Hotar starta krig nu i veckan – Stoltenberg kallas in

2024 03 19

En väpnad konflikt kan vara på väg att bryta ut i Rysslands absoluta närområde.

Det är den tidigare Putin-allierade premiärministern Nikol Pashinyan från Armenien som nu ställer ett skarpt ultimatum.

Om inte Azerbajdzjan, grannland till Ryssland och med mycket starka band till Moskva, går med på Armeniens kravlista kommer han att svara med krig.

Det rapporterar Reuters.    

Nu i veckan   

Pashinyans krav på Azerbajdzjan och dess ledare Ilham Aliyev är att han ska kompromissa om huvudstaden Baku och återlämna fyra byar som varit under azerbajdzjansk kontroll sedan början av 1990-talet.    

Underlåtenhet att gå med på en kompromiss kan enligt Pashinyan leda till krig – redan i slutet av den här veckan.

– Jag vet hur ett sådant krig skulle sluta, säger den armeniska ledaren i ett videosänt tal till invånare i gränsområdet i Tavushregionen, norra Armenien.   

Stoltenberg inkallad   

De fyra byarna det handlar om har varit obebodda i över 30 år.

Men de har ett strategiskt värde för Armenien eftersom de ligger längs huvudvägen mellan Armeniens huvudstad Jerevan och den georgiska gränsen.

Frågan kan nu komplicera planerna på ett formellt fredsavtal mellan Baku och Jerevan och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har därför kallats in för att föra samtal med Nikol Pashinyan.

Precis nyligen träffade han även Ilham Aliyev på den azerbajdzjanska sidan.

– Närmare än någonsin, sade Aliyev om fredsförhandlingarna efteråt, enligt Reuters.

"Strategiskt misstag"

Armenien är formellt fortfarande en allierad till Vladimir Putin, men efter att man det senaste halvåret mer eller mindre övergett Moskva till förmån för USA och väst har relationen med Ryssland varit frostig.

På tisdagen framhåller även det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova att “Jerevans fördjupade band med väst är anledning till att Armenien måste göra eftergifter till Azerbajdzjan”.

Nikol Pashinyan har tidigare kallat det för ett “strategiskt misstag” att lita på Putin.

Han har nyligen även varnat för att Azerbajdzjan planerar att inleda ett fullskaligt krig mot grannlandet.

– Vår analys visar att Azerbajdzjan vill inleda militära åtgärder vid vissa delar av gränsen med ambitionen att förvandla  en militär upptrappning till ett fullskaligt krig mot Armenien, sade Pashinyan för en månad sedan enligt AFP.

Erövrade region

Spänningarna mellan de två grannarna i Kaukasus eskalerade i september 2023 när Azerbajdzjan genomförde en blixtoffensiv mot utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som vid tidpunkten bestod av en dominerande armenisk befolkning.

Den militära konflikten slutade med att Azerbajdzjan återerövrade regionen.

LÄS MER: Premiärminister varnar för fullskaligt krig i Europa

LÄS MER: Rysslandsallierad svänger – dumpar Putin 

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen