I dag söndag avgörs Eurovisions framtid

2024 11 24

På söndagen sker en omröstning som kan påverka Eurovisions framtid.

Eurovision 2025 ska äga rum i staden Basel i Schweiz.

Men många är kritiska till arrangemanget, och på söndagen hålls en folkomröstning om att stoppa stadens mångmiljonstöd till arrangemanget, rapporterar France24.

Om de som vill stoppa finansieringen vinner folkomröstningen så kan Eurovision 2025 bli betydligt mindre än planerat.

Beslutet kan också påverka hur andra städer i Europa ser på att lägga pengar på Eurovision.

”Skalas tillbaka rejält”

Om Basels befolkning väljer att rösta nej till att lägga pengar på Eurovision – motsvarande cirka 450 miljoner kronor – så kan det innebära att evenemanget bantas rejält.

– Eurovision kommer att behöva skalas tillbaka rejält, säger Edi Estermann, kommunikationschef för Eurovision 2025, enligt AP.

– Det skulle också skapa ett mycket mindre värde för staden och för hela Schweiz, säger han.

Planen nu är att det ska äga rum ett flertal offentliga event kring Eurovision under 10 dagar, men om stödet dras in så kommer händelsen att ”reduceras till en TV-show”, enligt kommunikationschefen.

Ett sådant beslut skulle också kunna påverka hur andra städer ser på Eurovision i framtiden.

Kritiseras – av flera skäl

Många är dock kritiska till att det läggs skattepengar på sådant som Eurovision.

De som har initierat folkomröstningen, det kristet konservativa partiet EDU, är också kritiska till själva innehållet i tävlingen.

De menar att flera bidrag i Eurovision innehåller ”ideologiska provokationer, som klart strider mot västerländska värderingar”.

Partiet menar bland annat att bidrag i tävlingen har hyllat ”det ockulta”, samt att tävlingen har blivit en plattform för att framhäva ”wokeism” samt transpersoners rättigheter.

Utgången i folkomröstningen kommer dock sannolikt inte att påverka själva tävlingen.

Istället är det olika evenemang runt omkring tävlingen som kommer att utebli, och det kommer att bli ett betydligt mindre event för boende och för personer som reser till Basel under tävlingen.

UPPDATERING: Så går omröstningen

Enligt de första resultaten är Basels befolkning på väg att säga ja till att lägga pengar på Eurovision. Efter att poströsterna räknats leder ja-sidan med 66,4 procent.

Foto: Corinne Cumming EBU

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen