Hushåll behöver bara betala halva priset

2024 04 10

Nu kommer positiva nyheter för många hushåll i nästan hela landet.

Frågan om svenska folkets elräkningar var kanske den hetaste valfrågan under 2022 efter att priserna skjutit i höjden samma år.

Under 2023 dämpades den värsta krisen, men många har fortsatt att kämpa med dyra räkningar samtidigt som flera andra utgifter också blivit större.

Men nu verkar en vändning – och mer än en halvering av priset – vara i sikte.

Kommer att fortsätta

Trots en kall vinter med hög efterfrågan på el parkerade det genomsnittliga elpriset för årets tre första månader på 66 öre per kilowattimme, 30 öre lägre än motsvarande period förra året.

Och trenden verkar fortsätta även under april månad, bekräftar elhandelsbolaget Bixia.

– Den svaga konjunkturen, med lägre bränslepriser som följd, är största anledningen till att vi ligger betydligt lägre prismässigt i år än under fjolåret, trots den höga efterfrågan i vintras, säger elprisanalytikern Johan Sigvardsson från samma bolag.

Halva priset i april

Prognosen är att de låga elpriserna ser ut att fortsätta under vårens alla månader.

I april månad kommer hushåll att kunna betala ett elpris som är mindre än hälften av vad det var för ett år sedan – genomsnittspriset beräknas ligga på 40 jämfört med förra årets aprilpris på 88 öre.

Särskilt lönsamt blir det för kunder med timprisavtal som planerar sin elförbrukning.

– April är en lite lurig månad där högre temperaturer och ljusare dagar påverkar elpriset positivt samtidigt som totalproduktionen av el minskar på grund av det årliga underhållet av kärnkraftsreaktorer, säger Johan Sigvardsson.

– Om vi får ytterligare en köldknäpp kan det få effekten att vissa timmar blir väldigt dyra. För dem som har timprisavtal och laddar sin elbil kan det därför vara värt att planera sin elanvändning.

"Vårfloden" ger effekt

Sett över april fram till och med juni väntas elpriset landa på 35 öre/kWh för hela Sverige.

Men det kommer sannolikt bli större skillnader mellan landets fyra elområden än vad det varit hittills i år, eftersom snön nu börjar smälta i norr och “vårfloden” sätter igång.

– Vårfloden brukar dyka upp någon gång mellan vecka 17 och 20 och då måste vattenkraftsproducenterna i norr producera el. Det gör att elpriset tidvis kan bli nära noll i elområde 1 och 2 medan elområde 3 och 4, som exporterar el till andra elområden, kan komma att få helt andra priser, säger Johan Sigvardsson. 

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

SOMMAREN 2024: Värmebölja på ingång – “inte hänt på sju år”

2024 05 03

Många njuter av att vårvärmen äntligen har kommit till stora delar av Sverige igen.

Lagom till valborgsveckan slog vädret om. På flera håll i landet har temperaturen visat över 20 grader – till och med närmare 25.

I södra Sverige är det dessutom officiellt meteorologisk sommar då dygnstemperaturen varit över tio grader fem dagar i streck nu när vi går in i maj.

– Den meteorologiska sommaren har sedan den 28 april anlänt till en stor del av Götaland, bekräftar meteorologen Caroline Vahlberg på SMHI.

Varmaste prognosen sedan 2017

En vanlig myt är att det inte blir en varm sommar om även maj har varit varmt.

Men det stämmer inte, enligt SVT:s meteorolog Marcus Sjöstedt.

– Ett exempel är 2018. Då var det väldigt varmt i maj och sen fick vi den här rekordvarma sommaren. Man brukar säga att sommarvädret inte har något minne, säger han till tv-kanalen.

Och rekordvarmt kan det mycket väl bli även den här sommaren.

Det förutspår Europacentret för medellånga väderprognoser, ECMWF, vars senaste prognos för årets sommar är den varmaste på hela sju år.

– Prognosen för hela Europa visar en väldigt varm sommar. Det är den varmaste sommarprognosen som gjorts under april månad sedan 2017, säger meteorologen och forskaren Mika Rantanen från Meteorologiska institutet i Finland till Aftonbladet.

Juni och juli bedöms bli varmast

Sverige är enligt nuvarande kartor inget undantag. Det bedöms bli varmt – i snitt en grad mer än normalt, vilket är mer än vad det låter som.

– Med tanke på att vi pratar om hela sommaren är det en betydande avvikelse, säger Mika Rantanen.

Han får medhåll av Per Holmberg från väderinstitutet Storm Geo, som dock är något försiktigare i sina kommentarer.

– Prognosen visar att det kan komma att bli en något varmare juni och juli och en ganska normal augusti, säger han till Expressen.

Båda två påpekar dock att det är långt kvar till sommaren och mycket kan förändras. Per Holmberg uppmanar att inte ta ut något i förskott, bland annat eftersom det inte går att säga var det kommer att bli soligt eller om det blir jämnt utspritt eller koncentrerat till kortare perioder.

Vänder nästa vecka

Fram till sommaren kan åtminstone södra halvan av landet fortsatt ta del av höga temperaturer lite till. På fredagen kan det bli 25 grader i sydvästra Götaland.

Nästa vecka vänder det dock.

– På måndag får Götaland tidvis regn eller skurar, lokalt med åska. I övriga landet molnigt. Temperaturen sjunker lite ytterligare, på dagen från omkring 10 grader i söder ned till omkring 5 grader i Norrland, framhåller Caroline Vahlberg från SMHI.

Foto: J. Ferlic resp T. Sergej 

Text: Redaktionen

1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Totalt hämtade 1,2 miljoner svenskar ut antidepressiva läkemedel under 2023.

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen