Hotar starta krig nu i veckan – Stoltenberg kallas in

2024 03 19

En väpnad konflikt kan vara på väg att bryta ut i Rysslands absoluta närområde.

Det är den tidigare Putin-allierade premiärministern Nikol Pashinyan från Armenien som nu ställer ett skarpt ultimatum.

Om inte Azerbajdzjan, grannland till Ryssland och med mycket starka band till Moskva, går med på Armeniens kravlista kommer han att svara med krig.

Det rapporterar Reuters.    

Nu i veckan   

Pashinyans krav på Azerbajdzjan och dess ledare Ilham Aliyev är att han ska kompromissa om huvudstaden Baku och återlämna fyra byar som varit under azerbajdzjansk kontroll sedan början av 1990-talet.    

Underlåtenhet att gå med på en kompromiss kan enligt Pashinyan leda till krig – redan i slutet av den här veckan.

– Jag vet hur ett sådant krig skulle sluta, säger den armeniska ledaren i ett videosänt tal till invånare i gränsområdet i Tavushregionen, norra Armenien.   

Stoltenberg inkallad   

De fyra byarna det handlar om har varit obebodda i över 30 år.

Men de har ett strategiskt värde för Armenien eftersom de ligger längs huvudvägen mellan Armeniens huvudstad Jerevan och den georgiska gränsen.

Frågan kan nu komplicera planerna på ett formellt fredsavtal mellan Baku och Jerevan och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har därför kallats in för att föra samtal med Nikol Pashinyan.

Precis nyligen träffade han även Ilham Aliyev på den azerbajdzjanska sidan.

– Närmare än någonsin, sade Aliyev om fredsförhandlingarna efteråt, enligt Reuters.

"Strategiskt misstag"

Armenien är formellt fortfarande en allierad till Vladimir Putin, men efter att man det senaste halvåret mer eller mindre övergett Moskva till förmån för USA och väst har relationen med Ryssland varit frostig.

På tisdagen framhåller även det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova att “Jerevans fördjupade band med väst är anledning till att Armenien måste göra eftergifter till Azerbajdzjan”.

Nikol Pashinyan har tidigare kallat det för ett “strategiskt misstag” att lita på Putin.

Han har nyligen även varnat för att Azerbajdzjan planerar att inleda ett fullskaligt krig mot grannlandet.

– Vår analys visar att Azerbajdzjan vill inleda militära åtgärder vid vissa delar av gränsen med ambitionen att förvandla  en militär upptrappning till ett fullskaligt krig mot Armenien, sade Pashinyan för en månad sedan enligt AFP.

Erövrade region

Spänningarna mellan de två grannarna i Kaukasus eskalerade i september 2023 när Azerbajdzjan genomförde en blixtoffensiv mot utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som vid tidpunkten bestod av en dominerande armenisk befolkning.

Den militära konflikten slutade med att Azerbajdzjan återerövrade regionen.

LÄS MER: Premiärminister varnar för fullskaligt krig i Europa

LÄS MER: Rysslandsallierad svänger – dumpar Putin 

Foto: Nato

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen