SVERIGE: Hundratals vårdcentraler slår larm

2022 11 14

En enkät gjord av SVT framhåller allvarliga brister inom svensk psykiatrivård. Personer i behov av psykiatrisk vård erhåller inte den hjälp de behöver, eftersom de allt för ofta inte kommer vidare från primärvården.

–  Det kan handla om liv eller död, säger Annika Rusko Andersson, verksamhetschef på en vårdcentral i Kungälv, till SVT.

Det är 334 vårdcentraler som har svarat på enkäten och en klar majoritet är mycket kritiska. Fram växer en bild av en bristfällig psykiatrivård.

Bland annat framkommer kritik från vårdcentralerna att den psykiatriska vården har en tendens att frånsäga sig ansvaret för den sjuka.

Som att ta sig in på Fort knox 

Bland svaren märks följande kommentarer: 

“Ingen patient är tillräckligt sjuk för att psykiatrin ska ta den.” 

“Det är som att försöka ta sig in på Fort Knox.”  

“Vi har i princip slutat skicka remisser då de flesta kommer tillbaka.” 

Just svårigheten att ens få den vårdsökande in i den psykiatriska vården är tydlig. Bortåt 90 procent av de tillfrågade vårdcentralerna understryker att det har hänt att de får ta hand om patienter som borde slussas vidare och runt 70 procent att det fenomenet sker någon gång varje månad. 

Saknar kompetens 

– Eftersom vi varken har kompetens eller resurser att utföra den specialistpsykiatri som patienterna behöver är det här inte alls bra, poängterar Katarina Hellberg, verksamhetschef på en vårdcentral i Umeå, för kanalen.

Å andra sidan, inom psykiatrivården, uttrycker man kritik mot primärvården: 

– Primärvården klarar inte sitt uppdrag och remitterar patienter som egentligen bör ha sin vård där, menar man.

Även inom läkarkåren diskuteras den psykiatriska vården. I en artikel i Läkartidningen nyligen presenterar Lennart Meyer, specialist i allmänpsykiatri och rättspsykiatri; docent i allmän psykiatri; leg psykolog, Lund, flera punkter som skulle kunna ge en bättre vård.

En av dem lyder: Garantera en rimlig finansiering av psykiatrin.

Mer human psykiatrivård

Han ger också sin syn på vården ur ett tidsperspektiv:

– Hur patienter med psykiska problem bemöts i samhället är en barometer på den humanitära nivån, framhåller han i artikeln.

Och, tillägger han:

– I det perspektivet var den psykiatriska vården som mest human i början av 1900-talet med etablerandet av mentalsjukhusen.

Foto: A. Savala

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen