JUST NU: ”I Sverige får man skända”

2023 01 24

– I Sverige får man skända.

Det säger Liberalernas partiledare tillika arbets- och integrationsminister Johan Pehrson till Aftonbladet.

Ministerns kommenterar Turkiets och delar av arabvärldens kraftiga reaktioner efter Rasmus Paludans koranbränning.

– I Sverige får man skända. Man får förklara med sitt kraftigaste uttryck vad man tycker om en religion, om man inte angriper en person och ägnar sig åt hets mot folkgrupp eller förtal, säger Johan Pehrson till tidningen och tillägger:

– Det måste ju få smärta att se aktioner som utmanar mig som människa oavsett min religion eller politiska uppfattning.

Statsministern: ”Vill utrycka min sympati”

Statsminister Ulf Kristersson (M) har framhållit att han känner en förståelse för muslimer som känner sig kränkta av Paludans aktion.

– Det som är lagligt är inte nödvändigtvis lämpligt. Att bränna böcker som är heliga är för många en djupt respektlös handling. Jag vill utrycka min sympati för alla muslimer som är kränkta av det som hänt, skrev han på Twitter.

Ett uttalande som fick samarbetspartnern Jimmie Åkesson (SD) att ilskna till.

– Det är en oerhört farlig väg att gå att börja "förstå" och "tycka synd om" de krafter i Sverige som, med hänvisning till religiösa dogmer, vill avskaffa vår yttrandefrihet.  Jag kommer att ta upp detta utspel med statsministern och meddela hur jag och Sverigedemokraterna ser på den här typen av undfallenhet gentemot islamistiska krafter, kommenterade SD-ledaren.

Varnar regeringen

Socialdemokraternas Magdalena Andersson varnar nu regeringen.

Hon anser att regeringen bör ta en rejäl funderare över samarbetet med SD.

– Ulf Kristersson bör fundera igenom väldigt noggrant om Sverigedemokraterna i det här läget är rätt parti att luta sig emot. Ett öppet ordkrig mellan statsminister och partiledare är såklart inte hjälpsamt i den här situationen, säger Magdalena Andersson till SvD.

– Vi har en stark yttrandefrihetslagstiftning i Sverige och den står vi upp för brett i politiken. Däremot är det olyckligt med det ordkrig som nu finns mellan statsministern och Jimmie Åkesson, fortsätter hon.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen