VAL 2022: Huvudbry för Ulf Kristersson

2022 08 26

Nästan hälften av väljarna anser att Magdalena Andersson (S) skulle vara en bättre statsminister än Ulf Kristersson (M).

Det indikerar en mätning från Aftonbladet/Demoskop.

Närmare hälften, 46 procent av de tillfrågade, svarar att de föredrar Andersson framför Kristersson.

Åtta procentenheter skiljer – 38 procent av väljarna uppger att de föredrar Kristersson.

Liberalernas väljare sviker

Noterbart är att stödet för M-ledaren hos Liberalernas väljare är förvånansvärt lågt.

Mindre än hälften, 43 procent, svarar att de föredrar Kristersson, 37 procent anser att det inte är någon skillnad mellan statsministerkandidaterna och 20 procent av Liberalernas väljare föredrar Magdalena Andersson.

Inte heller KD-väljare är helt övertygade – 70 procent föredrar Kristersson, 21 procent är likgiltiga och åtta procent föredrar Magdalena Andersson.

Bland M- och SD-sympatisörer landar stödet för Kristersson på 78 respektive 76 procent.

Samtidigt anser mellan 84 och 96 procent av de rödgröna partiernas väljare att Magdalena Andersson är den bästa statsministerkandidaten.

Jämnt lopp

Väljarna föredrar Magdalena Andersson enligt Demoskops siffror.

Men det betyder inte att den rödgröna sidan går mot en klar valseger.

En sammanställning av Omnipoll visar att det är ytterst jämnt mellan blocken. Nyhetssajten har sammanställt 14 mätningar från augusti.

M+SD+KD+L noterar ett stöd på 48,7 procent.  

S+V+C+MP landar på 49,4 procent.

Sammanställningen indikerar även att kampen om platsen som Sveriges andra största parti ser ut att bli en riktig nagelbitare.

M noterar ett stöd på 18,8 procent. Avståndet ner till SD är minimalt. Endast 0,1 procentenheter skiljer partierna.  SD samlar ihop 18,7 procent av rösterna enligt sammanställningen.

Foto: Viktor Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Nya regler i år för folk med trädgård – många vet inte om det

2025 03 21

Trädgårdsreglerna i Sverige har ändrats – igen.

Det var efter att Naturvårdsverket förra året gick ut med att det numera skulle vara förbjudet att elda i trädgården som stor förvirring uppstod.

Myndigheten baserade beskedet på en tolkning av ett EU-direktiv om bioavfall, men fick sedan backa och tillåta eldning av ris och grenar.

På grund av virrvarret gick dessutom närings- och energiminister Ebba Busch (KD) ut och förtydligade att regeringen inte infört något förbud.

Många kommuner fortsatte dock att kämpa med hur de nya direktiven egentligen skulle tolkas.

Nya regler från februari

Från och med 18 februari i år började nya regler att gälla i frågan.

Men det tycks många ha missat.

– Nej, det hade jag inte hört om. Det hade jag inte koll på, säger exempelvis en gävlebo som SR talat med.

Och enligt radion är mannen långt ifrån ensam.

Förändringen innebär dock en lättnad av reglerna och att folk i vissa fall nu får elda trädgårds- och parkavfall i trädgården.

– Med trädgårds- och parkavfall menas sådant avfall från skötsel av trädgårdar eller parker som är biologiskt nedbrytbart och består av gräsklipp, löv, grenar och andra växtdelar, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kan införas lokala förbud

Kommunerna i landet har dock sista ordet. Det innebär att det kan finnas lokala begränsningar och förbud och det får inte eldas så att det stör grannar.

Det kan också vara så att tillfälliga förbud införs på grund av att SMHI varnar för gräsbränder.

– Ofta kan det vara snabbare och enklare att köra trädgårdsavfallet till en återvinningscentral som anvisas av kommunen än att elda det i sin trädgård. Avfall eller miljöfarliga ämnen får normalt aldrig eldas utomhus, förtydligar MSB.

När det gäller valborgsfirandet och första majbrasor måste det ansökas om tillstånd.

– Trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen

Bryter vapenvilan – ”största attacken under kriget”

2025 03 21

Ukraina har drabbats av en av de största drönarattackerna under kriget.

Under natten till fredagen avfyrade Ryssland omkring 200 drönare mot ukrainska städer och byar.

En stor andel av drönarna sköts i väg mot Odessa. Omfattande eldsvådor rapporteras från flera platser i staden. Enligt ukrainska uppgifter kan det röra sig om den största attacken mot Odessa under det över tre år långa kriget.  

Majoriteten av drönarna avfyrades mot kritisk infrastruktur i hamnstaden. Detta trots att Rysslands diktator Vladimir Putin lovat att stoppa attackerna mot infrastruktur och energianläggningar.

I ett samtal med USA:s president Donald Trump gick Putin med på en ”delvis vapenvila” som innebär att attacker mot infrastruktur och energianläggningar ska upphöra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar att civil infrastruktur har attackerats.

– Som ett resultat av ockupanternas massiva bombningar i Odessaregionen bröt bränder ut i ett köpcentrum och flera butiker. Ett bostadshus har förstörts och tre barn har skadats, skriver han på X.

”Här har ni er vapenvilan”

Yevhen Shykats, som hjälper till att utreda attackerna i Odessa, anser att pratet om en vapenvila är tomma ord.

– Här har ni er vapenvila, säger ukrainaren till danska TV2 och hänvisar till  den enorma förstörelsen i staden.

– Vad är det för vapenvila? De fortsätter att attackera civil infrastruktur. Jag förstår inte hur vi ska kunna försonas med dem. Det är inte möjligt när de angriper oss på det här sättet och säger: "Låt oss sluta fred".

Premiärminister på besök

Den ryska attacken mot Odessa ägde rum under Tjeckiens premiärminister Petr Pavels besök i staden.  

Pavel träffade bland annat Ukrainas vice premiärminister Oleksij Kuleba. Under deras möte började flyglarmet tjuta. Flera ryska drönare noterades i luftrummet.

–  Det var under vårt möte som Ryssland avfyrade tre omgångar av Shahed-drönare mot staden. Hela den civiliserade världen borde se Rysslands brott mot Ukraina, säger Oleksij Kuleba enligt Kyiv Independent.

De iranskdesignade Shahed-drönarna är billiga att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

Exempelvis värderas modellen Shahed-136 till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen