Hushållen varnas – så mycket dyrare blir elnätsavgiften

2024 04 10

Under perioden kommer intäktsramarna att uppgå till 326 miljarder kronor – en ökning med 100 miljarder kronor jämfört med föregående period.

Det innebär att elnätsföretagen kan ta ut högre avgifter från sina kunder.

Så mycket dyrare blir det

Det nya taket kommer sannolikt leda till dyrare elnätsavgifter för kunder i hela Sverige.   

Och det kan bli en riktigt dyr historia. Det varnar intresseorganisationen Villaägarnas Riksförbund för.

– Var beredd på att 44 procent dyrare elnätsavgift, framhåller organisationen i ett uttalande.

Ökningen på 44 procent handlar om flera tusenlappar för många hushåll, bedömer Villaägarna,

– Denna ökning kommer att pressa upp de redan höga elnätskostnaderna med tusentals kronor. Historiskt har vi sett att det är privata eller statliga elnätsmonopol som EON, Ellevio och Vattenfall som skor sig på villaägares bekostnad. Men det finns även många kommunala bolag som höjt priserna kraftigt, fastlår förbundet.

Kritiserar modellen

Energimarknadsinspektionen motiverar höjningen av intäktsramarna med att den nya nivån ska kompensera för ett högre ränteläge och prisökningar.

Myndigheten är dock inte nöjd med nuvarande modell.

– Vi anser att nuvarande reglering överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader och ser därför ett behov av att utveckla metoden för hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas framöver, sa Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, efter att den nya nivån presenterades.

Elpriset ligger stabilt

Elkonsumenter riskerar kraftigt höjda elnätsavgifter. Det faktiska elpriset väntas dock inte stiga den kommande tiden.

–  Milda väderprognoser i Europa, bra fyllnadsgrad i gaslager efter vintern samt en stark dollar är dock faktorer som begränsar uppgången av elpriset just nu, framhåller statliga elnätsbolaget Vattenfall i sin senaste prognos för elpriserna.

Elpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool landade för mars på 56,6 – 63,4 öre/kWh i alla elområden. 

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen