Hotar att sänka Ulf Kristersson

2023 07 08

Regeringen pressas nu hårt från två olika läger.

Den senaste koranbränningen i Stockholm har kastat bensin på elden i en känslig debatt i Sverige.

Aktionen har fördömts internationellt och i flera muslimska länder har stora protester brutit ut som ett en följd.

Till och med Rysslands diktator Vladimir Putin har hånat Sverige för att tillåta koranbränningar.

Nu höjs röster från flera före detta toppmoderater om att ändra lagen, rapporterar Dagens Nyheter.

Carl Bildt vill ändra lagen

Bland annat anser före detta stats- och utrikesminister Carl Bildt att det är helt nödvändigt att förändra ordningslagen.

– Det framstår ju som en anomali att polisen idag bara kan ta hänsyn till strikt lokala säkerhetsproblem, framhåller han till DN.

Tidigare europaparlamentarikern Gunnar Hökmark är av samma åsikt.

– Det är uppenbart att svensk lagstiftning inte varit utsatt för sådana här utmaningar tidigare, säger han till samma tidning.

Hotar sänka Kristersson

Justitieminister Gunnar Strömmer håller just nu på att se över lagen, uppger Carl Bildt.

Det framkallar reaktioner i Sverigedemokraterna, regeringens samarbetsparti och grundbult i Tidöavtalet.

SD-ledamoten Jessica Stegrud hotar nu att framkalla regeringskris om man gör verklighet av eventuella lagförändringar.

– Fick frågan för ett tag sedan om det finns någon enskild fråga jag skulle kunna tänka mig att sänka regeringen för? framhäver ledamoten på Twitter.

– Inskränkningar i yttrandefriheten. Där har vi nog svaret.

"Lagligt inte alltid lämpligt"

Inget parti är i nuläget för att införa en lag om att undantagslöst förbjuda bränningar av heliga skrifter.

– De grundlagsskyddade fri- och rättigheterna i Sverige, som yttrandefriheten och demonstrationsfriheten, är på goda grunder långtgående, uttrycker Moderaterna enligt SVT.

– Med det sagt vill vi framhålla att det som är lagligt inte alltid är lämpligt.

UD fördömer

I ett uttalande från utrikesdepartementet betonades nyligen att Sverige har grundlagsskyddad rätt till mötesfrihet, yttrandefrihet och demonstrationsfrihet.

Samtidigt tog man avstånd från bränningarna av koranen i Stockholm.

Sveriges regering förstår till fullo att de islamofobiska handlingar som enskilda personer gjort sig skyldiga till vid manifestationer i Sverige kan vara kränkande för muslimer, skriver man i sitt uttalande.

– Vi fördömer starkt dessa handlingar, som inte på något sätt återspeglar den svenska regeringens åsikter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen