”Hushållen klarar högre räntor”

2023 08 21

Tidigare i veckan kom inflationssiffror för juli månad, där inflationstakten enligt måttet KPIF landade på 6,4 procent och enligt KPI 9,3 procent.

Bland anledningarna bakom den fortsatt höga inflationen finns livsmedelspriser samt området rekreation och kultur.

Många bedömare menar nu att Riksbanken kommer att genomföra ytterligare räntehöjningar för att försöka få bukt med inflationen.

“Är vår bedömning”

Det är SBABs vd Mikael Inglander som nu uttalar sig om det rådande läget.

Han menar att kunderna klarar av en högre ränta än den som är nu, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Det är vår bedömning att de klarar lite till, säger han till tidningen.

Flera miljoner

Inglander förklarar att SBABs genomsnittskund har ett bolån som ligger på omkring 2 miljoner kronor.

– Det är mycket pengar men inte så mycket som man kanske lånar till en bostad i storstan. Ett normalhushåll kan hantera en väsentligt högre ränta än idag, säger han.

Inglander framhåller även att han tror att bostadspriserna är på väg ner något mer.

Flera tips

Räntehöjningarna i kombination med en hög inflation och en valuta som legat kring bottennivåer har inneburit ett tungt ekonomiskt år för många svenskar.

Ytterligare räntehöjningar slår hårt mot mångas plånböcker, och efter semestern utfärdar experter flera tips till hushållen.

– Om pengarna inte räcker till så måste man prioritera, säger Lendos privatekonom Sharon Lavie till SVT.

De räkningar som bör prioriteras är hyran, elräkningen och hemförsäkringen.

Skaffa en överblick

Ett annat tips handlar om att sätta sig ner inför hösten och skaffa sig en överblick över privatekonomin.

Att få koll på utgifter och inkomster, såväl kortsiktigt som långsiktigt, är mycket viktigt.

– Går det inte ihop, då måste man ta ett rejält omtag. Vad kan man skära ned på? Om det inte går ihop på lång sikt behöver man ta hjälp. Det finns budget- och skuldrådgivare i varje kommun, säger Sharon Lavie.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen