UTRIKES: Hotfullt ryskt utspel mot EU

2022 12 02

60 dollar per fat är priset framöver på rysk olja inom EU.

Det enades unionen om tidigare under kvällen, någonting som en polsk diplomat kunde bekräfta för bland annat Wall Street Journal.

Prisstaket planeras att införlivas redan på måndag, men ska först godkännas av G7-länderna.

"Kommer bli ett underbart ögonblick"

Putinregimen har hittills inte kommenterat fredagens EU-beslut. Däremot har reaktioner, hotfulla sådana, riktats mot EU från andra håll i Ryssland.

Bland annat från Rustam Tankajev, regimtrogen energiexpert, som säger att han ser fram emot en situation där Ryssland förnekar världens länder leverans av olja.

– Det kommer att bli ett underbart ögonblick som kommer att tillåta vårt land, utan att tappa ansiktet, att överge obekväma köpare, USA, EU och så vidare, som är fientliga mot Ryssland, säger han till den regimtrogna tidningen Izvestija.

Två alternativ

Även Pavel Zavalnyj, ordförande i statsdumans energiutskott, uttalar sig i samma tidning. Enligt honom finns det två alternativ framöver.

Ett mildare, där Ryssland reagerar återhållsamt men fortsätter att utnyttja särskilda “kryphål”.

Men också ett annat, betydligt värre, där Ryssland även försöker tvinga andra oljeländer att sluta leverera olja till EU och således få “hela världsmarknaden på knä”.

Målet med pristaket

Det stora målet med pristaket på rysk olja är enligt EU att slå mot Rysslands ekonomi, och i förlängningen även påverka förutsättningarna att stärka sina väpnade styrkor på slagfältet.

– EU-avtalet om ett oljepristak, samordnat med G7 och andra, kommer att minska Rysslands intäkter avsevärt, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen enligt Reuters.

– Det kommer att hjälpa oss att stabilisera de globala energipriserna, vilket gynnar tillväxtekonomier runtom i hela världen.

Varnat för "allvarliga konsekvenser"

Pristaket på 60 dollar är dock högre än vad rysk olja kostar idag, skriver nyhetsbyrån. Anledningen till priset är dock att man inte vill strypa flödet av rysk olja till världsmarknaden.

Det ger dock Rysslands ledare Vladimir Putin utrymme att avfärda västvärldens drag som meningslöst.

Diktatorn har tidigare hotat med att minska produktionen för att driva upp de globala oljepriserna ytterligare, och varnat för “allvarliga konsekvenser” om EU gör verklighet av planerna på pristaket.

– Putin betonade att sådana handlingar strider mot principerna för marknadsrelationer, uppgav Kreml i ett uttalande efter att presidenten talat med Iraks premiärminister på telefon.

Foto: Jaunt and Joy

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen