JUST NU: Hundratals döda eller sjuka fåglar funna vid strand

2022 07 21

Fåglarna är antingen döda eller svårt sjuka, rapporterar SVT.

I mitten av förra veckan konstaterades också ett utbrott av fågelinfluensa på ön.

Samma område som upptäckten har gjorts vistas också en hel del människor.

Därför inleder nu Länsstyrelsen på Gotland ett åtgärdsarbete riktat mot omgivningen.

Sätter upp skyltar

Varningsskyltar kommer att sättas upp som informerar invånare och besökare om det pågående utbrottet. 

– Även om risken är låg att smittan drabbar människor är det viktigt att informera allmänheten om att inte röra sjuka eller döda fåglar på stränderna, säger länsveterinär Agneta Karlsson Norström till SVT.

Kommer förbrännas

Länsstyrelsen samarbetar med bland annat Jordbruksverket och Folkhälsomyndighet i ärendet.

Denna och nästa vecka kommer man att regelbundet samla in de döda och sjuka fåglarna längs kusten.

Dessa ska sedan förvaras i frysboxar innan de skyfflas bort för att brännas.

– Med tanke på det stora antalet besökare på stränderna är det viktigt att vi omhändertar dessa fåglar för allas trevnad, säger länsveterinär Agneta Karlsson Norström.

Ingen fara för människor

Redan för två veckor sedan hade man hittat döda sillgrisslor i vattnet vid Lilla Karlsö på Gotland.

Dessa skickades in till Statens veterinärmedicinska anstalt, som för en vecka sedan kunde konstatera att fåglarna var smittade av fågelinfluensa.

Människor som besöker regionen ska dock inte känna anledning till oro över att själva bli smittade.

Den stora faran ligger snarare i om smittan drabbar tamfåglar eller kommersiella djurbesättningar.

– Det är mycket ovanligt att människor smittas av fågelinfluensavirus. De flesta fall där smitta till människa har skett har inträffat i länder där kycklingar och andra matfåglar säljs levande på marknader och slaktas i hemmen, informerar Folkhälsomyndigheten på sin hemsida.

Uppmaning till invånarna

Däremot har Länsstyrelsen på Gotland en uppmaning till alla som befinner sig på ön.

Allmänheten bör hålla utkik efter sjuka eller döda fåglar.

Stöter man på enstaka döda fåglar måste det anmälas till Statens veterinärmedicinska anstalt.

– Den som observerar en ansamling av minst fem döda fåglar bör rapportera det via mejl till länsstyrelsens länsveterinär, tillägger Länsstyrelsen på myndighetens hemsida.

Sänkte skyddsnivån

Skyddsnivån i södra Sverige höjdes mellan november 2021 och april 2022 för att svenska fågelbesättningar inte skulle smittas.

Den sänktes för två månader sedan när det blev varmare.

– Det finns i nuläget inget som tyder på att skyddsnivån kommer höjas under den närmsta tiden. Men det är viktigt att personer med fågelbesättningar är uppmärksamma på sina djur och fortsätter vara noga med hygien och smittskydd för att minska risken för smittspridning. Det gäller särskilt om det finns många vattenlevande vilda fåglar eller flyttfågelsträck nära gården, säger Agneta Karlsson Norström.

Foto: R. Rychetsky

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen