Hotbilden mot Sverige – kraftig förändring

2022 12 28

Hotbilden mot svenska elnät har förändrats under de senaste åren.

Risken för sabotage och cyberattacker från främmande makt har ökat markant.

Det uppger Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap på Svenska kraftnät, i en intervju med SR Ekot.

– Det har absolut ökat, konstaterar avdelningschefen.

Ryssland pekas ut

I dag är det tydligaste hotet spionage.

Främmande makt kartlägger sårbarheter för att kunna sabotera och störa Sveriges elförsörjning.

Erik Nordman pekar ut Ryssland som den aktör som utgör det största hotet.

Underrättelseoperationer från landet i öst har ökat markant.

– En anledning är att man (Ryssland) vill bygga en förmåga att kunna störa elförsörjningen för politiska eller militära syften, säger Erik Nordman till SR.

Transmissionsnätet

Svenska kraftnät ansvarar för transmissionsnätet i Sverige – ett landsomfattande nät av kraftledningar som knyter ihop produktionsanläggningar, regionnät och nät i grannländer.

I april uppdaterade myndigheten hotbilden mot svensk elförsörjning.

– Svenska kraftnäts har sett anledning att förtydliga att den öppna antagonistiska hotbilden fortsatt gäller mot bakgrund av händelseutvecklingen i Ukraina, framhöll myndigheten.

Enligt Svenska kraftnät var hotbilden följande i våras:

- Det finns ett visst ökat hot kopplat till cyberangrepp.

- Avseende informationsinsamling så har det inte noterats en ökning.

- Hotbilden kan förändras snabbt med anledning av händelseutvecklingen i Ukraina. Det är viktigt att följa de säkerhetspolitiska bedömningar som görs och följa händelseutvecklingen via den officiella myndighetsinformationen från exempelvis Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.

Pågående säkerhetsarbete

Svenska kraftnät ser ständigt över skyddet av elnätet.

Säkerhetsarbetet uppdateras i takt med säkerhetssituationens utveckling.

Ett sätt är att ta reda på så mycket som möjligt om aktörerna som utgör ett hot mot Sverige.

– Den kunskapen kan vi använda för att anpassa våra skyddsåtgärder, säger Erik Nordman till SR.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 21

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden.

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN.

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Helvetet” har kommit till Ryssland

2026 04 20

Hamnen i ryska Tuapse står i lågor.

Detta efter en massiv ukrainsk drönarattack mot oljeraffinaderiet i staden, som ligger vid Svarta havet drygt tio mil söder om Krasnodar.

– Stora lågor sågs slå ut från området samtidigt som rapporter om att minst två lagringstankar brann vid raffinaderiet, uppger Kyiv Independent.

Flera invånare rapporterar om explosioner och på nätet cirkulerar bilder och filmer från platsen.

– Förväxla det inte med helvetet, framhåller en användare på X.

Nav för exporten

Oljeraffinaderiet i Tuapse, som är ett nav för den ryska oljeexporten, är en anläggning som tillhör jätten Rosneft och är ett av de tio största raffinaderierna i Ryssland.

Hela tolv miljoner ton råolja kan raffineras per år i anläggningen, enligt den ukrainska tidningen.

Syftet med denna och liknande attacker är att slå mot Rysslands viktigaste inkomstkälla, i synnerhet i takt med att Irankriget fått oljepriserna att skjuta i höjden.

Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har ukrainska attacker mot den ryska oljan resulterat i förlorade oljeintäkter på minst 2,3 miljarder dollar för Ryssland.

Och den siffran gäller enbart mars månad.

– Jag är tacksam mot alla våra krigare för deras precision. Vi kommer att fortsätta detta arbete i april, sade Zelenskyj i helgen enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Trump: Världen brukade skratta åt oss

40 procent av kapaciteten

Nattens drönarattack, som brukligt inte kommenterats av den ukrainska militären, mot Tuapse är den andra inom enbart ett par dagar.

Förra månaden rapporterades att drygt 40 procent av Rysslands potentiella oljeexport satts på spel, till följd av ukrainska långdistansattacker och beslagtaganden av fartyg inom den ryska skuggflottan.

Den senaste tidens ökade oljepriser har emellertid varit goda nyheter för Ryssland.

Förra veckan uppgraderade Internationella valutafonden, IMF, sin prognos för Rysslands tillväxt med 0,3 procent.

Uppskattningen just nu är att Rysslands ekonomi kommer att växa med 1,1 procent under 2026.

LÄS MER: USA och Ukraina överens – premiärministern bekräftar

Foto: Exilnova_plus/Sociala medier

Text: Redaktionen