VAL 2022: Huvudbry för Ulf Kristersson

2022 08 26

Nästan hälften av väljarna anser att Magdalena Andersson (S) skulle vara en bättre statsminister än Ulf Kristersson (M).

Det indikerar en mätning från Aftonbladet/Demoskop.

Närmare hälften, 46 procent av de tillfrågade, svarar att de föredrar Andersson framför Kristersson.

Åtta procentenheter skiljer – 38 procent av väljarna uppger att de föredrar Kristersson.

Liberalernas väljare sviker

Noterbart är att stödet för M-ledaren hos Liberalernas väljare är förvånansvärt lågt.

Mindre än hälften, 43 procent, svarar att de föredrar Kristersson, 37 procent anser att det inte är någon skillnad mellan statsministerkandidaterna och 20 procent av Liberalernas väljare föredrar Magdalena Andersson.

Inte heller KD-väljare är helt övertygade – 70 procent föredrar Kristersson, 21 procent är likgiltiga och åtta procent föredrar Magdalena Andersson.

Bland M- och SD-sympatisörer landar stödet för Kristersson på 78 respektive 76 procent.

Samtidigt anser mellan 84 och 96 procent av de rödgröna partiernas väljare att Magdalena Andersson är den bästa statsministerkandidaten.

Jämnt lopp

Väljarna föredrar Magdalena Andersson enligt Demoskops siffror.

Men det betyder inte att den rödgröna sidan går mot en klar valseger.

En sammanställning av Omnipoll visar att det är ytterst jämnt mellan blocken. Nyhetssajten har sammanställt 14 mätningar från augusti.

M+SD+KD+L noterar ett stöd på 48,7 procent.

S+V+C+MP landar på 49,4 procent.

Sammanställningen indikerar även att kampen om platsen som Sveriges andra största parti ser ut att bli en riktig nagelbitare.

M noterar ett stöd på 18,8 procent. Avståndet ner till SD är minimalt. Endast 0,1 procentenheter skiljer partierna. SD samlar ihop 18,7 procent av rösterna enligt sammanställningen.

Foto: Viktor Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur.

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA.

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple, inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen