Hotar att sänka Ulf Kristersson

2023 07 08

Den senaste koranbränningen i Stockholm har kastat bensin på elden i en känslig debatt i Sverige.

Aktionen har fördömts internationellt och i flera muslimska länder har stora protester brutit ut som ett en följd.

Till och med Rysslands diktator Vladimir Putin har hånat Sverige för att tillåta koranbränningar.

Nu höjs röster från flera före detta toppmoderater om att ändra lagen, rapporterar Dagens Nyheter.

Carl Bildt vill ändra lagen

Bland annat anser före detta stats- och utrikesminister Carl Bildt att det är helt nödvändigt att förändra ordningslagen.

– Det framstår ju som en anomali att polisen idag bara kan ta hänsyn till strikt lokala säkerhetsproblem, framhåller han till DN.

Tidigare europaparlamentarikern Gunnar Hökmark är av samma åsikt.

– Det är uppenbart att svensk lagstiftning inte varit utsatt för sådana här utmaningar tidigare, säger han till samma tidning.

Hotar sänka Kristersson

Justitieminister Gunnar Strömmer håller just nu på att se över lagen, uppger Carl Bildt.

Det framkallar reaktioner i Sverigedemokraterna, regeringens samarbetsparti och grundbult i Tidöavtalet.

SD-ledamoten Jessica Stegrud hotar nu att framkalla regeringskris om man gör verklighet av eventuella lagförändringar.

– Fick frågan för ett tag sedan om det finns någon enskild fråga jag skulle kunna tänka mig att sänka regeringen för? framhäver ledamoten på Twitter.

– Inskränkningar i yttrandefriheten. Där har vi nog svaret.

"Lagligt inte alltid lämpligt"

Inget parti är i nuläget för att införa en lag om att undantagslöst förbjuda bränningar av heliga skrifter.

– De grundlagsskyddade fri- och rättigheterna i Sverige, som yttrandefriheten och demonstrationsfriheten, är på goda grunder långtgående, uttrycker Moderaterna enligt SVT.

– Med det sagt vill vi framhålla att det som är lagligt inte alltid är lämpligt.

UD fördömer

I ett uttalande från utrikesdepartementet betonades nyligen att Sverige har grundlagsskyddad rätt till mötesfrihet, yttrandefrihet och demonstrationsfrihet.

Samtidigt tog man avstånd från bränningarna av koranen i Stockholm.

– Sveriges regering förstår till fullo att de islamofobiska handlingar som enskilda personer gjort sig skyldiga till vid manifestationer i Sverige kan vara kränkande för muslimer, skriver man i sitt uttalande.

– Vi fördömer starkt dessa handlingar, som inte på något sätt återspeglar den svenska regeringens åsikter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen