Hotar Finland med ”hämndaktion”

2023 05 05

Det uppger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova för Rysslands statliga nyhetsbyrå Tass.

– Vi följer noga Natos planer angående Finland.

– Vi kan i dag bekräfta att Ryssland kommer att tvingas vidta vedergällningsåtgärder av både militärteknisk och annan karaktär för att stävja hot mot vår nationella säkerhet som uppstår i detta sammanhang, säger Zacharova.

Vidare hävdar det ryska utrikesdepartementet att det finska Natointrädet riskerar att leda till ”militära spänningar” vid Rysslands östra gräns.

– Både Finland och Nato måste inse att en ökad militär närvaro i norra Europa kommer att bidra till växande militära och politiska spänningar i området, säger Maria Zacharova.

Militärbas i Finland

Finland har inte bett andra Natoländer att placera trupper på finsk mark.

Det har amiral Robert Bauer, ordförande för Natos militärkommitté, fastslagit.

– Huruvida vi stationerar trupper i Finland är en fråga som Finland inledningsvis får ta ställning till.

– I nuläget finns det inte någon sådan förfrågan. Men såklart, en förfrågan kan komma i framtiden och då får vi titta närmare på det, sa han enligt Yle i början av april.

Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har konstaterat att inga Natotrupper kommer att placeras i Sveriges grannland om inte Finland öppnar för ett sådant scenario.

Kort efter Zelensyjs besök

Det nya ryska hotet mot Finland kommer kort efter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs besök Helsingfors.

I onsdags landade presidenten i Finlands huvudstad. 

Zelenskyj träffade samtliga nordiska ledare, inklusive Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

Att Zelenskyj valde att hålla mötet i Helsingfors har historiska skäl.

Det menar Rysslandsexperten René Nyberg, Finlands tidigare ambassadör i Moskva.

I en intervju med Yle lyfter han fram tre orsaker.

– Finland sökte sig till Nato och blev medlem efter att Ryssland hade attackerat Ukraina, för det första.

– För det andra kan man nämna att sättet på vilket Putin ifrågasatte Ukrainas rätt att existera påminner om hur Stalin gjorde det samma under vinterkriget.

– Det tredje som också är viktigt är att ingen i väst trodde att Finland skulle klara sig mot den röda armén. Det samma gällde Ukraina, ingen trodde att de skulle kunna stoppa den här attacken.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen