VAL 2022: Huvudbry för Ulf Kristersson

2022 08 26

Nästan hälften av väljarna anser att Magdalena Andersson (S) skulle vara en bättre statsminister än Ulf Kristersson (M).

Det indikerar en mätning från Aftonbladet/Demoskop.

Närmare hälften, 46 procent av de tillfrågade, svarar att de föredrar Andersson framför Kristersson.

Åtta procentenheter skiljer – 38 procent av väljarna uppger att de föredrar Kristersson.

Liberalernas väljare sviker

Noterbart är att stödet för M-ledaren hos Liberalernas väljare är förvånansvärt lågt.

Mindre än hälften, 43 procent, svarar att de föredrar Kristersson, 37 procent anser att det inte är någon skillnad mellan statsministerkandidaterna och 20 procent av Liberalernas väljare föredrar Magdalena Andersson.

Inte heller KD-väljare är helt övertygade – 70 procent föredrar Kristersson, 21 procent är likgiltiga och åtta procent föredrar Magdalena Andersson.

Bland M- och SD-sympatisörer landar stödet för Kristersson på 78 respektive 76 procent.

Samtidigt anser mellan 84 och 96 procent av de rödgröna partiernas väljare att Magdalena Andersson är den bästa statsministerkandidaten.

Jämnt lopp

Väljarna föredrar Magdalena Andersson enligt Demoskops siffror.

Men det betyder inte att den rödgröna sidan går mot en klar valseger.

En sammanställning av Omnipoll visar att det är ytterst jämnt mellan blocken. Nyhetssajten har sammanställt 14 mätningar från augusti.

M+SD+KD+L noterar ett stöd på 48,7 procent.

S+V+C+MP landar på 49,4 procent.

Sammanställningen indikerar även att kampen om platsen som Sveriges andra största parti ser ut att bli en riktig nagelbitare.

M noterar ett stöd på 18,8 procent. Avståndet ner till SD är minimalt. Endast 0,1 procentenheter skiljer partierna. SD samlar ihop 18,7 procent av rösterna enligt sammanställningen.

Foto: Viktor Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel.

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen