JUST NU: ”I Sverige får man skända”

2023 01 24

– I Sverige får man skända.

Det säger Liberalernas partiledare tillika arbets- och integrationsminister Johan Pehrson till Aftonbladet.

Ministerns kommenterar Turkiets och delar av arabvärldens kraftiga reaktioner efter Rasmus Paludans koranbränning.

– I Sverige får man skända. Man får förklara med sitt kraftigaste uttryck vad man tycker om en religion, om man inte angriper en person och ägnar sig åt hets mot folkgrupp eller förtal, säger Johan Pehrson till tidningen och tillägger:

– Det måste ju få smärta att se aktioner som utmanar mig som människa oavsett min religion eller politiska uppfattning.

Statsministern: ”Vill utrycka min sympati”

Statsminister Ulf Kristersson (M) har framhållit att han känner en förståelse för muslimer som känner sig kränkta av Paludans aktion.

– Det som är lagligt är inte nödvändigtvis lämpligt. Att bränna böcker som är heliga är för många en djupt respektlös handling. Jag vill utrycka min sympati för alla muslimer som är kränkta av det som hänt, skrev han på Twitter.

Ett uttalande som fick samarbetspartnern Jimmie Åkesson (SD) att ilskna till.

– Det är en oerhört farlig väg att gå att börja "förstå" och "tycka synd om" de krafter i Sverige som, med hänvisning till religiösa dogmer, vill avskaffa vår yttrandefrihet.  Jag kommer att ta upp detta utspel med statsministern och meddela hur jag och Sverigedemokraterna ser på den här typen av undfallenhet gentemot islamistiska krafter, kommenterade SD-ledaren.

Varnar regeringen

Socialdemokraternas Magdalena Andersson varnar nu regeringen.

Hon anser att regeringen bör ta en rejäl funderare över samarbetet med SD.

– Ulf Kristersson bör fundera igenom väldigt noggrant om Sverigedemokraterna i det här läget är rätt parti att luta sig emot. Ett öppet ordkrig mellan statsminister och partiledare är såklart inte hjälpsamt i den här situationen, säger Magdalena Andersson till SvD.

– Vi har en stark yttrandefrihetslagstiftning i Sverige och den står vi upp för brett i politiken. Däremot är det olyckligt med det ordkrig som nu finns mellan statsministern och Jimmie Åkesson, fortsätter hon.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag. 

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet. 

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är meningslöst” – Putin stänger dörren

2025 11 27

Rysslands diktator Vladimir Putin avfärdar möjligheten att underteckna ett fredsavtal så länge Ukrainas nuvarande regering sitter vid makten.

Det fastslår han under en pressträff i Kirgizistan.

– Det är meningslöst att underteckna dokument med det nuvarande ukrainska ledarskapet, säger Putin enligt Sky News.

Han kritiserar den ukrainska regeringen för att inte ha hållit val under kriget och påpekar att Ryssland annordnat val, trots att landet också ”befunnit sig i ett tillstånd av väpnad konflikt”.

– Ryssland vill komma överens med Ukraina så småningom, men det är juridiskt omöjligt nu. Ukraina behöver styras av friska människor som vill bygga en sund relation med Ryssland på lång sikt, säger Putin.

Inga val i krigstid

Ukrainas får inte anordna val under krigstid. Landets konstitution fastslår att inga val kan anordnas när det råder undantagstillstånd i landet.

– Senast 180 dagar efter att undantagstillståndet upphört bör fria och demokratiska val hållas för att säkerställa folkets vilja och den fria världens förtroende, förklarade Ukrainas ex-president Petro Porosjenko i ett inlägg på Facebook efter att USA uppmanat till nyval i Ukraina.

– Min stab är och har alltid varit orubbligt emot val under ett krig. Vi har sagt, och fortsätter att säga, att val endast kan äga rum efter en vapenvila och undertecknandet av ett fredsavtal med säkerhetsgarantier för Ukraina, fastslog Porosjenko.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Låtsatsval i Ryssland

Ryssland har annordnat ett riggat presidentval under kriget.

Putin ställde upp helt utan seriösa motkandidater och fick omkring 90 procent av rösterna.

LÄS OCKSÅ: Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen