Hotar Finland med ”hämndaktion”

2023 05 05

Ryssland kommer att ”tvingas vidta militärtekniska och andra vedergällningsåtgärder” om Nato stationerar trupper på finskt territorium.

Det uppger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova för Rysslands statliga nyhetsbyrå Tass.

– Vi följer noga Natos planer angående Finland.

– Vi kan i dag bekräfta att Ryssland kommer att tvingas vidta vedergällningsåtgärder av både militärteknisk och annan karaktär för att stävja hot mot vår nationella säkerhet som uppstår i detta sammanhang, säger Zacharova.

Vidare hävdar det ryska utrikesdepartementet att det finska Natointrädet riskerar att leda till ”militära spänningar” vid Rysslands östra gräns.

– Både Finland och Nato måste inse att en ökad militär närvaro i norra Europa kommer att bidra till växande militära och politiska spänningar i området, säger Maria Zacharova.

Militärbas i Finland

Finland har inte bett andra Natoländer att placera trupper på finsk mark.

Det har amiral Robert Bauer, ordförande för Natos militärkommitté, fastslagit.

– Huruvida vi stationerar trupper i Finland är en fråga som Finland inledningsvis får ta ställning till.

– I nuläget finns det inte någon sådan förfrågan. Men såklart, en förfrågan kan komma i framtiden och då får vi titta närmare på det, sa han enligt Yle i början av april.

Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har konstaterat att inga Natotrupper kommer att placeras i Sveriges grannland om inte Finland öppnar för ett sådant scenario.

Kort efter Zelensyjs besök

Det nya ryska hotet mot Finland kommer kort efter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs besök Helsingfors.

I onsdags landade presidenten i Finlands huvudstad. 

Zelenskyj träffade samtliga nordiska ledare, inklusive Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

Att Zelenskyj valde att hålla mötet i Helsingfors har historiska skäl.

Det menar Rysslandsexperten René Nyberg, Finlands tidigare ambassadör i Moskva.

I en intervju med Yle lyfter han fram tre orsaker.

– Finland sökte sig till Nato och blev medlem efter att Ryssland hade attackerat Ukraina, för det första.

– För det andra kan man nämna att sättet på vilket Putin ifrågasatte Ukrainas rätt att existera påminner om hur Stalin gjorde det samma under vinterkriget.

– Det tredje som också är viktigt är att ingen i väst trodde att Finland skulle klara sig mot den röda armén. Det samma gällde Ukraina, ingen trodde att de skulle kunna stoppa den här attacken.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen