras stigande priser.

I april ökade livsmedelskedjans priser med 0,2 procent i genomsnitt, uppger sajten som granskar livsmedelspriserna i Sverige.

– Det vi sett är att enstaka butiker har annonserat att dom sänkt priserna på tusentals varor, men vi ser inget som får stort genomslag på helheten.

Det säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i ett uttalande.

Så stor ökning innebär varje procentenhet

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i april. Siffran innebär att priserna har stigit med över 2 procent på årsbasis.

– Varje procentenhet i prisökningar innebär ungefär tre miljarder kronor dyrare dagligvaror så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så. Totalt rör det sig om en ökning på 23 procent på matrelaterade produkter sedan januari 2022, kommenterar Ulf Mazur.

Gröna siffror

Samtidigt som priserna höjs redovisar Ica stora vinster.

Under årets första kvartal ökade koncernens nettomsättning  med 7,4 procent till 37,1 miljarder kronor jämfört med 34,6 miljarder kronor under samma period i fjol. Rörelseresultatet ökade från 1 293 miljoner kronor till 1 490 miljoner kronor.

– Kvartalet präglades av en stark kundtillströmning vilket innebär ökade marknadsandelar för ICA Sverige. Kunderna handlar också fler varor vid varje köptillfälle vilket sammantaget starkt bidrar till ett förbättrat resultatet för ICA Sverige, framhöll Ica Gruppen i ett uttalande i slutet av april.

Foto: ICA Gruppen 

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 04 08

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen