Hundratals soldater har korsat ryska gränsen

2024 08 07

En rysk guvernör hävdar att hundratals soldater och flera pansarfordon försöker tränga sig in i Ryssland.

Attacken äger rum i Kursk-regionen vid gränsen mot Ukraina.

Enligt Alexei Smirnov, guvernör i Kursk, är det ukrainska styrkor som gått till attack.

Guvernören uppger att attacken stoppats av ryska styrkor.

– Vi har nåtts av information från distrikten Sudzhansky och Korenevsky om att Ukrainas väpnade styrkor försökt invadera Kurskregionen. Försöket har stoppats. Gränsen står fast, säger han enligt Rysslands statliga nyhetsbyrå RIA.

Det råder dock oklara omständigheter kring händelsen.

Ukraina har inte uttalat sig om den påstådda attacken.

Ryska källor: Hårda strider pågår

Ryska militärbloggare skriver flitigt om det påstådda gränsintrånget, rapporterar VG.

De ger en annan bild av händelsen.

Enligt flera militärbloggare har ”ukrainska styrkor” lyckats korsa gränsen med pansarfordon.

– Fienden lyckades korsa vår gräns med flera pansarfordon, framhåller en rysk bloggare i ett inlägg på sociala medie-plattformen Telegram.

I inlägget hävdas det även att attacken riktas mot de ryska städerna Kurilovka och Goncharovka.

Enligt den ryska militärbloggaren Dva Majors pågår hårda strider i regionen.

– Situationen är fortfarande svår. Ukrainska styrkor beskjuter staden Sudzha, framhåller bloggaren enligt VG.

Har tidigare handlat om ryska soldater

Under den ryska invasionen av Ukraina har landet attackerats av fientliga styrkor vid ett antal tillfällen.

I mars 2024 påstod det ryska försvarsdepartementet att ukrainska soldater försökt avancera in i Ryssland på tre platser.

Ukraina förnekade all inblandning i attackerna.

Det visade sig senare att det rörde sig om tre ryska rebellgrupper som gått till attack:

- Sibiriska bataljonen

- Ryska frihetslegionen

- Ryska volontärskåren

Grupperna verkar i Ukraina och består av ryssar som står på den ukrainska sidan i kriget.

Det är oklart om en eller flera av grupperna ligger bakom tisdagens påstådda attack.

Ukrainske Igor Sushko, som bevakar kriget mellan Ryssland och Ukraina, bedömer att någon av de ryska rebellgrupperna sannolikt ligger bakom attacken.

– Antagligen handlar det om de ”goda ryssarna” i den ryska frihetslegionen eller ryska volontärkåren. De bekämpar ryska fascister, framhåller han i ett inlägg på X.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen