Hotar starta krig nu i veckan – Stoltenberg kallas in

2024 03 19

En väpnad konflikt kan vara på väg att bryta ut i Rysslands absoluta närområde.

Det är den tidigare Putin-allierade premiärministern Nikol Pashinyan från Armenien som nu ställer ett skarpt ultimatum.

Om inte Azerbajdzjan, grannland till Ryssland och med mycket starka band till Moskva, går med på Armeniens kravlista kommer han att svara med krig.

Det rapporterar Reuters.    

Nu i veckan   

Pashinyans krav på Azerbajdzjan och dess ledare Ilham Aliyev är att han ska kompromissa om huvudstaden Baku och återlämna fyra byar som varit under azerbajdzjansk kontroll sedan början av 1990-talet.    

Underlåtenhet att gå med på en kompromiss kan enligt Pashinyan leda till krig – redan i slutet av den här veckan.

– Jag vet hur ett sådant krig skulle sluta, säger den armeniska ledaren i ett videosänt tal till invånare i gränsområdet i Tavushregionen, norra Armenien.   

Stoltenberg inkallad   

De fyra byarna det handlar om har varit obebodda i över 30 år.

Men de har ett strategiskt värde för Armenien eftersom de ligger längs huvudvägen mellan Armeniens huvudstad Jerevan och den georgiska gränsen.

Frågan kan nu komplicera planerna på ett formellt fredsavtal mellan Baku och Jerevan och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har därför kallats in för att föra samtal med Nikol Pashinyan.

Precis nyligen träffade han även Ilham Aliyev på den azerbajdzjanska sidan.

– Närmare än någonsin, sade Aliyev om fredsförhandlingarna efteråt, enligt Reuters.

"Strategiskt misstag"

Armenien är formellt fortfarande en allierad till Vladimir Putin, men efter att man det senaste halvåret mer eller mindre övergett Moskva till förmån för USA och väst har relationen med Ryssland varit frostig.

På tisdagen framhåller även det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova att “Jerevans fördjupade band med väst är anledning till att Armenien måste göra eftergifter till Azerbajdzjan”.

Nikol Pashinyan har tidigare kallat det för ett “strategiskt misstag” att lita på Putin.

Han har nyligen även varnat för att Azerbajdzjan planerar att inleda ett fullskaligt krig mot grannlandet.

– Vår analys visar att Azerbajdzjan vill inleda militära åtgärder vid vissa delar av gränsen med ambitionen att förvandla  en militär upptrappning till ett fullskaligt krig mot Armenien, sade Pashinyan för en månad sedan enligt AFP.

Erövrade region

Spänningarna mellan de två grannarna i Kaukasus eskalerade i september 2023 när Azerbajdzjan genomförde en blixtoffensiv mot utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som vid tidpunkten bestod av en dominerande armenisk befolkning.

Den militära konflikten slutade med att Azerbajdzjan återerövrade regionen.

LÄS MER: Premiärminister varnar för fullskaligt krig i Europa

LÄS MER: Rysslandsallierad svänger – dumpar Putin 

Foto: Nato

Text: Redaktionen

2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur. 

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA. 

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple,  inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen