”ICA-bluff” avslöjad – oväntat besked för kunderna

2024 05 07

Det framhöll Peter Jonsson, ordförande i ICAs Sverigeråd, i början av 2024.

Kommentaren syftade på ICA-koncernens besked om att man investerar en miljard kronor i att sänka ordinariepriser och bibehålla priser som redan anses hålla låg nivå.

Drygt fem månader senare märks ingen förändring, trots löftet.

Enligt en granskning från Matpriskollen lyser Icas prissänkningar med sin frånvaro. I ställer noteras stigande priser.

I april ökade livsmedelskedjans priser med 0,2 procent i genomsnitt, uppger sajten som granskar livsmedelspriserna i Sverige.

– Det vi sett är att enstaka butiker har annonserat att dom sänkt priserna på tusentals varor, men vi ser inget som får stort genomslag på helheten.

Det säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i ett uttalande.

Så stor ökning innebär varje procentenhet

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i april. Siffran innebär att priserna har stigit med över 2 procent på årsbasis.

– Varje procentenhet i prisökningar innebär ungefär tre miljarder kronor dyrare dagligvaror så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så. Totalt rör det sig om en ökning på 23 procent på matrelaterade produkter sedan januari 2022, kommenterar Ulf Mazur.

Gröna siffror

Samtidigt som priserna höjs redovisar Ica stora vinster.

Under årets första kvartal ökade koncernens nettomsättning  med 7,4 procent till 37,1 miljarder kronor jämfört med 34,6 miljarder kronor under samma period i fjol. Rörelseresultatet ökade från 1 293 miljoner kronor till 1 490 miljoner kronor.

– Kvartalet präglades av en stark kundtillströmning vilket innebär ökade marknadsandelar för ICA Sverige. Kunderna handlar också fler varor vid varje köptillfälle vilket sammantaget starkt bidrar till ett förbättrat resultatet för ICA Sverige, framhöll Ica Gruppen i ett uttalande i slutet av april.

Foto: ICA Gruppen 

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen