Hushållen varnas – så mycket dyrare blir elnätsavgiften

2024 04 10

Under perioden kommer intäktsramarna att uppgå till 326 miljarder kronor – en ökning med 100 miljarder kronor jämfört med föregående period.

Det innebär att elnätsföretagen kan ta ut högre avgifter från sina kunder.

Så mycket dyrare blir det

Det nya taket kommer sannolikt leda till dyrare elnätsavgifter för kunder i hela Sverige.   

Och det kan bli en riktigt dyr historia. Det varnar intresseorganisationen Villaägarnas Riksförbund för.

– Var beredd på att 44 procent dyrare elnätsavgift, framhåller organisationen i ett uttalande.

Ökningen på 44 procent handlar om flera tusenlappar för många hushåll, bedömer Villaägarna,

– Denna ökning kommer att pressa upp de redan höga elnätskostnaderna med tusentals kronor. Historiskt har vi sett att det är privata eller statliga elnätsmonopol som EON, Ellevio och Vattenfall som skor sig på villaägares bekostnad. Men det finns även många kommunala bolag som höjt priserna kraftigt, fastlår förbundet.

Kritiserar modellen

Energimarknadsinspektionen motiverar höjningen av intäktsramarna med att den nya nivån ska kompensera för ett högre ränteläge och prisökningar.

Myndigheten är dock inte nöjd med nuvarande modell.

– Vi anser att nuvarande reglering överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader och ser därför ett behov av att utveckla metoden för hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas framöver, sa Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, efter att den nya nivån presenterades.

Elpriset ligger stabilt

Elkonsumenter riskerar kraftigt höjda elnätsavgifter. Det faktiska elpriset väntas dock inte stiga den kommande tiden.

–  Milda väderprognoser i Europa, bra fyllnadsgrad i gaslager efter vintern samt en stark dollar är dock faktorer som begränsar uppgången av elpriset just nu, framhåller statliga elnätsbolaget Vattenfall i sin senaste prognos för elpriserna.

Elpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool landade för mars på 56,6 – 63,4 öre/kWh i alla elområden. 

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen